Kvart i elva, jag har varit upp till lilla butiken och köpt 5 liter vatten, 1,5 Euro. Plus en cortado, förstås. Varmt, är precis lagom att bära en vattendunk ”hem”, inte två. Det är söndag, vad ska jag göra idag? Inte gå så långt. Igår 5 500 steg, men det har jag förmodligen redan berättat.

Tror att det regnat under natten, kände i alla fall att vinden drog i lite emellanåt, har fönstren öppna.

Ännu ingen fiskare på plats nedanför köksfönstret. Jag hör vågorna, sövande, obändiga. I Norrtälje blir det hårda vindbyar om någon timme – vet inte varför laptopen envisas med att visa vädret i Sverige, mobilen har rättat in sig. Nu har jag ändrat manuellt, hoppas det håller. 24 grader nu, några lätta moln. UV-index högt, 6. ”Skydda din hy.” Luftfuktighet 65 procent. Inget regn. Kanske under veckan.

Nu är jag uppe på terassen, i skugga under tvättstrecken. Inget parasoll, men min sittdyna gör stolen bekväm. Skönt och fantastisk utsikt över hus och vatten. Får ställa mig upp för att se ordentligt. Ser horisonten. Härifrån kan jag också konstatera att någon fiskare inte får plats på klipporna till vänster, vågorna slår så här dags upp över dem. Det gäller att veta när det är ”tide” och inte.

Det är tyst omkring mig, har dämpat hörapparaterna och hör bara några barn som ropar till varandra, något hundgläfs, vågorna. Ingen trafik att tala om här nedanför. Såg en bil som lugnt parkerade på övergångsstället vid soptunnorna, på väg upp till Casa Canaria.

Ingen snö på Teides topp, torrt även i vinter. Ön är beroende av vattnet uppifrån bergen. Lägenhetens internet når inte hit upp, spelar ingen som helst roll. Den lätta vinden är skön i skuggan. Har fötterna i solen, drar in stolen lite.

Ser inga båtar eller fartyg på havet, vet att några små fiskebåtar ligger i gamla hamnen i Puerto, och används, annars tomt.

Jag blir seg och sömnig av att sitta här. Får ge mig ut lite, lämnar dyna och laptop hemma.

Nu på serveringen vid havet, tillräckligt långt hemifrån. Beställer en liten öl, får en stor. Plus pommes med mojo… Har suttit en stund på en bänk efter vägen, gick nerför trapporna till stranden – inte bra. Känns ostadigt och lite farligt.

På stranden solas det och fås fotmassage. Pratar med Karin från Danmark, äter kallnande pommes med mojo som skurit sig. Ölen är kall och god. Vinden ljum. Lyckas efter instruktion vända på mobilen och visa lite strandbilder… glömde berätta att badvattnet är otjänligt, bad rekommenderas inte på grund av avloppsutsläpp.

En äldre man hanterar en boll med knän och axlar, skickligt, ser ut som god motion.

Jag blev mätt, men inte var det någon oförglömlig måltid. Trodde jag nog inte heller. Jag är lite avvaktande till spansk mat (inte för att detta var så spanskt, mojon borde vara det, men var sig inte lik). Pizza finns överallt, en hel är för mycket för mig. Och inte heller spanskt. Fisk kan vara gott, gambas och pulpos också. Några ostron har jag inte sett, kanske kommer de lite längre fram på hösten. Kyckling ofta tråkigt torr. Den paella jag ätit har nog varit turistanpassad, mera dyr än smaklig. Inget jag behöver upprepa (åt förra gången här).

Blir avundsjuk på de (män) som cyklar. Önskar jag fortfarande kunde, men min balans är inte vad den möjligen varit. Så jag får gå. Och vara glad för det, en tanke som blir stark när jag ser en ung man köras förbi i sin rullstol.

Halv två, är ganska nöjd på alla ljud som tränger sig på, trots dämpning. En kvinna skrattar, och det skrattet gör ont i öronen. Det låter inte som glädje, mera som något som ska skrattas. När jag kommer hem ska jag ta bort det flagnande nagellacket på tårna. Kanske måla på nytt.

Hemma igen kvart över två, varm och svettig. 3 500 steg idag, totalt under veckan nära 39 000. Nöjd. Dusch om en stund, och kanske fotvård om jag ids. Sätter fötterna i svalkande blöt först. Så skönt.

Det blir sallad och tomat, kokt skinka och kanske ett kokt ägg till middag idag. Om det blir något alls, just nu har jag mjuka trista pommes frites ”upp över öronen”. Fick betala för stor öl, totalt 8 Euro. Inte värt det. Ska inte beställa något att äta där framöver, möjligen en liten öl. Och se till att jag får en liten. Gillar inte att viss personal här alltid kan säga ”förstod inte”…

Nu snälla omskötta fötter, omålade naglar. Nu ska jag bara sitta still och inte halka iväg för att tömma vattnet och ställa undan pinalerna. Fötter och ben har tjänat mig bra de här dagarna, har gått mycket mera per dag än jag gjorde hemma.

Svettig i hårbottnen, det får bli hårtvätt i duschen. Senare. 26 grader ute, aningen svalare än igår.

Pratade lite med Anders igår om att han kanske ska försöka få den diagnos han aldrig fick som barn. Möjligen skulle det göra att han kan få arbetsuppgifter, kanske på Samhall, som är bättre anpassade för honom. Idag sliter arbetsmiljön för hårt på honom, och antagligen även på de som är chefer. Vissa får jobba mer än de orkar, andra jobbar inte som de borde.

Personalen har olika behov och svårigheter, och idag finns ingen instans inom företaget som verkar kunna ta hand om de problem som uppstår. Chefer och teamledare får inte det stöd de behöver, de lär sig bara att säga ”bit ihop”. Och företaget konkurrerar på en marknad som inte gör det enkelt för någon. Samhall idag är inte vad det var tänkt att bli, i en något människovänligare tid.

Här, långt hemifrån, är det inte mycket jag kan göra. Inte hemma heller för den delen. Men jag kan prata med min son, försöka stötta i de beslut han fattar, utan att peka med hela handen. Glad att han har sin särbo Lotta som stöd. De kompletterar varandra på ett bra sätt.

Fiskaren brukar stå ungefär där den röda flaggan syns