Söndag, hemma igen när klockan är två. 23 grader och halvklart – vilket betyder att det går att hitta skugga. Varning för hårt väder, regn i kväll. Morsade på Palmyra och två väninnor, så nu är jag presenterad för dem också. Har suttit och läst, skrivit lite, pratat med ett tyskt par som fick plats vid mitt bord där jag tog en öl på hemvägen.
Ett gäng turister sprang förbi i någon sorts tävling, med nummerlappar och allt. Många såg inte ut att springa till vardags. De såg ut ungefär som jag när jag undrar om jag ska orka uppför sista backen på väg hem till lägenheten. 8 300 steg idag. Nöjd, i morgon start för artrosprogrammet igen, plus en gång till i veckan. Och gruppmöte per app den 20 november, tror jag än så länge…
Igår åt jag upp min första röda banan. Den har fått ligga och mogna en vecka, och var mycket god. Om den smakade hallon kan jag inte avgöra, men den var nog lite sötare än andra bananer. Det lär bli flera sådana.
Hittade sylt av okänt slag på Alteza, så nu blir det potatisplättar av moset från igår till middag idag. Johannisbeere är vinbärssylt på tyska, den här röd. Går bra. Lingon hittar jag inte här. Tack Google. Middagen var god. Har diskat.
Läser Åsa Hellbergs Nya tider på Flanagans. Den känns lätt. Har gillat några av hennes böcker tidigare, men nu vet jag inte vad jag tycker. Eller, jag tycker den här är precis som alla andra så kallade feelgood-böcker, lättläst och ganska tom. Går inte att jämföra med kattboken häromdagen!
Kvarterets beigeröda katt satt utanför sin port när jag kom hem, och ylade. Tyckte definitivt att matte/husse borde vara hemma och släppa in hen (vet inte kön). Det verkade inte hjälpa. De upptagna människorna vid bordet hos turistkyrkan pratade om katter – ena paret hade en därhemma, och någon såg till den, de såg fram emot att ses igen. Den andra mannen talade om att han aldrig skulle släppa en katt innanför dörren. Inte för att han hatade katter, men de var ”ingenting, ointressanta”. Hans hustru var tyst. Jag med. Jag saknar att inte ha någon katt, men väljer att kunna resa i stället. Går för min del inte att kombinera. Vems katt skulle det vara när jag kom hem, om jag varit borta ett halvår? I kyrkans bokhylla hittade jag En katts resedagbok.
Har ett längre samtal under eftermiddagen med en gammal kompis, vän/kund, om relationer och problem i sammanhanget. Om brist på tillit, och osanningar/svek. Om att släppa och gå vidare. Med den sorg det innebär, och ensamhet.
Han berättade att SR P1 ska sända program om spelberoende, och undrade om jag skulle vara med. Det ska jag inte, men jag är glad att något sänds. Uppmärksamhet behövs. Vi blir inte färre, vi som är spelberoende – vare sig beroendet är aktivt eller inte. Jag räknar mig dit, och jag håller mig borta. Tacksam att jag klarar det. Trots de erbjudanden som fortfarande trillar in bland mejlen. Det jag gjort på nätet finns tydligen kvar för evigt. Men numera blir det inga trisslotter heller – lotterierna här begriper jag mig inte på. Ser dock att många köper lotter, och att det finns många sorter.
Behöver hitta läsglasögon, de jag har klämmer åt över öronen så att det gör ont. Morgondagens projekt kanske. Liksom hårtvätt innan jag går ut. Börjar fundera på att göra en utflykt av något slag. Santa Cruz lockar inte igen, där har jag varit det jag behöver – skulle bara vara för att kolla om där finns det glas jag letar efter, det som gick sönder för ett tag sedan. Men det kan vänta. Någonstans där jag inte varit, Punta Hidalgo kanske. Där jag först bokade lägenhet, innan jag visste att denna var ledig. Kan vara bra att kolla lite. Men först se vilket väder det är i morgon. Varningar för hårt väder.
Eller så får jag väl gå till kyrkan igen och leta flera böcker. Kanske till och med träffa trevliga människor. Vem vet?
Julstjärnan har ännu inte tappat några blad, och jag har inte vattnat. Försöker låta bli, tycker att jorden känns aningen fuktig fortfarande.
Måndag morgon har jag ännu inte känt av något hårt väder, solen lyser halvklart enligt mobilen, och 24 grader klockan tio. Sov dåligt i natt, fortfarande är månen stor och full och syns även dagtid. Skyller på den. Nu ut.

Igår, inte idag
Har du läst Karin Härjegårds feel-goodböcker. Jag giller dem skarpt och ska beställa fler från biblioteket.
Går inte att glömma henne från vår skrivarträff 2017.
Lufsande turister, ylande katter och röda bananer. Det händer saker – udda och ovanliga sådana 😀 ❤
GillaGilla
Hej du – har läst en av Karins böcker. De andra får vänta tills jag är hemma på biblioteket igen. Om du hittar röda bananer, testa. Men låt den ligga tills den känns mogen. Krama Bamse, och dig!
GillaGilla