Morgon igen

Tomt dokument som tjatar på mig – skriv! Så jag gör det, utan mening, utan egentligt syfte. Vill bara låta fingrarna löpa. Kaffe och en palmerita efter frukostens temugg. Deprimerande titt på Trump och hans agerande. Världen i övrigt är inte mera uppmuntrande. Jag fortsätter ägna mig åt min lilla värld.

Idag ska jag gå ut på min vanliga promenad, vad mina vänner vill göra vet jag ännu inte. Tror de just bestämde sig för något, vad vet jag inte eftersom ordutbytet var väldigt danskt. Det visar sig. Liksom det möjliga regnet i eftermiddag, än syns det inte. Botaniska trädgården är vännernas plan idag. Jag gör mitt.

Vi fikade på Casa C och vännerna gick till bilen för färd till Botaniska. Jag gick, men var hemma igen efter bara 3 700 steg. Luftfuktigheten ligger på 87% och det får mig att närmast drypa av svett. Väntar med duschen tills kroppen lugnat sig lite. Klockan är bara tolv, det blir kanske regn, molnen är mörka. Och havet är rasande. Skönt att vara inomhus.

Tar mig an Wordle och DNs ultrasvåra sudoku. Wordle idag klarade jag inte. Sudoku gick bättre. Och syrran leder som vanligt wordfeud, men bara med drygt tjugo poäng.

Gör en tonfiskröra till hårt bröd och en liten öl, lunchen idag. Gott och enkelt. Än har det inte regnat, men himlen är molnig. Duschar.

Både Skandia och Alecta var dåliga pensionsförvaltare för 2025. 42 respektive 34 kronors höjning. Vanliga pensionen höjdes med 638, bättre. Totalt 714 kronor plus.

Går ut med soporna, och upp till lilla butiken vid Casa C – fyra avocados för 2,95 Euro. De brukar vara bra. Hade tänkt köpa frukt, men hittade inget som lockade i Fruterian. Härmed blev antalet steg idag 4 500.

Mina andra vänner kommer inte hit ett par dagar i slutet av månaden innan de åker hem till Sverige. De har chans att testbo en lägenhet i Santa Cruz och vill ta den möjligheten. Kanske hyr de den framöver. Låter som ett klokt beslut.

Tuggar i mig några sidor ur Iggulden´s bok om Rosornas krig – den är seg. Ändå har jag svårt att bara lägga boken åt sidan, varför vet jag faktiskt inte. Kanske för att jag vet att jag inte vet just någonting om den tidens engelska/franska historia, under mitten av 1400-talet. Vet inte speciellt mycket om dåtida svensk historia heller, Gustav Vasa? Nej, han var senare, dog 1560 minns jag (från historielektionerna i skolan). Nåja, har jag levt så här länge utan detaljerad kännedom om längesedan gångna sekler, lär jag klara mig ett tag till. Och om lusten att veta blir alltför påträngande kan jag ju alltid googla. Men inte just nu.

Här verkar inte komma något regn, men i Cristianos har det regnat, enligt Facebook och medlemmar i Teneriffa-gruppen. Regnet behövs, här och där.

Danmark har tydligen lanserat något som liknar svenska swish – Vipps. Berättar min danska vän. Så nu blir det enklare att skicka pengar mellan de nordiska länderna inklusive Finland. Det har varit orimligt krångligt de få gånger jag behövt göra det.

Två tvättade klänningar hänger på tork i mitt sovrum. En grön, en svart. Tyvärr måste de köras i varsin tvättvända, den gröna fäller och jag vet inte hur den gamla fd svarta tar emot den färgen… Har en känsla av att jag kommer att överge båda, efter den här vistelsen. Väl använda, trötta, får ge plats för annat. Hemma eller här.

Den urblekta hellånga svarta linneklänningen var en gång ett smart köp på Indiska, rea. Tror att jag minns att den kostade 99 kronor. Den har hängt med i åtminstone tjugo år. Duger som exempel på att inte köpa nytt.

Den gröna köptes här på Teneriffa för fyra år sedan (om jag räknar fel må någon rätta mig), det året jag hyrde i La Caleta de Interian. Fastnade för färgen, någon tyckte att den var väl kraftfull, jag gillade den. Fånig design med ”utväxt” på vardera sida om sidsömmarna, men fickor och skön bomull. Jag låtsas inte om det där som vecklar ut sig lite vid sidorna.

Annars, många gånger tvättade T-shirts, en gång ärvda av min vän Birgitta i Västmanland, utanför Sala. De börjar också ge upp, sömmarna glipar lite här och där. Kanske kan de också bidra till att min resväska hem blir lättare än den var hit. Vore bra, eftersom handtaget som styr väskan fastnat i låst läge, där nere. En konsekvens av Norwegians (eller någon annans) hantering av bagage.

Svarta tights i bomull, också de lite blekare än de var en gång. Jeansen hänger i garderoben, har hittills känts som för varma att ha på sig. De får vänta till hemresan, liksom Stan Smith-skorna. Här använder jag växelvis mina flipflops, från Birkenstock, och mina Icebugs, utan dubbar, snart utslitna.

Två par shorts, som använts flitigt. Ett par köpta till fd maken, linne – passar mig utmärkt numera. De andra var sonens, hade en gång också förlängning per dragkedja till benen, inte längre.

Ytterligare några par tights, som hittills inte behövts – varmare, tightare. Och några svarta T-shirts som också ligger i garderobslådan. Använder en gammal Boss-tröja som sovplagg. Har också en fleece, som hittills inte använts, liksom en regnjacka – dito. Baddräkt, oanvänd.

De tredelade gåstavarna är jag tyvärr också dålig på att använda. Med ryggsäck blir det lite för mycket att hålla reda på. Så, de får väl nyttjas när jag väl är hemma igen, och inte behöver ha ryggsäcken varje gång jag går ut.

Nu blåser det kraftigt, den vind man varnat för i flera dagar, verkar vara här nu. Jag drar igen fönstret i sovrummet så att bara en liten glipa finns. I köket får det vara öppet ett tag till.

Har målat tånaglarna, som var lite för tomteröda, med det från min danska vän övertagna mörkare nagellacket. Blandningen blev bra. Ingen lär inspektera eventuella slarvigheter i målandet.

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 Responses to Morgon igen

  1. Profilbild för Gösta Gösta skriver:

    Fortsätter att följa din tillvaro i värmen. Allt oftare på paddan som inte har något tangentbord, då drar jag mig för att skriva alls något.

    Din vardag fungerar som stoff i texten. Bryr mig mer om dina funderingar om andra människor än jag gör om hur många steg det verkligen blir.

    Vet inte varför det är så, kanske för det speglar mitt eget intresse och mina funderingar. Mina knän är nog inte min svara punkt utan det är mina fötter och tår . Men människorna och ensamheten funderar jag över allt som oftast.

    Du spelar roll för mig, det är nog det jag vill skriva och att du ska veta

    Gillad av 1 person

  2. Profilbild för beskrivarblogg beskrivarblogg skriver:

    Gösta, din kommentar här ovan spelar stor roll för mig. Jag är glad att du ansträngde dig utan tangentbord, och berättade. Antalet steg är där för att jag hela tiden behöver få mig att gå så många, knäna behöver det. Och de är bättre, värme och promenader är nog en bra kombination. Tack för att du läser, och varmt tack för kommentar emellanåt! Sköt om fötter och tår!

    Gilla

Lämna ett svar till Gösta Avbryt svar