Fredag, klockan är åtta, frukost och internet. Minister Forssell är fortfarande aktuell, vill sitta kvar på sin post. Övriga nyheter är mest våldsamma. Fransk cyklist vid namn Lennart gripen i Iran – förmodligen för att användas som gisslan. Liksom andra européer.
Tagit bort en liten fästing på foten, ditkommen från gräset utanför. Den hade inte hunnit göra stor skada (hoppas jag, vaccinerad mot TBE, och borrelia är hanterligt, ifall att). Nummer två i sommar.
18 grader, kraftig vind, sol och lätta moln.
Idag blir det Norrtälje igen, skicka böcker och hämta/lämna böcker på biblioteket. Så småningom, än är det lång och långsam frukost. Inomhus idag, men nu tar jag temuggen med mig och går ut på altanen. Kan fixa lä mellan båda rutorna i sovrumsfönstret. Hyfsat lä känner jag när jag väl är där. Sitter en stund ändå. Äter en paraguayo, låter nästan mordiskt. Söt, saftig och god.
Solen kryper igenom trädets lövverk ett ögonblick. Molnen kommer ifatt, och blåser bort i den byiga vinden, rörelse hela tiden. Löser wordle på tre försök, och klarar ultrasvårt sudoku. I wordfeud leder syrran med många poäng.
Jag for in till Norrtälje och tillbaka, köpte två franska tvålar, en lavendel och en oliv. Satt så en stund på altanen med fika, läste lite och gick in när solen försvann helt. Det blåser mycket kraftigt. En gren hänger lös i det träd som förlorade en kraftig gren för någon vecka sedan, innanför elstängslet. Om grenen faller ner, kanske den hamnar på min vedbod… Behöver inte gå dit idag. Och något bad blir det inte.
Bilen är parkerad borta vid magasinet, inte under något träd. Träden här på gården är gamla, många har döda grenar. Och en del faller ner när det blåser som idag.
Middagen blir pasta med salsa och flapsteak i tärningar, mozzarella därtill. Jag blir nog mätt och nöjd. Svärmor hävdade att ingen var mätt – det var inte okej – alla var nöjda, eller möjligen belåtna. Göteborgskt… Tror jag, som är född i Dalarna.
Blåsandet fortsätter, någon (arrenderande bonden? förvaltaren?) kör inplastad höskörd till förvar här på gården. Såg i morse att allt var slaget. Bra att det kommer undan regnet som kanske kommer. Klockan är halv fem. Och jag har nu ätit min middag, diskat och plockat undan. Vinden är lurig, just nu ingen alls, syrenhäcken är alldeles stilla. Så börjar den röra sig sakta, och plötsligt våldsamt svajande.
”Skönt att vi inte är på sjön”, som Jan skulle ha sagt, de här vindarna är inte roliga när man/vi seglar/seglade. Det blev många snedstreck, svårt att hitta rätt tempus. Seglar gör vi ju inte numera, ingen av oss, den ena död, den andra gammal och utan båt. Men hon längtar fortfarande efter att få somna i en båt, väl förankrad i land, till vågornas vaggande. Men inte i den här opålitliga vinden.
Har nu skickat den bok som Schenker inte lyckades förlänga hämtningstiden på. Köparen ville ha den. Hoppas allt fungerar den här gången, att någon kan hämta, om den måste hämtas.
Blå postpåse den här gången. Jag hoppas på en bok av författaren i gengäld, han fick min, den rymdes med den beställda boken i en påse. Det är lite kul att tro sig veta vem köparen är, och så få det bekräftat via ”kan skicka en bok jag skrivit”. Jag tackade förstås ja.
Har nu sålt ännu en bok på Bokbörsen, men den får vänta på leverans till måndag. Gillar att hålla på med böckerna och ibland sälja en bok. Skulle förstås behöva sälja många fler, om sonen ska slippa göra bokbål när jag är död. Inte mitt bekymmer.
Ännu ett lass med inplastat hö far förbi. Glad att det slipper regnet som kanske kommer. Och ett till.
Nu, vid sjutiden, är vinden lugnare. Syrenhäcken vilar, bara trädet ovanför låter sina grenar svaja lite.
Och jag sitter vid köksbordet och skriver. Läser. Bestämmer mig för att det fortfarande är fredag, och därmed i morgon lördag. Behöver inte handla någonting, borde kanske skicka den beställda Bokbörsen-boken, men den kan vänta.
Än regnar det inte. Jag väntar med att köra tvättmaskinen med kulörtvätt tills jag tror på uppehåll. Kanske i morgon.
Lördag morgon kör jag en tvättmaskin, solen lyser, traktorn far förbi med ännu ett lass plastat hö. En hare äter av grönskan på ena sidan huset, en annan bakom huset. Jag inne i huset, frukostgröt, inte grönska. Ytterligare fem böcker beställda på Bokbörsen. Hänger tvätten. Och tar in den att torka färdigt inomhus, det känns som om det ska börja regna när klockan är runt ett.
Jag har suttit ute efter frukosten tills nu. Artrostränat, inomhus på sängen. Och vid köksbordet, med det gröna gummibandet, plus på trappen. Går ut igen, och läser fantasy.
Jag höll mig ute så länge det inte regnade, åt min middag (samma som igår), diskade. Vid sjutiden på kvällen regnar det ordentligt. Jag läser min tjocka fantasybok, A court of silver flames, av Sarah J Maas. Sista delen i den serien. Glad att jag tog in tvätten.
På fötterna har jag sköna vackra sockor, stickade av syster min. Jag skäms, men minns faktiskt inte vem av dem som stickat. Och de är så fina, så sköna, så bra på fötterna när flipflops´en inte riktigt är rätt. Det är inte otacksamhet som inte minns, bara en trött hjärna. Jag har två systrar som stickar, och stickar bra.
Berätta vem av er som gjort dessa. Jag hoppas jag var tacksam när jag fick dem, även om jag nu inte minns vem av er som skapat dem…
Syster B har just berättat att hon sytt färdigt min klänning, och fållar upp den också. När hon och en vän kommer till Norrtälje tar hon den med sig, vi får ses i stan. Det är ju ingen brådska, kanske om ett par veckor. Tror inte det undgått någon att jag är tacksam att jag har mina systrar. Alltid.

En lördagskram och tack för respons på min politiska ådra i form av dikt.
Förbaskat fina sockor! 🙂
Love you to ❤
GillaGilla
syster B minns inte heller om det är hon eller syster K som stickat… Sköna och vackra är sockorna dock – kram vännen, önskar dig en fin söndag
GillaGillad av 1 person