Fredag, det blåser lite på förmiddagen.
Vi fikar, värmer köpta djupfrysta bullar i ugnen. Bestämmer oss för kyckling till middag, med mina potatisar och sallad till. Plockar fram Jans gamla platta till sonen, som glömt sin hemma. Laddar den via datorn, vilket tar sin tid. Min nya mobilladdare är inte som den föregående, själva elkontakten tar inte emot det bredare ”munstycket” på sladden till plattan (fungerar inte heller i bilens laddgrunka, vilket jag upptäckte häromdagen).
Duschar och klär på mig, Anders ritar. Jag tar på mig Karins fina långa blå klänning med massor av tyg och långa ärmar, skön att ha på sig inomhus. Tänker möjligen gå ut och känna på tvätten sen eftermiddag, annars är jag inne.
Duolingo.
En halvtimme innan jag ska se på en lgh i Puerto får jag info via whatsapp om en annan lgh som jag var intresserad av – tydligen har de andra intresserade hoppat av. Två månaders deposit (en hyra nu, en när kontraktet är klart och påskrivet, båda tillbaka när jag flyttar ut), bra läge, okej lägenhet. Tittar på den andra idag också, hyran är ungefär densamma.
Den jag skulle tittat på idag flyttas fram till i morgon – andra gången visningen flyttas – tror därmed inte jag är så intresserad. Men törs inte boka av, ifall den jag pratat med idag inte fungerar… Stökigt in i det sista.
Idag är det tre veckor kvar tills jag ska åka, kanske kan jag snart provpacka min nya lilla dragväska och ”organizern” Zeeksack, och väga mig med och utan packning. 8 kg i kabin, checkar in dragväskan, med allt tungt som får plats i den. Den lär inte komma upp i 20 drygt kg, minns inte exakt.
48 dagar utan vin eller annat alkoholhaltigt – ska inte ändras idag, även om jag är benägen att längta när livet blir krångligt. Vore synd att sabotera statistiken. Men, när jag väl vet ATT jag har en lägenhet i Puerto, lär jag avfalla. Då kommer jag att gratulera mig med en drink. Min avsikt är inte att aldrig dricka något vin och liknande igen, jag vill nog ha friheten att enbart dricka måttligt så småningom. Det har varit intressant att testa, och betydligt enklare än jag trodde att låta bli.
Anders och jag äter upp mangon, som var perfekt mogen efter några dagar på bänken i köket. Jag borstar några av mina potatisar till middagen, sköljer och gör i ordning salladen, utan dressing (så att den går att äta även i morgon). Ska sätta in kycklingen i ugnen om någon halvtimme, den ska stå en timme, minst.
Köksfläkten låter förfärligt med hörapparater i öronen, utan hör jag den inte alls och glömmer lätt att stänga av den.
En god måltid är avnjuten, jag kryddade på kycklingbitarna, hällde i lite grädde och lät dem bli ordentligt färdiga i ugnen, skyn blev bra att mosa potatisen i. Anders diskar.
Det mörknar, men ljusen på bordet och den lilla solenergilampan, samt belysningen över diskbänken, ger ett alldeles lagom starkt ljus. Jag har ännu inte kommit upp i taket och bytt lampa i plafonden. Nästa vecka kommer kanske Karin från Danmark några dagar, då kan det bli av, om jag kommer ihåg.
Nu är det svart utanför fönstren, utom där gatlamporna lyser upp. Jag känner mig trygg och varmt omsluten i det här lilla huset, och sonen är ett gott sällskap. Just nu pratar han med sin Lotta. Tvätten torkar färdigt inomhus. Fick svar på mejl till datorverkstan, att laptopen ”hanteras”, men inte är klar ännu.
Det gröna artrosbandet runt bordsbenet i köket gick av, senast jag tränade. Det gick att knyta ihop, men blir lite väl kort. Behöver alltså skaffa ett nytt att ta med mig i packningen. Får försöka få tag på en sjukgymnast vid vårdcentralen, men kan knappast vänta tills jag ska till doktor Calle den 30 oktober.
En beställning på Bokbörsen igen, Carl-Göran Ekerwalds bok om hans och Sigrid Kahles förälskelse på gamla dar, deras äktenskap och liv tillsammans, Kom, Madam, fru. En fin bok, lika fin som hans Fördelen med att bli gammal. Nu blir det inte flera böcker av honom, han dog vid 101 års ålder i våras.
