Söndag, sista dagen i maj – strålande sol, tvätt torkar på ett par timmar. Vinden inte värre än att jag kan ha parasollet uppe här på altanen. Rena sängkläder och täcke, en trasmatta som låg i köket tvättas just nu, en ren ligger på köksgolvet.

Jag har dammsugit hela huset, plockat undan sånt som låg där det inte skulle. Nyss pratade jag med mina söner – båda ringde sina morsdags-samtal med ett par minuters mellanrum. Och i morgon fyller Erik år. De hade just nu barnbarnet där, de har satt potatis tillsammans och den lilla har torkat golvet på altanen där. Nu skulle det ätas våfflor. Fint.

Anders skulle gå hem till sitt och städa lite, hans värd skulle komma i morgon och kolla ventilationen igen, en uppföljning av tidigare besök.

Lunchen idag blev ett par wienerkorvar med stark senap, inget korvbröd. Det är nog det mest osmakliga och meningslösa av alla färdiga brödsorter.

Syrran och jag har fortsatt vårt nybörjade wordfeud och hon leder redan med ungefär 20 poäng när det är hennes tur.

Vildsvinen har i natt bökat på fältet på andra sidan vägen, nära mitt hus. Och nere i däljan utanför altanen ser det ut som om jorden är uppvält, de har kanske varit där också. Gillar inte att de är så nära, även om det är på nätterna och jag inget märker förrän efteråt.

Jag har bara mattan kvar på tvättstrecket nu, resten är intaget och undanlagt, sängen nybäddad. Satt på altanen till klockan fem, då var solen runt hörnet och det började blåsa. Nu har jag tagit fram en pizza från frysen och ska grädda den om en stund. För stor för mig, men jag kan ju äta pizza i morgon också. Extra mozarella på. Drink idag Indian Tonic och 0-procentig gin. Drickbart med nöd och näppe, men påminner om en GT. Hjärnan nöjer sig, smaklökarna håller tyst.

Så småningom åt jag pizza, och det bästa jag har att säga om den är att den inte längre tar upp plats i min frys. Läst ut ännu en biblioteksbok, som jag snabbt kommer att glömma. Nu står kassen vid ytterdörren, i morgon får biblioteket ett besök igen. Och AudioNova, apoteket för att kolla om jag kan ta ut medicin för blodtrycket och tandkräm. Kanske väntar jag ett tag hemma för att få besked om returen av linnebyxorna.

Måndag morgon, uppe vid sju. Frukosten snart avslutad, bara lite te kvar i muggen. Och solen lyser även om det nog är lite molnigt. Som ett mjukt vaddtäcke på himlen. Och det blåser. Jag sitter kvar vid köksbordet i morgonrocken tills jag vaknat ordentligt. Än är jag inte riktigt här.

Idag fyller vår äldste son 62 år, obegripligt.

Moderaterna ställer en valfläskfråga till svenska folket – ”vill ni att de här miljarderna går till bistånd eller till vård och omsorg”? Och Göran Greider, hårt jobbande klok man, ser frågan för vad den är: ett försök att vinna tillbaka moderata SD-väljare. Så obeskrivligt dumt av de som skapar moderaternas valutrop, så ohederligt. I mitt språkbruk har ordet ”ohederligt” här ingenting med lagar och förordningar att göra, betyder bara att tilltaget saknar respekt och heder. Greider förmanar partiet att vara klokare än så.

Igår, inte ännu idag