Söndag förmiddag, jag sitter ute på altanen, men vinden blir så stark att jag blir rädd. Och går in. 19 km/h, enligt mobilen, och det känns när den ligger rakt på där jag satt. Himlen blir allt molnigare, kanske kommer det regn.

Anders har dragit sig tillbaka till gästrummet, skriver, ritar, läser eller sover – vad han vill just nu. Han har semester. Och han har rakat sig.

En fullastad timmerbil far förbi, det tar ett par timmar att fylla fyra släp. Än så länge bara en bil idag, de senaste dagarna tre-fyra varje dag. Vilka kalhyggen det måste bli någonstans i de stora skogarna som hör till gården. Konstig strategi att ta ner så mycket skog, samtidigt som gården är till salu. Men, det är inget jag begriper mig på.

Bokbörsen har ändrat betalningssystemet för levererade böcker. Jag behöver själv inte längre hålla koll på att böckerna betalas. Utbetalningar sker måndagar jämna veckor, så i morgon kommer 441 kronor in på mitt konto. Bra.

Anders frågar mig vad ordet antonym betyder – och jag vet inte. Nu vet vi båda två, motsatsord är Google´s förklaring, exempelvis dag/natt, ljus/mörk.

Senare har vi ätit vår middag, samma som igår och lika god, och Anders diskar därefter. Jag dricker vin.

Det blåser orimligt fortfarande, och jag går inte ut, sitter inne vid köksbordet och ser grenarna på linden dansa utanför fönstren (som fortfarande är otvättade). Någon dag kanske.

Diskbänken är tom, Anders letar efter ett namn på sina karaktärer i det han skriver. Jag tycker inte det är konstigt att han behöver leta i sina papper, medan jag äter upp hans godis. Pysvinckel är en av dem, och hon är söt. Polkagrisarna fastnar i tänderna.

Måndag morgon är disig och sval, jag får min leverans av vin till trappen halv tio. Nu behöver jag inte besöka systemet på länge. Skönt när saker fungerar som utlovat. Vi äter frukost, jag somnade om efter att ha vaknat andra gången halv sex. Kom därmed inte ur sängen förrän vid niotiden.

Blir spännande att se om vaxfiltren från Kina kommer i morgon, Citymail skulle ”göra ett nytt försök”, vad det nu innebär.

Rottweiler är hundrasen, vars namn jag aldrig kommer ihåg. Skriver det här nu, så kan jag backa och påminna mig – det och ordet kaprifol ingår i en ramsa jag behöver för att minnas ord som annars tycks försvinna ur min hjärna så fort jag försöker hitta dem.

Det blåser även idag. Nu fika, kanske ute. Det blev ute, och har så förblivit resten av dagen – nu är det eftermiddag, kvart i tre – jag har bestämt att vi äter hamburgare med briochebröd, sallad, tomater, ost till middag. I morgon ska vi handla lite igen. Jag petar i mig kollagenpiller och inbillar mig att de fula blåmärkena inte blir flera, kanske inte ens syns lika bra längre… En tom timmerbil far förbi, lär återkomma om ett par timmar.

Har parasollet uppe även om det blåser och svajar betänkligt emellanåt. Försöker få mig att tro att foten är tung nog att hålla det hela på plats. Vinden är väldigt byig och opålitlig. Tror Mischa är tillbaka efter sin semester, fyrhjulingen och gräsklippare har åkt här under dagen.

Timmerbilen far förbi, fyra fullastade släp, lite efter klockan tre. Det doftar en aning av skog, och dammar. Barn cyklar förbi, till och från sjön förmodar jag. Lite olika storlek på ungarna, att balansera metspön och cykla uppför den lilla backen är svårt. Några hoppar av och går. Jag påminns om att barn hörs, alltid.

Mischas frenetiska gräsklippande låter värre än barnen. Dammar mera också. Hoppas han inte tror att han gör mig en tjänst genom att klippa även på min sida om vägen. Svårt att bemöta vänlig omtanke med sura kommentarer. Anders har gått ner till sjön, är tillbaka vid sextiden. Jag förbereder middagen, skär grönsaker och ost, tar fram hamburgarna och brioche-bröden ur frysen.

Min thai sweet chilisås är bäst före april 2023 – jag har bestämt mig för att den gör tjänst ännu, är bara lite kvar.

Halv sju har vi ätit goda Sibylla-hamburgare med ost och diverse grönsaker till, jag en och Anders två. Smakade oväntat bra, ett ögonblick i mikron för att smälta osten var perfekt. Nu är vi mätta, och Anders diskar om en stund. När han har ritat färdigt ännu ett fantastiskt monster eller snällt djur, vad vet jag.

Vinden lägger sig inte. Än. Jag går till sängs, sover till fem, vaknar och går på toa, somnar om till halv nio. Skön morgon med frukost på altanen, himlen är tämligen molntäckt, men det känns varmt när det inte blåser. 19 grader och halvklart, enligt mobilen när klockan hunnit bli halv tio.

Gårdagens svajiga parasoll