beskrivarblogg

Torsdag, dagen börjar med att jag häller en deciliter vatten i burken med havregryn, i stället för i grötkastrullen. Efter frukosten for jag och bilen hemifrån runt halv nio, till buss i Rösa för vidare färd till Stockholm. Såg bussen komma och gå medan jag parkerade, men nästa kom efter bara 10 minuter – de här bussarna är bra. Så en timmes bussfärd, T-bana från Tekniska högskolan till Johannelund, ytterligare en timme. Plus promenad. Var framme tre kvart för tidigt, men gick in på Läkarmissionen och köpte två böcker för 35 kronor, satt och läste en stund.

Så blev det en och en halv timme i tandläkarstolen, lagning av ett litet hål och jobb med att förbereda för en krona, i stället för den provisoriska spanska. Som dock återinsattes när all scanning och annat var klart, till nästa besök om två veckor. Då blir det förhoppningsvis en ny tand som passar. Pust. Även om Ulrika, min toppentandläkare, och Martina, tandsköterska, båda tyckte jag var ”tålig” – jag hänger hellre med så gott jag kan, än tar bedövning som sitter i länge. Idag gick det bra. Betalade fem tusen, ”delbetalning” – nästa gång lär de veta vad det hela kostar.

Hemåt därefter, och hemma kvart i fyra, trött och hungrig. Som tur var hade jag lite potatismos och Stroganoff i kylen, snabb värmning i mikron. Som på köpet blev rengjord, ibland är det bra när det skvätter lite.

Nu har jag ätit och är mätt. Ögonen svider efter bilkörningen i motljus. Såg att prästkragarna har slagit ut på många ställen, det går fort även om värmen inte varit så påtaglig förrän de senaste dagarna. Skönt att vara hemma. Yngste sonen fick ingen läkarkontakt idag heller, han behöver både undersökning och läkarintyg. Trist att det inte fungerar.

Nu en Dry Martini, det är väl helgdagskväll? Strunt samma, jag har förtjänat en DM. Försökte sitta på trappen en vända, men det blåser för mycket. Glass och jordgubbar blir en bra efterrätt inne i köket. Båda ur frysen.

Aklejorna blommar där borta vid tvättstrecket. Och kaprifolen väller ut runt trädet där med sina blommor, den vid fönstret på framsidan av huset är klenare, men blommar även den.

Sen eftermiddag denna tisdag, den 3 juni 2025. Vinden lägger sig, molnen samlas på himlen. Drygt 20 grader ute fortfarande, jag är inne i köket. Har haft en fin dag, både ute på altanen och inomhus. Nu sitter haren mitt på det gröna fältet utanför mitt fönster, innan han blixtsnabbt förflyttar sig längre bort. Han? Inte vet jag, men han.

Jag har inte varit ner till badhuset och kollat vad som pågår där, men eftersom jag såg ”målarbilen” (från målandet av det tomma huset) därnere igår, så antar jag att det målas även där. Och då badas det inte, i alla fall badar inte jag. Även om jag längtar när det är sommarvarmt. Mischa jobbar vidare med fönster och ”inramning” av dem på det tomma huset – vad heter sådant? Brädorna runt fönstren? Det blir fint oavsett vad det heter.

Syster B bekräftar min tanke om att hon har flera och större tvättmaskiner än min lilla. Därför behöver hon inte tvätta lika ofta som jag.

I morgon tror jag det blir ugnspannkaka med stekt, rimmat fläsk i tärningar. Har köpt fläsk, tror att jag behöver salta lite extra innan jag steker det. Rimmat fläsk är inte vad det var, det heller. Har handlat lingonsylt. Har ju gjort den här pannkakan med stekt bacon, men det är inte lika gott. Numera gör jag den med ett blött och urvridet bakpapper i långpannan, slipper jobbig disk därmed.

Kollar Facebook en stund, tröttnar. Läste mera i A Game of Thrones, somnade och sov gott.

Onsdagen är fortfarande tämligen varm och skön, men solen gömmer sig bakom moln och det blåser. Satt ändå ute några timmar, men gick till slut in.

Mischa tog sig upp på det tomma husets farstutak för att kunna fixa de två små fönstren däruppe – via traktorn med skopa, som kompisen körde fram.

Och inte blev det någon fläskpannkaka – i stället tog jag fram en korv Stroganoff ur frysen och kokade några potatisar till, och gjorde potatismos. Nu har jag ätit tidig middag, hoppade över lunchen. Det är fortfarande onsdag, jag har fått betalt för böcker, och är nöjd. Tagit in de torra nytvättade små trasmattorna från altanen och lagt in dem till övriga i skrubben. Artrostränat. Diskat. I morgon tandläkaren i Vinsta/Vällingby halv tolv, den temporära kronan ska bort och ersättas. Bil till Rösa, buss till Stockholm, T-bana till Johannelund, promenad till tandläkaren. ”Köpte en krona för 6 000 idag” sa en vän på Facebook, jag kan säga detsamma i morgon.

Har läst ut A Game of Thrones, första tjocka delen.

Could be mine, is not

Tisdagsmorgon, sol och 13 grader klockan åtta. Jag har ätit frukost, havregrynsgröt med blåbär och två smörgåsar med leverpastej, och dricker nu mitt te. I lugn och ro. Bara starar som flyger förbi och landar på gräset för att leta frukost, de med.

Igår hade tydligen någon fejkat ett FB-konto i mitt namn, och med bild på mig, på sniskan – bilden alltså. Rapporterat till FB, hoppas de tar bort. En vän kommenterade apropå att jag lagt ut en bild på mig på bloggen, att han inte vågade göra detsamma på grund av rädsla för ”personifiering” – det verkar vara en legitim rädsla. Trist.

Har inget jag ”måste” göra idag, möjligen städa – skaka mattor, dammsuga, torka golvet åtminstone i köket och toarummet. Jag behöver inte köra någon tvättmaskin – upplysning främst till syster B som undrade hur det kom sig att jag tvättade så ofta, hon tvättar två gånger i månaden i föreningens tvättstuga. Kanske har hon större och flera maskiner än jag, vet att hon också har flera ombyten av kläder än jag.

Flyttar en vilsekommen spindel från diskhon till trappen utanför huset. Lyckas få den med mig i lite hushållspapper vid försök nummer två. Vill inte döda den när jag diskar. Den hittar förmodligen in igen, spindlar lär vara mycket territoriella.

Det är sommar. Nu kan jag inte skylla på vädret, om/när jag inte går min promenadrunda. Potatisen växer, i alla fall ovan jord, pelargonerna prunkar. Ett märkligt ord, prunkar – hittar bara att det redan år 1870 betydde ”ytterst präktig” med mera liknande. ”Siratlig” var en av synonymerna som nämndes. Språk är härligt levande, somligt förändras, annat består, ibland med lite annorlunda betydelse än i begynnelsen.

När vi spelade wordfeud vid syrrans köksbord i helgen förundrades hon över att ordet ”hint” godkändes. Koll i SAO (Svenska Akademiens Ordlista) bekräftade att ordet är att betrakta som svenskt. Också. Idag tar sig engeska ord in i svenskan, kanske som franska ord gjorde det under och efter Gustav III´s tid. Idag tänker vi inte på de från franskan stammande orden som annat än svenska.

Översätter ytterligare några sidor från Free Spin och lägger ut på Substack. Dammsög och torkade de golv som mest behövde det. Städade toarummet ordentligt. Bytte några trasmattor i kök och toarum. Tvättade två små trasmattor som nu hänger till tork på altanplanket. Sen lunch blev prinskorvar från frysen, och vitkålen från igår. Nu mätt, behöver ingen middag. Sitter ute i skugga från både moln och parasoll. Det blåser till ibland och då får jag dra ihop parasollet, men så slutar det blåsa och solen blir för stark. Då är det dags för det omvända.

Syrrans gåva, goda pistagenötter, på altanbordet – där bredvid ett vattenglas, och en dry martini. Jans gamla keps ligger och väntar, kanske behöver jag den igen. Och Game of Thrones läser jag i emellanåt. Wordfeudar också emellanåt. Och skriver några ord.

Har fått min skatteåterbetalning och är tacksam att Skatteverket fungerar som det ska. Såg idag några rubriker om en person som tydligen varit misstänkt för någon sorts skattefusk, blivit frikänd, men ändå inte fått sina miljoner tillbaka. Glad att det är enklare för oss små människor.

Stararna jobbar, far fram och tillbaka mellan bon och matställen. Jag föser ner nötskalen mellan golvspringorna på altanen (därnere ligger det förmodligen diverse).

Kom idag ihåg att tala om på Substack att det är Michael Ceken på Tegel&Hatt, Stockholm, som gjort det fina omslaget till Free Spin (och många andra böcker). Tror inte jag riktigt fattat hur jag ska gå tillväga med skriverierna på Substack, när jag loggar in får jag veta att jag inte har publicerat något än – så vad har jag gjort? Det kanske klarnar så småningom. Jag delar mina inlägg på Facebook. Instagram, Linkd´in och Twitter (?). har jag inte. På FB får man också länken till min Substack.

Än har jag inte skickat iväg något till AI-översättning. Funderar på att testa med några sidor som jag översatt redan, och låta AI göra detsamma. Ett sätt att få en känsla av hur AI´s språk och meningsbyggnad fungerar för mina ord. Det här har jag kanske redan sagt, i någon av mina senaste bloggtexter…

Nötter är gott, och sägs vara nyttigt – men oj vad de fastnar mellan mina tänder.

Nu blir det keps på en stund igen, solen har tagit sig fram bakom det stora molnet som nyss skymde. Parasollet räcker inte riktigt till, och är svårt att flytta till lämpligt läge. Foten är tung, som den ska för att parasollet ska stå stadigt och inte fara iväg när det blåser. Men det innebär att jag nästan inte kan flytta det hela ens några centimeter. Rullar foten så gott det går, men det går inte så bra. Nu får det stå där det står, hyfsat bra läge, fastnar i alla fall inte i altanplanket mot potatispallen.

En stare flög nästan in i parasollet nyss, och klagade högljutt på väg annanstans.

Avast fortsätter tala om hur sårbar min dator är – trots att jag har deras eget antivirus-program, gratisvarianten. De tjatar och tjatar – och jag kommer inte att betala ett öre till dem, har gjort det tidigare länge, men nu är jag trött på dem och deras säljmetoder. Har försökt ge feedback, de tackar, och fortsätter.

Söndag 1 juni, äldste sonens födelsedag. Jag är ännu hemma hos syster B efter födelsedagsfirande igår hemma hos syster K. Många människor, mycket och gott plock som Karins döttrar och son fixat. Dottersönerna hjälpte till att servera och gå runt med fåfyllning av det ena och det andra. En fin eftermiddag, och det var skönt att komma hem till tystnaden hos syster B. Öronen blev trötta. Min syster hade sytt sig en lång kjol i linneblandat tyg, beige och välsydd, rak med fickor med slag framtill. Hon gillade den inte, så den fick jag – glad att den passade.

Idag ska jag så småningom fortsätta hem till sonen för att äta födelsedagsmiddag där. Sedan hem till mitt, och lugnet där. Dagen före nationaldagen ska jag till tandläkaren, på nationaldagen kommer sondotter Sofia hem till mig så att vi får laga middag tillsammans. Det ser jag fram emot.

Var hemma hos sonen efter lunch, och så småningom kom resten av familjen dit, undantag Anders som fortfarande är kraftigt förkyld. Även sondotter Sofia som jag också får träffa på fredag. En fantastisk middag med krossade potatisar bakade i ugn, sallad, och perfekt grillade bitar av oxfilé, följt av en frusen cheesecake (tror jag), gott var det med varma hallon till. Det är så länge sedan jag själv gjorde sådan cheesecake att jag blev osäker.

På väg dit visade bilens instrumentpanel en varningsbild, som jag inte gillade. Sonen kollade, det verkade inte vara något akut, och han kunde radera varningen när han väl hittat kontakten. Visar den sig igen får han kolla närmare på det.

Nu är jag trött och mätt och belåten, har tänt ljusen på köksbordet för att det är fint i skymningen. Fick pistagenätter från Cypern av syster B, nu ligger de i en bra burk i skafferiet. Två beställningar på Bokbörsen är framplockade för leverans i morgon. Och Skatteverket har bekräftat att returpengar enligt tidigare beräkning kommer in på mitt konto inom en vecka. Bra, eftersom tandläkaren blir dyr.

Det blåser ganska kraftigt, men i övrigt har det varit en fin helg med sol för mina båda födelsedagsfirare, och gäster. Vi satt ute och åt idag, och igår minglade vi på syrrans uteplats i strålande sol. Märker att jag blir tämligen trött efter så här mycket social samvaro med många människor, flera helt okända – och att jag hör väldigt dåligt utomhus, när många pratar med varandra och mig.

Dessutom blir kroppen trött av bilkörande, och ögonen irriterade. Så det blir strax sängdags, klockan är kvart i tio. Tror jag kommer att både somna snabbt och sova gott. Hoppas det i alla fall. I morgon är en ny dag.

Denna nya dag, en måndag, startade med sol och värme, blev framåt eftermiddagen mera molnig, hela tiden blåsig. Skönt ändå. Jag for in med beställda böcker, och handlade lite. Har just nu tagit hand om det lilla färska vitkålshuvudet som vilat i kylen. Det blir lättstuvad vitkål med resten av den gravade laxen. Och några sparrisstänglar som också låg kvar i kylen. Bra middag.

Har talat med yngste sonen, som fått sjukintyg för veckan, ska antagligen jobba i slutet av veckan. Hoppas han är frisk nog, säger att han ska försöka få en ordentlig koll…

Och bilen är snäll, visade hastigt den där symbolen (när jag startade) som äldste sonen tog bort igår, men den kom inte igen.

Har suttit ute några timmar och läst Game of Thrones – den räcker länge. Funderar på att lägga ut några sidor av Free Spin för AI-översättning till brittisk engelska – bara för att testa hur det låter. Är inte riktigt där ännu. Nu är jag inne en stund. Det är nämligen molnigt för ögonblicket, men lär ska bli klart igen enligt mobilen. Jag får väl se.

Ingen tofsvipa idag, inget annat djur-/fågelliv heller, frånsett starar och kajor. Flera sorter kanske som jag varken såg eller hörde. Pratar med Karin i Danmark som inte hittar det mejl jag skickat med mina kommentarer till hennes manus – inte så konstigt, när jag kollar ligger det i ”utkast”. Begriper inte varför, har skickat igen – och hoppas det kom fram.

Äter min goda middag, det blir lite vitkål över till bacon kanske, i morgon. Svärmor lärde mig att stuva vitkålen mycket lätt, med mera spad från förvällningen än mjölk, och bara lite mjöl.

Oj, vad det blåser. Jag hade tänkt mig att gå ut på altanen en vända till, men det låter jag nog bli. Skugga och blåst är inte skönt. Och molnen skymmer solen även på ”trappsidan” av huset, där jag möjligen kan hitta lä om jag ställer upp ytterdörren på haspen.

Försöker gå in på banken via bank-id – som säger att jag redan har en pågående inloggning… Det har jag inte, men jag kommer inte vidare. Såg i morse att SHB hade problem, kanske har de det fortfarande. På swish har de det tydligen, där går inte att komma in, men där får jag åtminstone beskedet ”tekniskt fel”. Kommer in efter en stund, och ser att jag fått en betalning för Bokbörsen-bok.

Och skönt, Karin i Danmark har fått det mejl jag trodde jag redan skickat. Nu kan hon fortsätta jobba med sitt manus och mina kommentarer (om hon vill).

Jag läser Samhalls vice VD´s svar på debattartikeln häromdagen – ”vi är helt överens”, dvs företaget och den utslitna anställda som skrev artikeln, har samma ambitioner att skapa ett Samhall som är som tanken en gång var. Hum – tror inte många anställda på Samhall har märkt mycket av den samstämmigheten. Fortfarande är Samhall en arbetsplats med många dåliga arbetsmiljöer, chefer med alltför många underställda med olika funktionshinder och därav följande problem, och dessa chefer har ett alltför klent stöd i sin svåra roll. Att en vice VD hävdar att allt ska bli bra, men att det tar tid (mitt sammandrag av ett mycket kortfattat och intetsägande svar på debattartikeln) är det vanliga tomma pladdret från överheten. Trist.

Klockan är snart åtta på kvällen, jag har suttit en stund på trappen i den sista solen för idag. Nu inomhus i köket, har diskat middagsdisken. Läser, och skriver lite.

Dagens middag

Fredag med strålande sol och 14 grader klockan åtta. Frukost i ett tyst hus, en hare vid vägkanten, på gräset en stare som matar sin unge. Himlen är lite disig, jag har tvättat håret och duschat. Och artrostränat. Översatt ett par sidor ur Free Spin.

Så började jag leta efter ett kort att lägga med till syrrans födelsedagspresent. Hittade inte den lilla kartong jag trodde mig ha, med kort för diverse tillfällen. Det slutade med att jag röjde i skrubben, bar ner ett par hyllor i källaren, liksom två tomma backar, slängde lite diverse. Bättre ordning nu, och jag hittade i alla fall ett rött kuvert med kort… Den där kartongen har jag antagligen gjort mig av med för länge sedan. Nu kan jag kliva innanför dörren till skrubben, och tror att jag vet vad som finns var. Ett tag.

Ett mycket lätt duggregn när jag gick till soptunnan. Klockan är kvart över elva. Har bestämt mig för att deckare, spänningsromaner, thrillers eller vad de nu kallas, inte är någonting för mig. Alldeles för mycket våld, blod och död för att jag ska sova gott efter att ha läst. Alldeles för verklighetsnära emellanåt. Tacka vet jag fantasy, där är det minsann också våld och ond bråd död, men det är ju fantasy.

Tror jag dödstädar lite, tänkte just slänga en bunt utskrivna papper som jag vet att jag inte kommer att ägna en blick framöver. Men så kom jag på att jag ju kan använda baksidorna till sådant där dagligt kladdande. Nu ligger pappersbunten på köksbänken i stället för i min bokhylla i sovrummet (där jag har högar med andra utskrivna sidor). Är inte riktigt beredd att ta itu med dem ännu. Inte idag i alla fall.

Har just pratat med yngste sonen, han jobbar inte i helgen, utan hoppas få en läkartid för ordentlig undersökning av hans återkommande hosta. Han har pratat med sin chef, och med vårdcentralen, men kunde inte få något förlängt läkarintyg idag, får ringa igen på måndag. Bra att han blir hemma, han är inte frisk.

Det duggregnar. Och blåser. Jag går igenom en tjock pärm med recept, sparar några ”nostalgi-recept”, bär ut resten till bilen att tas till sopstationen någon dag.

Har slagit in syrrans present, papperet räckte nätt och jämnt runt Vasa-fiskerians tomma kartong. Några vackra band hade jag inte, men väl ett rött snöre och ett rött band, båda kom till användning.

Så pratar jag med syster B, och bestämmer att jag inkommer vid 11-tiden till henne, och sedan kan vi ta min bil till syster K – eftersom syster B inte dricker och därmed kan köra. Så att jag kan skåla med syster K. Älskar mina systrar. Sover över hos syster B, tar med mig sängkläder, lätt gjort när jag har bilen.

Och ännu en bok beställd på Bokbörsen, en som må tas omhand av Schenkers ombud. Finns det sådant i Uppsala tro?

Det blir gravlax till middag, med gräddfilssås (med lite senap och mycket dill), skippar potatis, tar rutbröd i stället. Lättlagat. När klockan är sex har jag ätit och diskat. Plockar fram min gamla, tjocka A Game of Thrones, och läser om. 829 plus några sidor, bör räcka ett tag.

Solen lyser, molnen rör sig och skymmer en stund. Det blåser ännu. Jag har levt ännu en dag här, i Roslagen – och jag är tacksam.

Har löst svårt korsord i syrrans gamla Vi-tidningar. Tidskonsumerande. Kom inte hela vägen, fortsätter kanske en annan gång. Är ju inte för att skicka in, bara för att låta hjärnan jobba. Får dessutom tillgång till bra läsning, bland annat om Toni Holgersson och hans alkoholism. Det här var nr 1, 2025 – hoppas han håller ännu.

För ett år sedan hittade jag dessa lupiner någonstans nära, nu undrar jag var… Vill hitta igen.

Klockan är snart ett på denna Folknykterhetens dag, tillika Kristi Himmelsfärds dag. Jag sitter ute i parasollskugga, som gör att jag ser vad jag gör. Himlen är samtidigt både molnig och inte. Det är skönt, tvätt torkar på strecket i stället för att ligga i tvättkorgen. Jag har ännu inte bestämt vad det blir till middag idag. En titt i frysen inspirerade inte. Kanske blir det några sillbitar och det som kallas färskpotatis – de är små och smutsiga, så de är kanske färskare än de stora rentvättade. Kostar ungefär lika mycket per kg.

Någon nubbe blir det inte, har ingen hemma. Men jag har rödlök och gräddfil, och sill i kylen.

Merlin kände för en stund sedan igen steglits, bofink, stare, gråsparv, koltrast, björktrast, hussvala, trädgårdssångare, skrattmås, sånglärka och hämpling (har veterligen aldrig sett en sådan, den betecknas med röd prick=sällsynt).

Mischa jobbar med att bättra på det som husmålningen åstadkom, röd färg där det inte ska vara någon. Han har svartmålat knutbrädorna och kanten på det lilla taket över farstun, nu sätter han upp vitmålade fönsterlister runt de små fönstren på husgaveln. Visserligen täcktes fönster och annat med ljusblå plast, men det röda kröp ändå in vid sprutmålningen.

Pratar med yngste sonen, som möjligen hostar en aning mindre idag, han har ännu en dag kvar av sjukskrivningen.

Och så läser jag, ett kapitel i taget, i den finska deckaren, Den trogne läsaren, av Max Seeck. Den är för ruskig att sluka, måste tas i mindre portioner. Otäckt bra.

Har flyttat mina altanblomster från den lite skyddade positionen på altansoffan, till borden. De rosa pelargonerna är lite för grälla i färgen, men de får duga. Har några som är mera blekt rosa, en står fortfarande inomhus och ska få flytta ut. Så kan den ackompanjera den andra bleka som nu står till höger om soffan, och den vassare rosa kan få stå med sina likadant färgade kompisar på det lilla gamla bordet nära räcket. Som om någon mer än jag bryr sig…

Nu är himlen så molnig att solen inte värmer, parasollet kan tas ner. Eftersom det också finns gluggar bland molnen, får det stå en stund till.

Tar in tvätten som redan är torr, och äter en satsuma när jag ändå är inne i huset. Så går jag ut en stund till på altanen. Jag är tacksam att den finns, och att det äntligen är så varmt att det är skönt att sitta där. Men än har jag inte testat att bada, premiären blir ovanligt sen i år.

Gräslöken på berget har gått i blom, och trängs med förgätmigej och mandelblom. Syrenhäcken nedanför altanen har också slagit ut, små ”fjäderfrön” far omkring, och de blå små veronikorna som gräsklipparen häromdagen såg ut att ha förintat, har hämtat sig och lyser igen i det mossigt gröna. Det är vackert nu, såg i morse gråhägern på sin vanliga morgonrunda efter att (hoppas jag) ha ätit sig mätt nere vid sjön. Grågässen har inte visat sig igen, men de finns där.

Och igår såg jag ”min” tofsvipa på det vanliga stället, en åker vid en kurva längs vägen in till Norrtälje. Ensam, ser i alla fall bara en, varje vår står den där, stilla – och låter sig betraktas. Den gläder mig.

Nu inne vid datorn igen. Molnen blev för många. Kollar bloggen, och ser att någon läst en text från 2013 – Du är fri nu, Tuula. Jag läser den, och tänker på henne. Hon tog sitt liv, när hon inte orkade vara spelmissbrukare längre. När skuld och skam, och bedrägerier, blev för mycket. Hoppas hennes barn ändå idag kan respektera både hennes liv och hennes död.

Mischa har slutat jobba för dagen. Det tomma huset blir fint av hans omsorg. Och jag åt min sill, med Sias gräddkolaglass som efterrätt. Blev både mätt och belåten. Satt en stund på trappen när solen var där, det blev nästan för varmt. Nu ligger moln i stora sjok på himlen. Jag har fått nog sol idag. Klockan är nu kvart i sju. Har läst ut den finska deckaren, rekommenderas, även om jag nog tyckte upplösningen var lite väl konstruerad.

Lavendel, solglasögon och band som håller parasollet på plats när det inte är uppfällt

Undrar om nutida svenska unga människor har en aning om varför? Det här är en sådan där helgdag som kanske var viktig förr, eftersom den var ledig. Idag är den inte intressant för min del.

Jag har klippt mig – eller, det har den duktiga turkiska (?) kvinnan på salongen i Norrtälje, gjort. Så skönt att slippa ha luggen i ögonen hela tiden. Trafiken var inte kul, många är nog långlediga och på väg hit och dit. Har talat med yngste sonen, som fortfarande är förkyld, men låter lite bättre. Det vill till, om han ska orka jobba lördag – måndag, tisdagar är han ledig, liksom varannan helg. Den gångna veckändan var hans lediga… Han har sett Raskens, igen – och förundrats över hur eländigt människor hade det då.

Drygt 16 grader ute, molnigt. Har skickat beställda böcker. Och fick idag förskottsbetalningen för den bok jag redan hade ställt tillbaka i hyllan, nu fick den i stället fara iväg till sin köpare.

När jag satt där hos frissan hade jag inget annat än min spegelbild att fästa ögonen på. Och att titta på den medan håret klipptes, det var inte upplyftande – min ögon är väldigt trötta, och rynkorna bör döpas om till skrynklor. Kinderna trillar neröver. Har gått ner några kilo de senaste månaderna, och det syns framför allt i ansiktet. Jag ser inte direkt pigg ut, men håret blev bra.

Nu har jag tagit fram några av de där finska räkorna ur frysen, ska kolla om de är så bra som säljaren säger. Kokar också ett par ägg (kommer jag just nu ihåg och kan ställa ner värmen och trycka igång äggklockan). Tänker göra mig en rejäl räkmacka till kvällen. Har forellrom också, på burk, om andan skulle falla på – men tror att jag spar den till en annan gång. Räkorna är stora, som utlovat. Hoppas de smakar bra också.

Har övergivit Hellman´s majonnäs i nutida USA-nobbarnit. Icas är duglig, men inte fantastisk. Den får dock duga idag.

Tog fram något jag trodde var stekta champinjoner – nyss när jag också trodde att jag skulle äta en köttbit till middag. Det visade sig vara bruna bönor med tre halva falukorvsskivor… Inte vad jag ville ha. När ska jag lära mig att skriva på den där målartejpen jag har för att veta vad burkarna i frysen innehåller, och när de sätts in? De här bruna bönorna såg ut att ha legat länge, och åkte därmed i komposten.

Det blir kanske regn till kvällen, och även fredag – lördag. Hoppas det inte regnar på syrrans födelsedagsfirande i Uppsala. ”Under morgonen” säger mobilen.

Har den här veckan läst en deckare, vilket jag inte gjort på många år. Den var med bland de böcker jag fick av min vän, som gillar deckare. Jag tänker läsa åtminstone en till, för att försäkra mig om vidare läsning kanske är okej, eller inte. Nu tar jag fram Den trogne läsaren, en finsk deckarsuccé. Av Max Seeck. Den förra var Skuggjägaren, av Camilla Grebe. Kändes mödosamt hopkommen och fängslade inte mig. Återkommer med besked.

Tittar på en sån där springande, hoppande snabb liten svart spindel i fönstersmygen. Den bor där, kanske med kompisar. Jag blir varje gång vi ses lika förundrad över snabbheten (och undrar var och vad den hittar att äta).

Tror jag törs påstå att lindens blad nu är helt utslagna. Det tomma huset målades igår kväll, idag har Mischa målat över rödfärgen på taket över ingången. Och mäter plankor för att kanske göra nya knutbrädor. Vet inte om jag ser någon stor skillnad jämfört med före målandet. Har inte skärskådat huset.

Tror den finska deckarsuccén får vänta lite. Vill läsa annat, men kom mig inte för att besöka biblioteket när jag var i stan. Visst har jag olästa böcker i alla hyllorna, men just nu ingen som direkt ropar på mig. Får väl ta en av de mera lågmälda. Hanif Kureishi kanske, hans Something to tell you.

Räkorna är stora, och smaken är som den ska – men jag kanske ändå föredrar att köpa Icas lösfrysta, när de färska är för dyra. Får med mig dem hem utan märkliga SMS från transportör som bara ”kör i ditt område i helgen” – och till slut hittade hit, efter att inte ha gjort det helgen dessförinnan. Det strulet innebar att jag fick vänta tre veckor på betalda räkor. Tänker inte göra om det.

Långt, gott samtal med syster B, som är hemma igen. Vi bestämde att jag sover över hos henne efter firandet hos andra syrran på lördag.

”Det är som det är, och det blir som det blir.” Syrran B härledde orden till hundraåringen som smet ut genom ett fönster. Jag minns inte, men jag blir ledsen när jag läser orden – de är så utan egen påverkan, så utan förhoppning om att kunna göra något åt det som händer. Syster K säger detta ofta. Jag vet ingenting, och säger ingenting. Vill inte överlämna mig och mitt liv åt ”det blir som det blir” – om jag har ett val…

Håret blev i alla fall bra…

Jag har nu fyra prenumeranter på min substack – vänner som förväntar sig inlägg på engelska, och att jag ska översätta och publicera sidor ur Free Spin. Den pressen behövs nog om jag ska klara min uppgift. Har lagt ut de första översatta sidorna på substack – och vet nog fortfarande inte riktigt vad jag gör…

Kanske blir det ett inlägg där varje vecka, jag behöver lite tid för jobbet med orden. Har översatt ett par sidor till, första kapitlet är klart. Lägger inte ut något mer förrän i helgen. Nu är klockan halv fem, det är ganska varmt ute, men också molnigt. Syrenhäcken har börjat slå ut.

Har lämnat böcker på Icas ”post”, och handlat ingredienser som fattades till rabarberchutney. Men inte gjort någon chutney. Kanske i morgon. Har pratat med yngste sonen, som talat med vårdcentralen – han får sitt läkarintyg, men för övrigt var det ”halstabletter” och vänta ut hostan. Han låter illa. Sjukskriven till fredag, kan inte följa med och fira syster K på lördagen, han hoppas kunna jobba i helgen.

I veckan måste jag försöka få håret klippt, är less på att ha det i ansiktet hela tiden.

Har släppt ut en geting två gånger, eller två getingar. Gillar dem inte, vill inte ha dem inne. För några år sedan fick Anticimex komma hit och sanera på kattvinden, kanske är det dags igen. De kan nog ta sig därifrån och ner i huset via diverse ”hål” här och där i huset. Jag får försöka ha lite koll.

Tisdagsmorgonen är solig, 14 grader. Fick mig att överväga frukost på altanen, men det blåser även idag. Nu har flera syrenknoppar slagit ut och lyser vackert lila i häcken, som Mischa har lovat klippa när blomningen är över.

Petar i mig två receptfria allergipiller, vill se om de kanske hjälper mot mina trötta ögon och täppta näsa. Känner mig inte förkyld. Även om jag hittills inte varit allergisk, kan det ju ändra sig. De här pillren är väldigt svaga vad gäller antihistamin, och gör ingen skada.

Ännu en beställning på Bokbörsen, får vänta på inlämning till i morgon. Någon förskottsbetalning för en annan beställd bok har inte inkommit, så den boken får väl åka tillbaka in i bokhyllan. Det blir inga fantastiska summor för sålda böcker, men en gång i tiden var de här pengarna det som behövdes så innerligt väl. Jag påminns om de åren nu när jag jobbar med att översätta min Free Spin till engelska – och det är inga roliga påminnelser. Tacksam för det liv jag har idag. Och, tacksam trots allt för det som var, om inte annat så fick det mig att börja skriva.

Fick rabarber av äldste sonen i helgen, nu gör jag rabarberchutney. Med rödlök, äpple och riven färsk ingefära, chiliflakes och äppelcidervinäger, socker. Ska sjuda en kvart till, och så hällas upp på sterila burkar. Receptet lärde mig ett enkelt sätt att sterilisera burkarna. Häll ett par deciliter kokhett vatten i burken, tillsätt två teskedar natriumbensoat, lock på och ruska om. Häll över till nästa burk. Smakar på det som puttrar i kastrullen, starkt och smakrikt. Verkar väldigt flytande, stelnar kanske till i burken? Chutneyn rymdes i en burk (Icas äppelmos-burk, bra och tillräckligt snygg för att återanvändas) och en liten plastburk.

Ett par grågäss med fyra gässlingar knallar omkring på gräset på andra sidan vägen. Tyvärr får de syn på mig och gömmer sig raskt vid ån.

Hänger lakanstvätten. Och fikar. Tänkte att jag skulle sätta mig på altanen och läsa. När jag tänkt färdigt var solen borta, och himlen full av moln. Mobilen säger ”regn till kvällen”, hoppas det inte kommer dessförinnan. Klockan är bara kvart över elva, och jag har redan gjort det jag skulle idag. Får hitta på något.

Syster K får hem sina döttrar och barnbarn från London och på lördag ska vi fira hennes födelsedag. Syster B kommer hem från Cypern i kväll.

Tar in tvätten, och stannar sedan inne för idag. Blåsten avtar inte, och molnen ökar. Satt ute en stund, men det var inte skönt. Klockan är två på eftermiddagen, och jag har bestämt mig för att göra slut på pytt-i-panna som legat ett tag i frysen, inlagda rödbetor och kanske två stekta ägg till.

Idag känner jag inte för att försöka få liv i mina gamla ord i Free Spin, på engelska. De får ligga där och ta igen sig. I morgon är en annan dag.

Hittar inga skivade rödbetor, i kylen eller skafferiet. Och tror mig veta att de finns. Någonstans, utom räckhåll. Det får bli ketchup i stället, eller saltgurka, till pytten. Det blev den lilla slatten av ny chutney, och det var perfekt. Men var är rödbetorna?

Jag är mätt, ska diska om en stund. I morgon ska jag leta rödbetor igen. Potatisen ser fin ut därute i pallen, rosmarin och timjan som jag satte dit (butiksköpta) ser mera döda ut. De får stå där de står, kanske finns det något liv i dem. Och vitlöken (? från i fjol) frodas.

Dricker ett par glas Baron de Ley, rioja, 2020, gott. Syrenhäcken svajar i vinden. Klockan är fem, en tisdag i maj 2025.

Söndag – blåsigt. 10 grader halv nio. Dimma i natt. Haren har skuttat förbi, stannade en stund för att knapra i sig några grässtrån, fortsatte därefter sitt matletande. Antar jag. Klarade med nöd och näppe (varifrån kommer ordet näppe?) wordle på sista försöket. Nyss for haren förbi igen, sprang är inte rätt ord, det gick mycket fort.

Näppe är ett gammalt ord, ett fornnordiskt substantiv – och i frasen ”nöd och näppe” betyder det ”nätt och jämnt”, ”nästan inte”. ”Näppeligen” hör hemma här också. De här orden är nog inget mina barnbarn känner igen eller någonsin använder.

Lindens löv är större idag. Och nu syns syrenhäckens knoppar, men än har de inte slagit ut.

Vännen Jack menar att jag skulle kunna översätta min bok Free Spin till engelska, kapitel för kapitel, och lägga ut på Substack. Och därmed nå en annan publik, kanske bidra till att någon slutar sitt spelmissbruk – visa att det är möjligt, att det är svårt och att det ger dig ditt liv tillbaka.

Att skriva boken igen, på engelska, är kanske något att sysselsätta mig med när jag undrar vad jag ska använda tiden till. Rättigheterna till den är numera mina. Tiden är än så länge också min. Hur det är med orken att gå in i den tiden igen, vet jag inte förrän jag provar. Kanske kan ett annat språk göra det lättare.

Jag har testat – översatt, säkert klumpigt, markerat sådant jag är osäker på – och bara orkat en och en halv sida. Det är tufft, jag hör och ser oss, då. Mitt perspektiv nu är förstås ett annat, men ”då” gör nästan lika ont som det gjorde. Det här lär bli en långsam process, om det blir någon.

Nu ska jag fika, tar fram bullar ur frysen. Den där första och en halva sidan ur Free Spin handlar bland annat om en halväten nybakad bulle. Idag tänker jag äta en hel.

Inser också att jag kan passa på att redigera sådant som behöver redigeras – ordagrann översättning måste inte vara målet. Det var jag som skrev då, det är jag som skriver nu. Och jag har ett tämligen starkt motstånd att ta mig till ”skriver nu”.

Satt ute en stund, men när molnen blev för många gick jag in igen – vinden var hela tiden stark, jag hade klätt på mig.

Nu är klockan tolv, borde kanske äta lunch, men de två bullarna sitter i vägen. Tror det blir tidig middag i stället, samma som igår, med tillägg av stekta champinjoner och dito grön sparris (som inhandlades för att läggas på smördeg och gräddas i ugn med parmesan – tror jag, åtminstone minns jag receptet så – det känns lite för mycket för mig ensam).

Och så får jag besked från räktransportören att leverans beräknas ske, om ungefär 8,5 timmar – ”Kasem” har 82 stopp före det hos mig… Verkar just nu vara i Norrtälje.

Tar några sidor till ur Free Spin, kopplar av med sudoku därefter. När jag läser om den där hemska första veckan för länge sedan, inser jag hur absurt allt var. Hur jag försökte trösta mannen min, och inte ett ögonblick något som var tvärtom. Nu behöver jag vila ett tag.

Yngste sonen hostar så förskräckligt, och är trött eftersom sömnen inte blir som den ska. Han tror dock inte att han har någon feber. Jag ägnar mig åt att läsa lite i Stephen King´s On writing. Om att hålla dörren stängd när man skriver sitt första utkast, och inte släppa in någon förrän man själv har låtit manuset vila minst sex veckor, läst igenom det igen och korrigerat det som är lättast att rätta till. Först därefter kan man släppa in någon betrodd läsare att få ta del av manuset.

”Vila i minst sex veckor” – mina texter vilar for ever för det mesta, och åtminstone i åratal, de av mina texter som möjligen kan kallas manus. Bloggarna åker in – ofta väldigt oredigerade – mest varje dag. King har en annan bra tanke, ta bort minimum 10% av texten vid redigering och läsning andra gången. Det är något jag borde använda mig av, mina bloggar är väldigt ordrika.

Kvart över ett, soligare igen men lika blåsigt. Ännu en Bokbörsen-beställning. Ni som har böcker ni inte längre vill behålla, varför inte lägga ut dem på Bokbörsen. Enkelt att göra, och det blir några kronor tillbaka, istället för att slänga böcker. Den bok jag sålde idag har legat där länge.

Molnen och vinden har helt tagit över där utanför mina fönster. Jag sitter inomhus, med poncho över axlarna, har inte eldat idag. Mina pelargoner och lavendel fryser kanske på altanen, men än fryser de inte på riktigt. Termometern säger 13 grader, men det är nog i det läge där det tidigare var lite sol.

Jag äter samma middag som igår.  Kalvlever. Med tillägg. Gott igår, gott idag. Gott i morgon också – frågetecken. Knappast, får nog ta igen sig i frysen några dagar. Känns som om jag vill ha mina tunnpannkakor i morgon, med sylt jag kanske har i kylen.

Tjugo över fem är vinden densamma, solen gömmer sig. Jag har ätit, och diskat. Plockat undan. Tvättmaskinen är full, av lakan och annan vittvätt. Får vänta till i morgon. Hoppas på torkväder.

En vän, Hanna, med många år i USA och därmed kunnig i språket, kommenterar mitt första inlägg i Substack. ”Det är ändå fantastiskt hur ditt sätt att uttrycka dig på svenska fungerar så väl även på engelska. Det är jag inte säker på när jag skriver.” Hannas kommentar gör mig så glad, så trygg i att jag kan skriva också på engelska. Så jag fortsätter väl.

Så försöker jag läsa en text en fransk vän skrivit på Instagram – där jag (nog) inte finns. Kommer inte åt den. Ber en annan, fransk, vän bistå, visar sig om det fungerar.

Satte mig en stund i skyltfönstret – på trappen – och uppskattade solen och icke-solen. Gick in.  

Tio över åtta kom räkorna, jag fick tala om för leverantören att han kommer ut med samma  telefonnummer till bommen som han kom in med. Nu ska jag stoppa räkor i frysen. Fingrarna är frusna, men räkorna ligger i frysen, stora och vackra. Hur de smakar vet jag en annan dag. Glad att mitt samarbete med Vasafiskerian härmed är avslutat. Gillar inte transportörer som inte hittar dit de ska.

Skor på tork

Hemma igen vid tvåtiden på lördagen, sonen har bytt bromsbelägg och lampor i skyltbelysningen baktill på bilen – sådant som påpekades i besiktningen senast. Så himla skönt att han kan sånt här, och att han har koll på vad som behöver göras. Jag får bara betala vad olika delar kostar. Jag tog en stol och satte mig på vägen utanför deras hus och bara tittade på. Med stor beundran. Och tacksamhet. Inte vill han ha något i födelsedagspresent heller…

Mina ögon är omåttligt irriterade när jag väl är hemma igen, av blåst och bilkörning förmodar jag. Droppar lite av det jag köpte på apoteket, rekommenderat av personal. Känns omedelbart lite bättre.

Funderade en stund på om jag skulle sätta mig på altanen, men nej. Det är för mycket vind rakt på.

Pratade med syster K som igår var på middag hos en vän, och gick hela vägen därifrån, 9 000 steg innan hon var hemma. Cykla kan hon inte i den här blåsten, annars är hon en av Uppsalas många cyklister (jag brukar morra åt en del av dem när jag kör bil där). När jag berättade att jag skulle laga kalvlever med löksås till middag, backade hon. Gillar inte lever sedan barndomen – men hon älskade pölsa då, det gjorde inte jag och gör inte jag (inälvsmat det också). Middagen hon bjöds på var sill med löksås – och det fick mig att längta. Får bli det någon dag också.

Jag har färsk vitkål i kylen. Någon dag får det bli lättstuvad kål, med något till, kanske stekt bra falukorv. Minns också svärmors får-i-kål, men det är för mycket vår just nu för den.

Någon betalning har inte inkommit för de beställda förskottsböckerna på Bokbörsen. Det innebär antagligen att beställningarna tas bort i början av veckan. Visar sig.

Fick med mig rabarber från sonen, ska göra rabarberchutney. Tror jag, förutsatt att jag hittar tillbaka till det recept som lockade mig för några dagar sedan. Hittar ett recept, och inser att jag behöver handla lite andra ingredienser innan jag sätter igång. Äpple, röd lök och färsk ingefära till exempel. Skriver ut receptet. Men får använda det en annan dag.

Linden slår ut ovanför mitt köksfönster, ljusgröna knubbiga knoppar blir blad. Och kladd om ett tag…

Tänkte, såg, när jag for till sonen i Kimstalund – hur vackert det är nu, i naturen. Alldeles utanför bommen här hos mig finns t ex en enda, illande vackert röd vallmo bland alla maskrosor. Den får gärna föröka sig. Och grönt i alla olika nyanser efter vägen, gullvivor. Ett väldigt ungt rådjur stod tvekande mitt på vägen härhemma när jag var på ingång, bestämde sig och satte av uppför vägslänten – och rakt igenom stängslet där ovanför. Mitt emellan trådarna, ingen tvekan, inget bekymmer. Såg rovfåglar som cirklade runt i vinden, någon var kanske havsörn, en annan möjligen fiskgjuse – svårt att se exakt samtidigt som jag körde.

Imorgon kanske jag får mina länge väntade frysta räkor från Vasafiskerian. Tänker nog ge företaget feedback på hur transporterna fungerar (inte). Och tala om att det inte får mig att köpa deras produkter igen, hur bra de än är – just nu vet jag ju ingenting om produkterna, men i morgon, kanske.

”Går in” mina svarta Icebugs, nyligen inköpta på Sportringen här i Norrtälje, efter att jag försökt använda nätet som tidigare. Fick fel sort, skickade tillbaka; nästa beställning visade sig vara för liten, trots att jag beställde samma storlek som jag redan har – retur igen. Vad jag vill säga med detta är att returerna fungerade som de skulle, lätta att göra, fick besked direkt. Och återbetalning direkt utan krångel. Bra, Icebugs – förutom att jag älskar era skor. Och samma pris i butik som på nätet.

Vintervarianten med broddar har jag inte använt på ett par år, men Eli… röda och svarta, används hela tiden. Får följa mig till Teneriffa också i höst, tillsammans med två andra nödvändigheter, Flipflops från Birkenstock. Två par. De ska rymmas i min planerade, decimerade packning.

Syrenhäcken lägger sig i vinden. Så trötta på att det blåser hela tiden, jag och häcken. Satt ändå en stund på altanen, men gav upp.

Gick in och skar lök i stället, till en god sås till kalvlevern. De där färska potatisarna var nog inte särskilt färska, men jag kokar några ändå. De var bara ett par kronor dyrare per kg än ”vanliga”. Har tagit fram kalvlevern för temperering innan jag steker den lätt. Just nu är enbart såsen klar. Och klockan är bara halv fyra. Tror inte jag har förstått att potatis i Sverige, producerad här, kostar nästan 18 kronor per kg. Hoppas odlarna får del av det priset.

Jag har ätit min kalvlever, och den var god. Är nöjd. Klockan är snart sju på lördagskvällen, disken är klar och diskbänken tom. Solen lyser, och det blåser. Jag har läst ut The Crown of Gilded Bones, även om jag fortfarande undrar över vad ”gilded” betyder och inte varit nog intressera för att kolla. Betyder ”förgyllda”, ungefär som jag trodde.

Vad ska jag läsa nu?