beskrivarblogg

Första maj. Solen gömmer sig. 7 grader ute. Mitt te har kallnat.

Vann wordfeud med några poäng, har bjudit in syrran till ny omgång. Har löst wordle och sudoku. Klockan är bara halv tio, vad ska jag göra hela dagen? Plockar i ordning i kylen, och inser att jag har mat som behöver hanteras – ugnsrostade grönsaker med knaprig bacon blir det nog till middag idag. Kanske ett stekt ägg också.

Läser Stephen King On Writing, har just köpt ett ex på Bokbörsen. Trodde jag hade den, vet att jag läst den och gillat det jag läste. Har kanske lånat ut, eller sålt. Dags för omläsning.

Nu ser jag spindeln springa över köksgolvet, nyss satt den i vasken och jag tänkte att jag fick vänta ut den. Ville inte spola bort den via disk. Känner igen den, ganska stor men ingen korsspindel, slank, svart. Den bor här i mitt hus. Hoppas den hittar ett bättre ställe än diskvasken att vistas på.

Jag har städat lite bland oanvända vintersaker – vantar, sockor, underställ och annat. Ingen skadegörelse, bättre överblick och ordning. Hittade flera sjalar som kan få följa med i min lilla resväska/på mig nästa resa, behöver inte köpa någon ny i stället för den som försvann därnere. Slängde en välanvänd och älskad baddräkt, som jag definitivt inte kommer i längre.

Fikar med en ostmacka, åt ingen gröt i morse. Klockan är kvart över elva. 10 grader.

Så småningom blev det kväll, även denna helgdag. Jag har plockat fram det jag ska ha med mig till syrrorna i Uppsala i morgon, diskat middagsdisken och läser nu Stephen King´s On writing. Har läst ut första delen av den tjocka fantasyboken, börjat på del 2, men lagt den åt sidan. Tror inte jag orkar läsa den.

Nu i kväll är det lite sol, tidigare idag har det regnat en aning, men mest varit molnigt. I morgon kanske det regnar igen, enligt mobilen. Klockan är nu kvart över sju. En stillsam och ensam första maj. Jag förflyttar mig till stolen mitt emot min vanliga, för att inte få solen i ansiktet. Laddar mobilen och datorn, så slipper jag ta med sladdarna i morgon.

Någon fjärde bordstablett har jag inte hittat. Behöver kanske skaffa fyra nya, de som nu ligger på bordet har gjort det länge. Förr hade jag ofta en vacker duk på köksbordet, numera ligger mina dukar i en plastback i de bakre regionerna av huset. Jag använder dem sällan, de går inte riktigt ihop med laptop och alla andra prylar jag vill ha tillgång till om dagarna – böcker, pennor, anteckningsböcker, post-it-lappar, bricka med ljusstakar, servietter etcetera.

Min brännskada ser lite bättre ut idag, jämfört med igår. Läker nog som det ska, även om en blåsa gått sönder.

Fredag morgon frukost och därefter färd till Uppsala. Där det som vanligt blir sightseeing, eftersom jag inte hittar direkt. Ringer syster B och får anvisningar, åker ändå runt. Ica-butiken som tjänat som landmärke är under rivning, men till slut hittade jag till Svartbäcken. Och en parkeringsplats ett dygn à 80 kronor. I morgon kan bilen stå på syrrans plats. Kaffe och skorpor med ost och marmelad hos syster K, som också passade på att sälja sin bil till en trevlig ung man. Nu ska hon bara säga upp parkeringsplats och försäkring.

Under färden, i hällande regn, gick spaken till vindrutetorkarna av, igen. Jag var inte våldsam. Körningen blev besvärlig, tacksam att det inte hände på motorvägen – nu kunde jag stanna och torka av vindrutan, stup i ett. Slutligen kom jag på att den trasiga spaken kanske kunde tvingas att fungera, och det gick till och från. Hoppas det inte regnar när jag ska hem – och kanske kan sonen fixa det en gång till om de är hemma, så att jag kan åka förbi. Pratar med äldste sonen som ringer för att höra hur jag har det – jag åker dit på söndag så byter han däcken och fixar vindrutespaken provisoriskt. Bra.

Syrran föredrar att ringa och prata med försäkringsbolaget, jag ringer aldrig om jag kan slippa – föredrar att hantera det mesta per internet. Försäkringen sägs upp automatiskt, och nye ägarens namn fanns redan hos bolaget. Nu återstår p-platsen. Som inte går att säga upp per telefon. Men hon blir uppringd nästa vecka för ifyllande av formulär som är oläsligt på mobilen.

Efter flera regnskurar skiner solen igen, med några fina vita moln på den blå himlen. Och därefter haglar det och blåser kraftigt, rejält aprilväder med andra ord.

Dofterna från linsgrytan som syrran lagar lovar gott, sallad och ris till, kryddiga korvar också. Jag är inte hemma bland linser och dylikt, men kan kanske lära mig.

Vädret är synnerligen omväxlande, fortfarande när klockan är halv fyra på eftermiddagen.

Syster K har lagat en mycket god middag, syster B har anslutit – och nu är vi mätta och belåtna. Just nu pågår instruktion om hur använda komplicerad teve med mängder av möjligheter, jag är tacksam att jag inte behöver det. Men jag ska se Antonias värld på SVTplay – rekommenderas av syster B.

Det känns gott att ses igen efter att jag varit borta så länge. Vi behöver varandra. Tacksam att vi har varandra. Vi löser korsord, bättre tillsammans än enskilt. Jag lär mig att ett av ”monstren” i Notre Dame heter Stryge, har redan glömt vad mannen som stod för ombyggnaden efter branden under 1800-talet och som skapade de här ”gorgoylerna”, hette. Länge sedan jag löste korsord, det här var ur tidningen Vi och trevligt knepigt. Några rutor är fortfarande tomma, de får ligga till sig till i morgon. Syster B har tagit bussen hem till sitt, och jag ska strax gå till sängs efter att ha druckit ett par muggar te. Syster K ser på den holländska serien Antonias värld, jag spar mig tills jag är hemma. God natt.

Lördagsmorgonen klarblå himmel och sol. Äter långsam och god frukost, försöker ansluta till syrrans router, men det vill sig inte. Får klara mig utan internet.

Hämtar bilen och intar syster mins parkering, än är den hennes. Skönt ute, lite vind. Gick igenom artrosprogrammet i morse före frukosten.

Planerar att gå in till stan och träffa syster B. Det gjorde vi och köpte tyg till klänning åt mig, syster B syr när hon är tillbaka från sin resa till Cypern i maj. Vi fikade på Ofvandahls och gick, 9 100 steg totalt när vi väl var hemma i Tuna Backar igen. Trötta ben, som nu får vila innan vi sen eftermiddag beger oss hem till syster B för middag, kanske tar vi bussen. Det får benen tala om när det blir dags. Ganska blåsigt, men skönt ändå – människor i sommarkläder på uteserveringar här och där, vi satt inomhus för vårt fika.

Vi fortsatte med korsord under eftermiddagen, och gick så småningom hem till syster B och ännu en mycket god middag. Med en alkoholfri riesling till, One, tvo, zero. God. Och Sias gräddglass med choklad och skivade lätt värmda jordgubbar som efterrätt. Mätta vacklade vi (eller åtminstone jag) därefter hemåt. Syster K går lättare och snabbt, mot slutet idag lunkade jag mera än promenerade… totalt 18 250 steg, ”rekord” sade stegräknaren. Det känns. Nu får benen och jag snart vila, syrran ser på någon serie på teve, jag går och lägger mig. Läser lite Stephen King On writing, om jag inte somnar direkt. Klockan är kvart över nio.

Somnade gjorde jag så småningom, men sov lätt hela natten. Uppe vid 8, syster K gjorde frukost, jag laddade ner fågelappen Merlin i hennes mobil, så att hon kan lyssna när hon är ute. Solen lyser, lite moln och blåsigt, även idag.

Vid tolvtiden är jag hemma hos sonen som byter däcken. Det visar sig att det behövs en ny slangklämma där det läcker fett – den han har passar inte… Och bromsbeläggen är slitna, nu testar han om det han har passar, åtminstone på ena sidan. Det är svinkallt i blåsten, så jag går in, kan ändå inte bidra. Kanske kan han även fixa vindrutespaken provisoriskt, som tur var duggade det bara mycket lätt när jag åkte hit.

Och nyss kom det några hagel.

Så tacksam att sonen kan ta sig an min bil, jag är dålig på bilar och deras inre. Vi fikar när han är klar, däcken är på och spaken till vindrutetorkarna fungerar ett tag till – han ska leta efter en ny spak. Och köpa bromsbelägg, och något som håller fettet i styrgrunkan i vänster fram på plats, den saken hade gått sönder. Jag får tillfälle att besöka honom snart igen.

Vid tretiden är jag hemma, det blåser så det kändes i bilen när jag körde. Nu skönt att vara här igen, jag berättar för syrrorna att allt gått bra, packar upp och plockar undan, letar fram beställda böcker – paketet blir för tungt, jag får stå för extra fraktkostnad – men det är ändå skönt att bli av med böcker som får en ny läsare. Hade en kartong som innehållit min vattenkokare, den passade perfekt till de här sju böckerna. Slår in paketet i morgon och åker in med det i övermorgon, eftersom jag inte vet när försändelse till mig kommer i morgon. Tidsangivelsen är vid.

Kul att träffa mina kära systrar, skönt att vara hemma. Och jag är så glad åt att äldste sonen är så skicklig med bilar!! Hans förklaring är att ”de första tio åren hade vi så dåliga bilar att jag lärde mig att plocka isär och sätta ihop” – jag kan väl tillägga att han väldigt tidigt visade en viss fallenhet för ”plocka isär och sätta ihop”, på den tiden dock inte bilar.

Inte mina däck – och ja, jag vet att det var lite sent att bli av med vinterdäcken…

Gräsytorna på andra sidan vägen klipps, för första gången i år. Så försvinner tusenskönor och maskrosor, rastplatser för pollinerare. Med åkgräsklippare kommer antagligen också en övertro på nödvändigheten av att klippa gräs. Eller så är det helt enkelt ett sätt att hålla även timanställda igång.

Himlen är blå, solen skiner, det är drygt 11 grader när klockan är kvart i nio och jag har avslutat min frukost. Har också hittat och slagit in två Bokbörsen-beställningar. Kan posta dem i morgon i samband med tandläkarresan. I den ena låg ett bokmärke, en ”geometrisk” teckning som givarens son gjort 1978 och stolt signerat. Han var väl sisådär tolv år då. Det ska återbördas vid tillfälle.

Försöker förstå mig på substack, igen. Går så där. Är inte riktigt färdig för att publicera något där ännu, än mindre försöka ta betalt för mina inlägg. Men nu har jag en app i mobilen, och kan gratisläsa vad andra gör där.

Påminnelse igen om tandläkartiden i morgon. Är de vana vid att folk glömmer?

Hänger tvätten. Och tar med mig laptopen ut på altanen. Solen har visserligen gått i moln, himlen är nästan helt täckt – men det är ändå skönt att sitta ute. Och, med solen gömd, ser jag vad jag skriver på skärmen.

Det blåser, en av de tunna köksgardinerna som hänger på tork blåser upp och fastnar lite på ”fel” tvättlina. Gör nog inget, tror den torkar ändå.

Bestämde mig i natt för att inte ta med några jeans alls, nästa resa. Får räcka med linnebyxorna på när jag åker, och tights i packningen. Noterat i min lista.

Wordfeudar, och läser, mellan varven. Leder fortfarande i ordkampen, men med färre poäng.

En orimligt tjock fantasy ligger bredvid mig, går enbart att läsa sittande. 830 sidor, del 1, The Priory of the Orange Tree, av Samantha Shannon. Lite seg, växlar mellan karaktärerna och geografin på ett sätt som gör det lite knepigt att hålla ihop det lästa. Men den kommer att räcka i alla fall några dagar, del 2 väntar bredvid sängen. Lika tjock.

Solen tittar fram emellanåt, varm och skön. Mobilen säger ”regn till natten”, bra om det inte kommer förrän då. Så att jag kan ta in tvätten, någorlunda torr.

Borde försöka borra upp skruvhålet för fönsterhaspen bakom mig. Men jag är absolut oduglig när det gäller att hantera borrar och skruvdragare, vet inte ens om det jag har i skåpet är det ena eller det andra, eller kanske både och. Det får vänta tills någon mera kunnig människa är här. Liksom gardinstången till köksfönstret.

Routern orkar inte riktigt med internet när jag sitter härute. Nyheter får vänta, hann ändå uppfatta att avgående L-ledaren Pehrson inte redovisat innehav av aktier i bl a Betsson. Lagbrott och skamligt. Skäms! Girighet vinner uppenbarligen alltid över skam.

Klockan är strax tolv och jag går in, molnen börjar bli heltäckande. Öppnar sovrumsfönstret och ställer in det som ska in på fönsterbrädan, bekvämt. Åt lunch – resterna av fläskkarrén – och gick ut igen, lagom tills det kom en mycket lätt regnskur som jagade in mig igen. Då hade jag som väl var tagit in tvätten.

Gick ner till sjön och satte mig på en stol. När jag suttit alldeles stilla en stund flög en storskrake (hanne) fram under bryggan, och försvann ut över sjön. Måsar och kajor, grönfink och blåmes fanns också längs vägen, säger Merlin. Skrämde upp gråhägern när jag kom. 1 500 steg, mer blir det inte utomhus idag.

Nu hemma igen, det var inte skönt i vinden.

Kanske äter jag lite melon och spansk skinka om en stund, är inte särskilt hungrig efter stadig lunch. Klockan är kvart i sex, jag har läst i min tjocka fantasybok – som blir bättre vartefter jag bekantar mig med den.

En av killarna på gården, han som klippte med åkgräsklipparen i morse, har också klippt min mossiga gräsmatta nu på eftermiddagen. På köpet rök nog några av vintergrönans blå blommor som spritt sig lite ut i gräset, men jag är ändå tacksam att de bryr sig. Om inte annat för att det mesta på gården ska se prydligt ut – mitt hus kan de inte göra mycket åt.

Valborgsmässoafton i morgon. Minns hur man i Avesta skulle gå ner till Holmen och se när den stora brasan tändes, och sjunga Sköna maj välkommen – och dagen efter gå i demonstrationståget på Kungsgatan, den första maj, arbetarnas helgdag. När jag växte upp var Avesta socialdemokratiskt, nu lär där förmodligen finnas många misslynta SD-are – industristaden är inte längre vad den var när det gäller arbetstillfällen och annat. Vet inte om det fortfarande tänds en valborgseld på Holmen, det är länge sedan jag var där. Och varken den sista april eller den första maj betyder någonting för min del numera.

Onsdagsmorgon vaknar jag vid sextiden, och äter frukost halv sju. 9 grader och sol/moln. Tre döda i Uppsala vid skjutning igår kväll, varken skytt eller döda identifierade när artikeln skrevs. I Turkiet inleds det som kallas rättegång mot den svenske journalisten. ”Känd svensk artist” erkänner kokainmissbruk, ”svårt att låta bli när det dyker upp”. God morgon.

Om ett par timmar ska jag påbörja färden in till tandläkaren i Vällingby – bil, buss, T-bana, promenad. Och så hem igen, har fyllt på SL-kortet.

Och jag var hemma när klockan var fyra på eftermiddagen, då hade jag också varit in till Norrtälje och hämtat och lämnat Bokbörsen-böcker. Trött. 7 650 steg i stan. Det var bra.

Tandläkaren gjorde en noggrann undersökning och ska ersätta min ”temporary crown” plus laga ett litet hål. Inklusive tandhygienist går kalaset på runt 10 000 kronor (avräknat stöd). Nästa gång tänker jag åka bil dit, nu vet jag ungefär var mottagningen ligger i Johannelund.

I kväll blir det räkor och sikrom på rostat bröd med crème fraîche och hackad schalottenlök. Är det valborgsmässoafton så är det. En Dry Martini blir det också, efter några dagars ”torka”.

Och morgonen den första i maj ser kulen ut. 5 grader vid sjutiden, jag äter frukost.

Detta är inte min frukost! Men väl en stund i solen på trappen Valborgsmässoafton

Jag hämtade en vackert blå kabinväska på Ica i Bergshamra i fredags. Och tittar på den, funderar över vad jag måste lämna kvar hemma om jag bara ska ha den väskan nästa resa till Teneriffa. Ett ganska intressant test, vad behöver jag inte? Är less på att kånka på tunga resväskor, vänta på utlämning, etcetera.

Jag kan dra ner på antal T-tröjor, trosor, sockor, tights, jeans (bara det par jag har på mig), inga Marezzo (vermouth till mina Dry Martinis), skor. Schampo och balsam kan jag köpa på plats, bodylotion också, hårborsten vill jag ha med. Klarade mig förra vändan utan hårtork, gör det igen. Linnerocken och en lång och en kort klänning, en liten svart tröja, min rutiga skjorta, en annan linneskjorta, paraply, vill jag ha med mig. Ett DM-glas. Två ljusstakar till mina batteriljus. En del av ovanstående på mig. Kanske kan det gå. Varm jacka behöver jag inte. Inga varma sockor heller, flipflops för inomhusbruk räcker.

Datorn med sladdar och hörlurar i ryggsäcken. Pennor och anteckningsböckert. Får väl provpacka i oktober. Allt detta apropå min nya fina LILLA väska.

Måndag morgon vaknar jag och går upp klockan sex. För tidigt. Kör en tvättmaskin, kulörtvätt, som nu hänger ute och förhoppningsvis torkar. Det är disigt, och varmare än de senaste dagarna, 11 grader. Blåsigt. Dammsuger, skakar mattor, flyttar motionscykeln till ”gästrummet” (för att slippa se den). Oljar in mitt stora köksbord som nu ser fint och fräscht ut igen. Undrar varför jag bara har tre bordstabletter framme, var är den fjärde? Har jag städat ut den?

Klockan är bara tjugo i nio. Det får bli kaffe ändå. Kollar nätet.

Har fått några präktiga brännblåsor på handleden, dem får jag vara rädd om. Petar i mig mina kosttillskott och ett receptfritt allergipiller, har testat en vecka och kanske är ögonen mindre irriterade. Näsan är lika ”snuvig” som den varit sedan jag kom hem för en månad sedan. Tror jag blir trött av det där pillret, känner mig ovanligt seg. En kompis rekommenderade intag av två tabletter varje morgon, ”man blir inte så trött av den sorten”.

Kör igenom artrosprogrammet. Och går ner till sjön, sitter i lä en stund, men det blåser ändå för mycket. Tar in tvätten innan den blåser bort, den är torr nog att ligga inne.

Det pågår någon sorts rundvandring runt stora huset, någon står i trädgården och pekar och pratar, övriga lyssnar och promenerar längs ån. Oroar mig en aning, vill inte ha någon ny ägare. Nu kör bilar med det här folket förbi huset och stannar borta vid stora magasinet. Förvaltaren ingår i sällskapet.

Klockan är tolv, jag har pratat med syster K, om det passar båda syrrorna kanske jag åker till Uppsala i slutet av veckan. Vi har pratat vidare och bestämt att jag åker dit på fredag, med sängkläderna med mig i bilen. Så får vi se när jag åker hem.

Ett lätt regn faller, glad att jag hann ta in tvätten innan det började. Soptunnorna ser nytvättade ut, jag hade redan torkat bort det värsta av måsskiten. Bilen ser okej ut, åtminstone utan noggrann koll. Och ”rabattens” blommor lever upp när de får lite regn. Eldar i vedspisen för att det blir skönt i köket, och har ätit resten av Janssons frestelse till lunch. Just nu känns det inte som om jag behöver någon middag. Det kan ändra sig.

Under min korta promenad fram och tillbaka till sjön – 1 500 steg – hörde Merlin, fågelappen, kaja, fiskmås, ormvråk, grågås, björktrast, blåmes, grönfink – jag såg och hörde kajor och fiskmåsar… Tycker ändå det är kul att veta att alla de där finns här. Tror jag såg knipor och skäggdoppingar i sjön också, men de var tydligen tysta. Jag doppade inga tår i sjön, det gick för höga vågor.

Fasantuppen är stilig där han står vid häcken på andra sidan vägen, som om han står på vakt, alldeles stilla, länge. Anddrakarna slåss i ån, tills en av kombattanterna flyger undan, då putsar segraren sina fjädrar och far runt lite till. Så det är nog fågelvår i alla fall. Jag gick en sväng till ner till sjön och såg knipor och skäggdopping. Några steg till blev det, men totalt (utomhus) bara 2 700 idag. Känns i benen att det är för lite, alldeles för lite sedan jag kom hem igen. Även om jag förflyttar mig inne i huset också, utan stegräknare.

Jag har två pelargoner (än så länge) – den ena illskär och den andra urblekt skär. Kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar någon av dem. ”Årets pelargon” vet jag att jag inte gillar, tycker den är ful.

Jag och syrran wordfeudar, för ögonblicket leder jag med femtio poäng. Också det något som kan ändra sig.

Så här nära kommer jag inte min fasan

Fredagsmorgon, frost på altanen tills solen fick bort den. Trodde först att det haglat. Nu är klockan nio och temperaturen har stigit till hela 4 grader. Vacker blå himmel som får mig att tro det är varmare än det är. Blåst också idag.

Haren skuttade förbi för en stund sedan. Och fasantuppen spatserar långsamt över tomten, medan jag gör Janssons frestelse. Lammracksen får vänta till i morgon.

Min lunch blev en provportion Jansson. Kanske lite för stark ansjovissmak, men duger. Sonen ringde och tar ut ett par timmar kompledighet, kan därmed kanske vara här vid fyra tiden i stället för klockan sex. Bra – jag åker dessförinnan till Bergshamra och hämtar både skor och resväska. Vi hinner kanske in en sväng på biblioteket också, det gillar både han och jag. Ska lämna tillbaka en bok. Och lämna in tre Bokbörsen-böcker.

Hämtade mina nya Icebugs – som var för små, samma storlek som de jag har, men dessa var för trånga. Retur på söndag när sonen och jag åker in till Norrtälje igen. Resväskan däremot var perfekt, kommer att tvinga mig att hålla packningen nere. Har lyckats fixa kodlåset också.

Jansson står i ugnen och blir varm, snart ska vi äta. Vi har pratat och jag har fått min DM och Anders ett glas rött vin, till jordnötterna han hade med sig. Vi har gemensamt bestämt att hans gamla ”shopper” som tar stor plats i bil och buss, får stanna här hos mig – tills jag slänger den – och han tar över min mindre och nättare röda rullvagn. Jag behöver den inte när jag har bilen.

Lördagsmorgonen är tyst och lugn, sonen sover fortfarande när klockan är kvart i nio, jag har ätit frukost. Soligt, och lite drygt fem grader ute. Wordle, sudoku och wordfeud avklarade, syrran leder förstås i vårt gemensamma ordspel.

Jag tvättar av det svårnådda köksfönstret utifrån, med ”målarskaft” som passade i fönsterskraporna, en med tvättsvamp på och en utan. Blev i alla fall bättre än det var, och jag slapp klättra. Sonen och jag räfsade lite senare och körde bort löv. Kompostnätet blev fullt, så övriga löv fick hitta plats under träden borta vid tvättstrecket.

Jag satt en stund på altanen i solen, medan sonen vilade. Och vi åt vår middag, lammracks med ugnsrostade diverse rotfrukter och sparris. Gott, med rejält vitlökssmör till det hela. En vända på trappen i kvällssolen fick avsluta utedagen. Jag har middag en dag till.  I morgon åker sonen hem igen, lite sent på eftermiddagen.

Solen lyser fortfarande, mera än den gjorde några timmar i eftermiddags.

Natten till söndag var det nästan 3 grader kallt, såg det vid femtiden då jag var upp en vända. Somnade om och vaknade vid åtta, frukost och nu nio grader varmt. Ser ut att blåsa, syrenhäcken svajar. Sol och lite disig himmel. Sonen vaknar vid halv tio. Jag sitter fortfarande med min temugg. Med kallt te.

Vi har tagit det lugnt idag, suttit ute på altanen i lä, läst och pratat. Middagen blev helstekt fläskkarré, med potatis, palsternackor, morötter, salladslök och vitlök. Inget vin till middagen idag.

Nu är klockan sex, och jag har skjutsat Anders till bussen, lämnat tillbaka biblioteksböcker, returnerat för små skor och skickat sångbok till vännen i Arboga, slängt sopor och köpt ett paket Bregott för 60 kronor. Tankat bilen (som hostade lite när vi skulle åka härifrån, men det gick över). Det är molnigt, så jag stannar nog inne för resten av kvällen. Och på onsdag ska jag leta mig fram till tandläkaren i Vällingby/Johannelund. Tar bilen till Rösa och sedan buss och T-bana. Får se till att vara ute i god tid, eftersom jag inte hittar.

Anders diskade och torkade disken innan vi åkte in till Norrtälje. Hans säng får stå bäddad till nästa besök, orkar inte tvätta lakanen efter bara en helg. Lagade maten i lergrytan, och det gick bra ända tills jag oförsiktigt lyfte på locket och het ånga svedde skinnet på insidan av handleden. Nu har det slutat svida, men de där grytorna är ganska ohanterliga. Använde modell större, eftersom jag ville ha plats för både karré och grönt. Kokade små potatisar separat, och gjorde lite sås med grädde och sky. Det blev gott, men det var skönt att slippa diska. Jag har matrester så det räcker åtminstone 2-3 dagar nästa vecka.

Torsdag, SOL. Bara fem grader men det blir mera. Gör fika, och glömmer bort, lagom ljummet när jag minns. Glömde sätta pån äggklockan också, men äggen hann i alla fall inte koka torrt. Den här gången.

Har bäddat rent i sängen och satt på en lakanstvätt, kanske kan den torka ute om solen håller sig kvar ett tag. Har paket att hämta, i Bergshamra (här, inte i Solna), väntar nog till nästa vecka när jag vet om jag har ännu ett paket där. Vissa går dit, andra till Ica i Norrtälje – begriper inte varför. Närmare och enklare om allt gick till Norrtälje.

Stack ut näsan och kände hur det blåser, solen orkar inte riktigt värma. Jag åkte in och handlade i Norrtälje, slängde sopor. Blåsigt när jag kom hem och hängde tvätten ute. Disigare himmel, men än syns solen.

Köpte lammracks till bra pris, nu ska jag bara komma på hur de ska tillagas också. De ska brynas i stekpanna först så att de får färg, läggas i ugnsform och in i ugnen på 140 grader ungefär 20-25 minuter, till innertemperatur 58 grader. Vila. Serveras med ugnsrostade små potatisar, lök, zuccini, aubergine, palsternackor eller vad jag vill – den tillagningen får gå före racksen, tar ju ungefär en timme i ugnen. Kanske kan jag dra ner värmen och låta racksen samsas med rotfrukterna den sista halvtimmen. Blir nog bra. Tror vi vill ha vitlökssmör till också.

Jag kan förbereda allt innan jag åker in och hämtar sonen, som kommer ensam den här helgen.

Säljer mina Investor-aktier, de har ändå givit mig en bra vinst. Missar nu utdelningen i maj, men det må vara hänt. Kan inte föra över pengarna till sparkontot förrän efter helgen, kostar om det sker innan två (?) dagar gått. Allt handlar om pengar, också för mig.

Jag är väldigt okunnig i börssammanhang, men har faktiskt ännu inte förlorat mer än att jag fortfarande har lite mer än det jag hade när jag började med småpengar. En del på börsen, en annan del i sparande i bank. Avser att göra slut på alltihop innan jag dör. Årets sparande på börsen är borta, det står jag ut med. Har konto på Avanza och Lysa – där Lysa är det som gått bäst genom åren.

Tack Hanna! Kanske har jag ännu inte dina pralinpengar (på separat konto) till den avlägsna tid när jag blir gammal, men jag klarar mig – med eller utan praliner!! Du är trettio år yngre än jag, önskar dig många goda praliner när det är dags. Enjoy Eslöv!

Förmodligen är det dags att kolla om tvätten är torr. Jag gör det. Den var torr, tack vare vind och sol kan jag säga mig att jag gjort lite nytta idag. Nu får tvätten ligga draperad över möblerna i vardagsrummet, viker och lägger undan i morgon.

Tog fram något som jag trodde var svamp och kött, ur frysen. Visar sig vara enbart svamp i gräddig sås, lägger till två potatisar från igår och äter till middag, utan proteiner. Närmare koll visar att det är renskav och svamp, svarta trumpeter. Trodde väl det. Jag svälter inte. Det blir desto mera av både det ena och det andra i helgen, när sonen är här.

Solen hänger kvar, vet inte att mobilvädret säger molnigt, noll sol.

Gick ner till sjön för att känna på vattnet, inte så kallt som jag trott. Om bara solen är framme, kanske det blir ett dopp snart. 1100 steg fram och tillbaka.

Jag har ätit min middag, och är nöjd. Diskar om en stund. Eldar lite till. Klockan är fem. Och det är alldeles för tidigt för att vara färdig med den här dagen. Även om jag diskat. Vad ska jag göra? Smörja in händerna, det är bra. Vika tvätt, okej det också. Sedan då? Läsa, nja. Har sådär lagom lite lust att läsa de böcker jag har på köksbordet, en fantasy och en annan om ett oönskat arv.

Tittar ut i stället, och tycker om det jag ser – grönare fält än igår. Just nu varken fåglar eller harar, men det är ändå fint.

Nordiska museet behövde inte mina skriverier i det projekt som pågår. Då vet jag det. Jag får fortsätta skriva för de som vill läsa min blogg. Även om det börjar bli lite ”ute” att blogga.

Har ätit receptfria allergipiller två dagar. Idag överraskade jag mig med att få näsdropp utan förvarning. Inte näsblod, bara dropp. Det var nytt, oväntat. Samband? Oklart. Kör några dagar till.

Frosten är borta, solen har gjort sitt, 3 grader ”varmt”

Räfsade lite när jag ändå gick ut för att slänga tulpanerna i komposten. Lite. Ids inte gå någon promenad idag heller. Men jag gjorde övningarna i artrosprogrammet i morse. Såg spår efter bökande vildsvin nära trädgårdar längs vägen när jag körde in till Norrtälje. Inte inom synhåll från mitt hus, det är jag tacksam för.

Temperatur drygt 9 grader när klockan är kvart i två. Det blir ingen lakanstvätt utan torkväder ute.

Har inhandlat receptfria allergitabletter på apoteket, ska testa att ta två i morgon bitti – för att se om de hjälper mot trötta ögon och lätt rinnande näsa. Jag är inte förkyld.

Hittade en enkel gardinstång i oöppnad förpackning, i skrubben. Har tydligen tänkt sätta upp den, kanske i köket där den behövs. Har två gamla tunga skruvdragare som jag inte orkar använda, och utan skruvdragare kommer skruvarna inte in i väggen. Gillar inte att klättra heller, så jag får väl invänta besök av någon yngre och mera klätterbenägen människa. Än hänger gardinerna kvar.

När jag ändå kollar efter de gamla skruvdragarna, så finns de inte. Har tydligen varit klok nog att göra mig av med dem, oanvändbara som de var. Fast så klok var jag inte, hittade en i ett skåp jag sällan tittar in i – ska kanske kolla om den fungerar, såg ingen laddare… Behöver ingen laddare, har sladd.

Idag blir det inte potatisgratäng till middag, den är tacknämligt uppäten. Det blir i stället det sista av ”rökarom-skinkan”, med stekt ägg och stekt brödskiva. Enkelt och tillräckligt mättande med sallad och en ostbit efter.

Wordfeud, syrran vann igen, med drygt femtio poäng. Jag har tackat ja till ny omgång. Hon börjar.

Klockan sex har jag både ätit och diskat. En mycket lätt regnskur tar inte bort den nya måsskiten från bilen. Jag försöker läsa en gullig feelgood-bok som jag lånat på biblioteket, The Pumpkin Spice Café, men tycker nog att den är alltför förutsägbar för att vara fängslande. Författare Laurie Gilmore.

Onsdag, morgonen lika grå och kall som igår – var är våren? Haren skuttar förbi med nosen i backen. Jag äter frukost och diskar. Och fikar. Eldar i vedspisen. Slänger sopor och drar fram soptunnorna för tömning i morgon. Tar bort måsskit från bilen, och hoppas på en rejäl regnskur som sköljer bort lite damm. Den kom, och bilen ser aningen renare ut, en stund.

Jag kokar ett par ägg, skalar några potatisar och tänker äta detta med några sillbitar till middag, så småningom. Mischa reser byggnadsställning vid ”samlingshuset” vid ån – staketet behöver bytas, häromdagen hörde jag förvaltaren nämna att han fått offert på 267 000 kronor för jobbet. ”Ska du bygga ett hus?” var hans svar på offerten.

Eldar, kanske mest för att det är så lätt, nu när spisen fungerar som en vedspis ska. Har hämtat upp lite mera ved från källaren, den är torr och bra. Den i vedboden är förmodligen fuktig.

Idag har jag nog inte gjort någon ”nytta” – vad det nu skulle ha varit. Har slängt några ledsamma dokument från åren då jag försökte få regionens hjälp med mitt spelmissbruk. Det fick jag inte, och jag behöver inga påminnelser om det. Nu åkte en bunt papper i soporna. Har många andra papper jag nog borde slänga, men det får ta sin tid. Så länge jag har tid. Ett tag till, inbillar jag mig. Kanske gör alla så, tänker att ”jag har tid”. Tills det visar sig att det inte var så – men då behöver jag/vi inte bekymra oss längre, alltihop är då någon annans problem.

Ett bananskal ligger i blomvattentillbringaren, tips från någon på Facebook. Ser ganska äckligt svart ut, men lär ge växterna det de behöver av diverse saker, kväve t ex. Har glömt resten. Och nu är bananerna slut, tänker nog inte köpa flera.

Trump och Musk sprattlar i USA, fattar konstiga och farliga beslut. Och Putin myser åt USA-arnas naivitet och hur lätt det är att manipulera dem. Vance, bevare mig väl. Men han häcklas välgörande därhemma, det ger mig hopp. Protesterna i USA blir flera, större och hörs bättre, mot hela Trump-etablissemanget.

Äter min middag och diskar, igen. Tacksam för regnet som gör att bilen ser renare ut. Men tycker förstås att det är trist att vädret inte är bättre, varmare, mera vår. Gullvivorna har i alla fall vågat sig upp i gräset nedanför trappen. Scillan har vissnat.

Sol, och bara 2 grader klockan nästan åtta. Ingen frukost på altanen den här morgonen heller.

Så här tyckte AI att min frukost på altanen borde se ut – det blev en enklare variant inomhus i stället

Annandag påsk, fick lov att kolla att det är helgdag även idag… Kallt, 6 grader i morse, nu när klockan är halv elva har temperaturen därute stigit till 6.7. Bidrar inte till min lust att gå ut och gå eller räfsa eller plantera om blomster.

Kör en tvättmaskin och tänker hänga inomhus. Nyss försökte jag lägga ordet ”dåld” i wordfeud – syrran hade lämnat ett lockande ”å” – men det fick bli ”dåtid” i stället. Wordle klarade jag på fjärde försöket.

Läser, kollar på FB och är hjärtligt trött på deras krångel med inloggning. Med mera. Om jag bara kunde få med mig mina vänner, skulle jag gärna överge FB.

Yngste sonen ringde och undrade om han fick komma till helgen, när han är ledig. Och det får han, som ”vill träffa dig ofta, nu när du äntligen är hemma igen”.

Hänger tvätten på torkställningen i vardagsrummet. Fikar med sista mjölken och sista mandelspånet. I morgon får jag handla igen, åtminstone mjölk.

Kajor, björktrastar och koltrastar i det gröna på andra sidan vägen. Änder i ån. Några duvor passerar. Mera upphetsande än så är inte fågellivet från mitt köksfönster. Räckvidden är inte stor.

Pratar med gammal god vän, som igår hade så gott som hela familjen hemma på middag, barn och barnbarn med partner – trevligt, gott – och jobbigt. Jag förstår och är glad åt att vara tämligen ensam för det mesta, men också glad åt sällskap, ibland.

Har tittat igenom min lilla ”krislåda” och tagit bort sådant som är alltför gammalt. Det är svårt att hålla produkterna i takt med datummärkningen (som inte betyder något på vissa av dem). De som återstår har utgångna datum, men är okej ändå. Tänker inte fylla på, det får gå som det kan med krigskris. Vatten har jag inte i dunkar, där går min definitiva gräns. Hoppas på gårdens vattenförsörjning om det går åt fanders med freden. Har läst broschyren, är det meningen att vi ska vara rädda för krig? Och vad ska vi i så fall göra med vår rädsla, inte blir den mindre för att vi har flera konservburkar i skåpen.

7,9 grader ute. Jag eldar i vedspisen. Städar bland mina pennor, jag har många, och slänger de jag kan konstatera har gjort sitt. Har tydligen idag något mått av städlust bland prylar och pinaler, ingen storstädning. Men skafferiet är lite mera överblickbart nu. Bröd förvarar jag i en rostfri mjölkkruka från Neijmans Plåtslageri i Avesta (finns plåtslagerier fortfarande?), den stora rostfria burken från samma ställe tar för stor plats på bänken i köket. Den får stå längst ner i skafferiet och vänta på att fyllas med sådant som ska hållas undan för möss, när jag åker iväg nästa gång. Det fungerade när jag var borta senast.

Jag känner igen hundarna som går förbi, men inte alltid de som följer sina hundar. Nyss en liten ganska långhårig söt jycke, som jag sett sedan den var valp. Idag var det flera ungdomar i sällskap med hunden, kanske de som var yngre när jag såg dem senast? Ibland går tid fort, för fort – och ibland långsamt, för långsamt. Och jag lever, både långsamt och fort.

Har två stora burkar med hel ansjovis i kylen – får nog göra en Jansson tills sonen kommer.  Räcker till gubbröra också. Apropå städning.

Påven är död, han fick jobba in i det sista, ta emot Vance från USA och förmodligen välsigna honom. Vila i frid, utan religiösa förtecken från min sida.

Jag har på mig en mörkblå tröja från Polarn och Pyret, sisådär gissningsvis 35-40 år gammal, bomull, långa ärmar, med två likadana stycken hopsydda. Behaglig, med enkel öppning upptill för huvudet. Ribbad tror jag det heter, den kommer nog att överleva mig.

Vännen jag pratade med tidigare idag hade böcker hon inte ville behålla. Hon har hittills trott att pocketböcker inte går att sälja på Bokbörsen, jag kunde berätta att det gör de. Så nu ska hon sortera och plocka ut de böcker hon vill ha kvar, respektive de hon kan vara av med. Jag är tacksam.

Traskar en vända i huset, har inte riktigt klart för mig varför. Och, jävlar vad jag är trött på Avast som hela tiden påtalar ett problem med mitt nätverk – utan att det finns något. Bara för att de vill sälja. Eller Facebook/Meta som vill veta om det är jag som loggar in från Motala, det är jag som loggar in, men inte från Motala, kolla geografin, please. Påpekar detta varje gång, men det tycks inte fastna. Är kanske inte meningen att FB ska ta till sig feedback. Vilken konstig värld vi lever i. Vägrar att gå in, när jag varje gång krävs på koll i annat medium/min mobil. Går det att uppfostra Facebook?

Försökte skruva i en fönsterhasp som slirat ur sitt hål. Men, jag har tydligen lyckats fylla hålet med tändsticka eller så, och kan nu inte få in vare sig skruv till haspen, eller plugg. Haspen får vila på fönsterblecket utanför fönstret. Är trött på att se den ligga på fönsterbrädan och vänta på något, en skicklig hantverkare kanske.

Har slutat elda, det är 20 grader i köket, räcker. Fortfarande ca sju grader ute. Ska kanske flytta in lite ved från vedboden till källaren, förvaltarens fläkt står fortfarande på och värmer. I morgon.

Måndagsmorgonen är som den igår, runt 7 grader och mulet/disigt. Jag äter min frukost efter att ha gjort artrosprogrammet. Idag må jag nog klä mig ordentligt och gå ut, trots trist väder. Det duger inte att sitta inne hela dagarna. Jag behöver gå.

Påskdag, söndag, mulet och har regnat, sju grader ute. Jag har ätit min frukost när klockan är halv nio. Löst wordle på fjärde försöket. Läst rubrikerna i morgontidningarna på nätet. Och Avast hittar fortfarande problem med mitt länge använda nätverk, och tycker att jag ska köpa bättre skydd från dem. En väl påklädd kvinna med hund promenerar förbi.

Tulpanerna har snörpt ihop sig under natten. Och syrenhäcken har släppt loss sina bladknoppar, och är grönare idag än igår. Änderna plaskar i ån.

Duschar och tvättar håret. Smörjer in. Klär på mig. Fikar, klockan är ju strax tio. Läser vidare i My Year Off. Rediscovering Life After a Stroke, av Robert McCrum. En kort stund, orkar inte läsa den boken för snabbt. Orden behöver landa, jag behöver reflektera.

Tömmer Anna Johanssons (namnet skrivet med blyerts på ena hörnbenet) korg som jag numera har ved i. Kanske har den varit barnsäng en gång i Västmanland, den är köpt på auktion i Broarna. Korgen är flätad, med sex ben och träplugg, inte en spik någonstans. Gör rent, med nygamla tidningar i botten, så att åtminstone en del av veddammet kan samlas där och inte på golvet. Tar upp askhinken från källaren, med lite torr ved. Eldar och bidrar till luftföroreningarna.

Jag äter en banan från Colombia, kanariska bananer är godare. Mischa matar änderna.

Potatisgratäng och gravlax till middag även idag. Sallad och ost.

Omplantering av blommor får vänta tills det blir lite varmare och torrare ute. Vill inte göra det inomhus, jag spiller jord överallt och har ett bra stort bord på altanen. Vattnar pelargonerna i stället, övriga får bara ett par droppar vatten.

”Man har inte roligare än man gör sig.” Just nu har jag tråkigt. Gör mig inte glad, fnattar runt och plockar med än det ena, än det andra. Inget som gör mig glad. Lite nöjd med en fräsch vedkorg, lite nöjd med en vedspis jag kan elda i. Lite nöjd med att ha gjort en potatisgratäng igår, som räcker även idag. Lite nöjd räcker inte för att jag ska bli glad. Jag kliver i stövlarna och går ner till källaren och tar upp lite mera torr ved. Lite nöjd därmed också. Tog fem minuter, men nu är vedkorgen full igen. Har lärt mig att det går alldeles utmärkt att gå flera vändor, med en stor kasse fylld med ved – i stället för den trädgårdskorg jag tidigare fyllde och släpade upp till köket. Att bli gammal är lärorikt på många sätt. Men inte alltid så glatt.

Vet att jag ”bör” vara nöjd, mitt liv idag är så mycket bättre och annorlunda än det var för sådär femton år sedan. Inser just nu att det faktum att jag inte längre spelmissbrukar gör mig glad. Inte storskrattande glad, men lite lugnt och stillsamt glad och framför allt tacksam. Också för de katastrofala konsekvenserna av mitt spelmissbruk. Utan dem vore jag en annan idag.

Jag har läst ut My Year Off. En bok värd att läsas av alla, stroke eller inte. Jag lägger ut den på Bokbörsen. Nu får det bli Julian Barnes´ Känslan av ett slut. Gör mig förmodligen inte glad den heller, men tror det är fin läsning.

Nu sitter ”min” hare hopkrupen till en boll, med öronen liggande mot huvudet och ryggen, i regnet och blåsten på berget utanför mitt köksfönster. Han är absolut orörlig, fryser kanske, men är väl kamouflerad bland tussar av mossa och gammalt gräs. Varför söker han inte skydd mot regnet?

De enda fåglar jag ser idag är kajor. Och några änder i ån.

Just nu använder jag de progressiva glasögonen, tog på dem för att konstatera att det var haren därute. Och det fungerar, så länge jag sitter stilla. När jag ska upp och röra på mig får jag ta av dem, för att inte kliva fel. Inte särskilt praktiskt.

Halv fem kunde jag inte vänta längre på att få äta min potatisgratäng, med gravad lax och stekta champinjoner. Så gott, och räcker till ytterligare en middag. Hoppas jag inte blir hungrig igen, i kväll. Nu har jag diskat och köket är som jag vill ha det. Haren har försvunnit någon annanstans. Tror inte det regnar just nu, men det blåser. Eldar en vända till i vedspisen.

Syrran vann wordfeud som sagt, vi börjar om.

Har provlegat en stund på sonens nya madrass i gästrummet – den verkar bra. Jag fick säga åt mig att gå upp från sängen, innan jag somnade. Rena lakan, täcken och kuddar väntar på hans och vännens nästa besök – de får bädda själva. Inser att jag börjat sluta göra sådant som kräver för mycket energi och ork.

Än både städar och tvättar jag, också fönster, om än slarvigare än förr. Men just bäddning, och få in täcken i påslakan, är jobbigt. Så det låter jag bli när jag kan. Kan tänka mig att återgå till den spanska modellen, med ett lakan och ovanpå det ett täcke, om man vill och behöver. Ungefär som vi bäddade före påslakanens tid. Det går väl an med gamla påslakan med hål upptill, att fånga täcket med. Utan hål blir det för svårt. Jag får klara mig med de lakan jag har, behöver inte köpa nya. Någonsin.

Jag läser lite Kindle fantasy, länge sedan sist. Lätt och fort läst, inget som stannar.

Lyckas få till ett wordfeud-ord som ger 48 poäng, nog det bästa hittills. Men, vi har bara precis börjat, det brukar ändra sig när vi hållit på ett tag.

Idag har jag beställt en annan modell av Icebug´s skor, lite stadigare att promenera i. Behöver det om jag ska gå här. De jag redan har är lite för mjuka, men fortsätter att vara sköna. De här skorna är toppen, framför allt eftersom de inte behöver knytas, du drar på skon och den sitter som den ska. Skönt att slippa ta sig ner till skosnören. Dyra, ja, som alla andra – men räcker länge. Jag har vinterkängor med riktiga dubbar (behöver inte, eftersom jag inte är hemma under halkig vinter), kanske kommer jag att använda dem någon gång när jag inte är i varmare klimat under den kalla årstiden. Och så de röda, tror jag haft dem, och använt dem ofta, i åtminstone fyra-fem år. Kört i tvättmaskin många gånger. Värda priset.

Men nu får det räcka med internetköp ett tag.

Eldar i vedspisen och gläds åt att den återigen fungerar som den ska. Den ryker inte in, det blir ordentlig eld därinne, och skönt varmt i köket. Elden speglas i köksfönstret, och det finns ingen lukt av rök, med öppen lucka. I morgon får jag ta in mera ved.

När det blåser är det här huset känsligt, och det är dåligt isolerat, otätt både här och där. I källaren står en fläkt med värme på, har nog gjort det hela vintern. Den skadade värmekabeln från i fjol är inte åtgärdad – men det är inte mitt problem. Gårdens förvaltare känner till allt om detta, liksom att jag inte betalt någon el på länge. Har inte fått några elräkningar… Försöker att inte låta det bekymra mig, på inrådan av förvaltaren. Är ändå sparsam med elanvändning, och el-element. Har vant mig vid att ha det lite svalt, framför allt när jag ska sova. Ett alltför varmt sovrum gör mig sömnlös.

Å andra sidan är jag glad åt mina ulltofflor, golven är för det mesta kalla. Har ett par extra åt besökande också.

Nästa gång – i morgon? – jag går min runda ska jag inte ha stavarna. Tycker de är mest till besvär, när jag vill kolla Merlin-appen till exempel, och se vilka fåglar som har registrerats. Eller när jag behöver snyta mig. Eller nåt. Tror inte gång med stavar riktigt är min grej, men får väl ge det några försök till. De var dyra nog.

Ser just nu att det är människor i huset vid ån, det som förr var en kvarn, blev en ruin och nu är någon sorts sällan använd fin samlingslokal för gårdens ägare med gäster. Fint att se att någon är här, och att allt inte alltid är tomt på de som äger och förvaltar den här gården, med det som därtill hör. Nu släcktes allt ner, kanske var det bara förvaltaren som inspekterade? Stora huset är mörkt. Jag får leva med min nyfikenhet.

Förvaltaren pratar aldrig om sin arbetsgivare. Men nu far han, och två sådana där små fordon med passagerare, bortöver – kanske till torpet, där sonen på gården och hans vänner föredrar att bo. Det rör på sig här, ibland.

Jag eldar lite till, och dammsuger dammet på golvet från vedträna – sådana där borrare av någon sort som ätit av veden, och lämnat dammet kvar. Brinner bra gör veden ändå.

Om jag nu tar in ved i morgon kan jag kanske ta ett par jordsäckar som också ligger i vedboden samtidigt, i skottkärran. Jorden ska till pallen utanför köksfönstret, får bli ovanpå löven där. Såg någon som köpte sättpotatis när jag köpte blomjord, det börjar nog bli dags.

Vinden verkar inte lägga sig, när jag går ut på trappen känns det kallt. Våren stretar emot här i Roslagen. Jag ser mig omkring härhemma – och talar om för mig att detta är mitt hem. Det här är mitt hem, det är här jag bor. För det mesta.

Jag ser alla mina bokhyllor fulla med böcker, alla pinaler, små och större – och tänker på de som ska ta hand om det efter mig. Jag lär inte vilja/kunna/hinna göra mig av med allt som är ”försumbart”. Det är svårt att bestämma sig för när man/jag kan skiljas från allt möjligt – svärmors fina servis från 30-talet (oj, nästan 100 år), allt som gömmer sig i skrubben, alla böcker, textilier, ”bra-att-ha-saker” i lådor och skrymslen. Mina gamla skrivböcker, fyllda av jag vill idag inte veta vad. USB-minnen, dito. Porslin, glas, bestick, knivar – sonen lämnade efter sig många bra knivar (hushålls-). Jag använder kanske tre-fyra till vardags. En kap och en klyv i källaren, båda ganska oanvändbara numera. Tavlor som förmodligen bara jag gillar. Med mera. I ett helt litet hus. Inte för att jag tänker dö i morgon, eller idag – men någon gång ska allt det här tas omhand, slängas, ärvas, kanske säljas. Av någon annan än mig.

Det här kom till mig när jag såg mig omkring i huset – och talade om för mig att det här är mitt hem, det är här jag bor. Det är här jag lever, nu och förhoppningsvis ett tag till.

Kväll, snart, denna långfredag. Jag har köpt en ny madrass till gästsängen, så att sonen ska sova gott när han är här. Och en dyr anteckningsbok med läderpärmar, åt mig. På nätet, som är knepigt att handla på. Ser flera annonser för Jysk.com – som inte är deras hemsida. Fusk och bedrägeri, tacksam att mina försök till köp och betalning stoppades.

Nu ska jag värma ett par wienerkorvar från Lidl, och äta ett par bitar sill med kall, kokt potatis dessförinnan. Middag hos mig behöver inte vara så krångligt (även om jag läser om koreanska recept), åtminstone inte när jag är ensam hemma. Ingen nubbe, ingen öl, men en Dry Martini på lut i bakgrunden. Byter tallrik till korven och salladen.

Skrattar åt Caroline Grimwalker på Facebook, som åker tåg och ”råkar” bekräfta att hon är juvelerare, när medpassagerare frågar (förmodligen eftersom hon har ringar överallt där det går att ha /synliga/ ringar).

Korven går ner, resten också. En bit Altbach-ost (tror den heter så) efteråt. Med ett glas italienskt rödvin – på enlitersflaska, räcker länge.

Dimman är borta, men himlen är mulen. Regnet kommer nog i resten av helgen, som förebådat. Bilen gillar att bli lite sköljd, jag gillar att marken får lite väta, men inte vill jag gå ut och gå om det regnar. Eller räfsa blöta löv. Nej, då får det bli inomhusvistelse. Hittar säkert något att göra inne också.

Fick idag trevligt meddelande från en kund på Bokbörsen, som tackade för snabb leverans. Hon gjorde mig glad, dels för att jag lagt hennes åtta böcker i en kartong och sett till att få iväg den direkt, när jag ändå skulle in till stan. Och de hade kommit fram och hon var nöjd. Men också för att det är väldigt ovanligt med den sortens fina kommentar som hon gav mig. Jag fick meddelande från Bokbörsen om att jag hade ett meddelande från en kund. Och min första tanke var ”vad är det nu som är fel”. Så var det inte nu. Och, jag har fått betalt.

Syrran är hos dotter med familj över helgen, har inte ork eller tid att wordfeuda med mig. Och hon vinner den här omgången oavsett, med cirka hundra poäng. Hundrafem när omgången var klar.

Två Dumle-kola i stället för rödvinet. Inte fel. Klockan är sju, jag ska inte gå till sängs än. Då vaknar jag vid halv sex, och det vill jag inte.

Ingen sådan där blå timme i kväll, bara en grå himmel. Har inte varit ner till badhuset och kollat vattentemperaturen med fötterna. Kanske efter det annonserade regnet resten av helgen.

Pratar med yngste sonen som fortfarande är så glad över sin nya arbetsplats och människorna där. Vilket förstås gör mig glad, jag vet hur han haft det. Även om han jobbar hela helgen, är han nöjd och belåten. Nu väntar han på att få okej på semesterplaneringen, så att han kan kolla med brorsan om han och hans vän kan vara på landet åtminstone någon vecka i sommar. Det är länge sedan de var där. Än har han inte fått bekräftelse från jobbet.

Nu regnar det lätt, här i Roslagen. Jag ser det på soffan på altanen, ännu inte på fönstren. Det behövs, tror jag utan att veta. Jag har diskat middagsdisken, det var inte särskilt komplicerat. Regnskuren var nog både kort och lätt, syns lite på trappen också. Kvart över sju tänds belysningen på diverse hus här på gården, gatubelysning är ännu inte på.

Efter lite läsning gick jag förstås så småningom till sängs. Och somnade, och vaknade. Alldeles som vanligt. Somnade om utan stor vånda, och gick upp vid sjutiden. Påskafton. Körde igenom artrosträningen, åt min frukost, kollade nätet och nu är klockan nio. Kallt ute kände jag när jag klev ut på trappen, 8 grader säger termometern. Ser ut att ha regnat rejält.

Förkortar tulpanerna så att de ser fina ut igen. De verkar vara av den sorten som inte riktigt slår ut, utan mera kniper ihop ju äldre de blir.

Facebook verkar ha svårt med både geografi och identitet – de krånglar när jag vill logga in, undrar om det är jag som försöker från Motala – när jag säger att det inte är jag, ska jag byta lösenord – om jag säger att det är jag (kan inte informera om att platsen är fel, inte personen) kommer jag in efter diverse åtgärder från deras sida. Nu tycks jag ha ett nytt lösenord och släpptes in med enbart omvägen via inskrivning av bokstäver, efter att ha angett lösenordet…

Det tråkiga vädret får kompenseras med god mat. Just nu gör jag potatisgratäng (plus en morot som såg ensam ut i kylen), lättstekt lök, ost mellan lagren av potatis och lök, plus överst, och en skvätt grädde – dofterna får mig nästan att äta middag nu. Till detta gravad lax, och champinjoner (som också ser ut att behöva hanteras idag). Men jag får vänta några timmar, gratängen står bra där den står i eftervärme i ugnen.

Jag eldar i vedspisen också, det kändes svalt inomhus. Den duktiga soterskan gjorde så att den fungerar utan problem nu, jämfört med efter tidigare ”sotningar”.

Klockan är kvart över tolv, jag kan se att det blåser och temperaturen har bara stigit till drygt 9 grader. En ensam påsklilja har slagit ut nära vedboden, tre magra narcisser i ”rabatten” bredvid de tre små röda tulpanerna och ett tjugotal påskliljor. Lite färg i det bruna fjolåriga.

Pratar med syster K som höll på med sin symaskin, en kompis bistod. En närstående har fått diagnosen kol, efter lång tid och många läkarkontakter. Nu kan hen få medicin och förhoppningsvis en lättnad. Jag förstår inte varför det ska behöva ta lång tid att få en diagnos som denna, det är ingen ovanlig sjukdom, den ger de symton hen haft, den behöver behandlas. Men vi som är så här gamla är inte prioriterade. Läkare väljer antagligen att koncentrera sin ork på de som är yngre, och produktiva. Inte tärande som vi. Jag blir arg.

Bakpapperet blötte jag och vred ur innan innehållet kom dit – ett enkelt sätt att slippa inbränd mat