Tisdag morgon, kör artrosprogrammet tidigt. En regnskur på morgonen gör att det känns svalt och rent ute. Tar nog en tur till Lidl, Helen berättar att det är ett par hållplatser ”åt andra hållet” vid kyrkan uppe nära Casa Canaria. Buss 381. ”Regn upphör ca klockan 09:00” säger mobilen. Jag väntar en stund.
Jag väntade också på bussen, och den kom så småningom. Klev av vid Lidl, handlade dramaten tung, höll balansen på fullsatt buss med en förare som gillade att gasa när det gick och tvärnita när han måste. Kom av med benen i behåll och gick hem. Asia hjälpte mig upp med vagnen. När jag kom in visade det sig att flaskan med handtvål inte var tillskruvad, de nedre varorna var intvålade.
Nu är vagnen blöt efter dusch, och mina naglar renare än de var före detta. Fika.
Två ”småspovar” (kanske mindre strandpipare) springer på stranden och undviker vågorna exakt i rätt ögonblick. Letar mat. Hoppas de hittar något.
Det är fortfarande både varmt och fuktigt när klockan är halv fem. Jag har just ätit resterna av middagen igår. Wordfeudar lite, läser fantasy från Kindle, äter pyttesmå tomater och gör mig en Dry Martini. Nöjd att jag gjorde artrosprogrammet i morse. 26 grader och halvklart nu. Har diskat.
Nu går en större spov (kanske en småsnäppa) på stranden under mig, men flyger efter kort stund bort till klipporna. Jag är ingen ornitolog.
Jag plockar undan sådant som ska plockas undan. Fick slänga mitt lilla anteckningsblock efter tvålattacken i min dramaten, får bestämma mig för att jag inte hade något omistligt noterat där.
Onsdag morgon, sol och drygt 20 grader. Frukost klar. Nu ska jag kolla vad Helen skrev igår om app för att se när bussen kommer. Jag gick i stället, ner till busstationen. Tog där bussen till Santa Cruz, knallade omkring lite men det var för varmt. Handlade gott (ser gott ut) bröd och åkte hemåt, med 382 som gick ”fel väg”. Fick mig en varm promenad, satt och väntade en stund på rätt buss, men gick till slut. Ingen buss körde om mig, vilket gladde mig.
Raka vägen in i duschen, hann nästan inte få av mig kläderna. Går inte ut mera idag, klockan är nu kvart i tre. I morgon blir det vatteninköp i lilla butiken uppe vid Casa Canaria. Nu ska jag bara ånga färdigt, och dricka det kalla vatten jag har i kylen. Nu 27 grader därute, har varit 29. Solnedgång kvart i åtta.
Måndag morgon, kvart i åtta, solen går strax upp. Än har jag ljusen tända. Frukosten är avklarad, och jag ska klä på mig för att gå ut. Det lär bli ännu en varm dag.
Ringer Ikea – igen – för att klaga på att ingen återbetalning gjorts. Fjärde samtalet i samma ärende, pågående sedan 17 september. Får en massa instruktioner i örat, utför – och sedan ingenting. Förmodligen öppnar inte den sk kundtjänsten förrän klockan tio, men det vore ju bra att få den upplysningen direkt, om man som jag ringer halv tio…
Första samtalet samma dag som tjänsten skulle utförts, fick jag luren i örat av Filip. Ska erkännas att jag inte heller var trevlig. Nästa dag ytterligare samtal, med Katarina, som uppgav att hon lagt en återbetalning till mitt kort, skulle meddelas per SMS. Och så Pontus, som meddelade att det inte gick att betala tillbaka till kortet – oklar anledning, men om han bara fick mina kontouppgifter, så skulle allt ordna sig. Det var den 25 september. Än har inget hänt.
Favoritplagg här inomhus – min gamla tunna Yasuragi-morgonrock. Kan inte riktigt klara av att gå ut med den på dock. Det blir syrrans avlagda svarta ärmlösa med blommor på fickorna. Dramaten med, ska köpa stor dunk vatten idag, flaskorna om 1,5 liter räcker inte långt. Gjorde te på kranvatten i morse, lätt klordoft.
Ringer Ikea igen, pratat med Linnéa. När hon väl uppfattar ärendenumret rätt kan hon meddela att pengarna gått från Ikea 3 oktober – sedan kan det ta 5-7 dagar innan de finns på mitt konto. Den som lever får se.
En cortado, sedan en halvtimmes väntan på bussen. 381, skulle ha väntat på 382. Nu fick jag gå de sista kvarteren uppför backen till supermarket´en. Sitter nu i det stora och skönt svala utrymmet med bord, stolar och soffor, utanför butiken. Klockan är kvart i elva, jag är redan svettig. Men nu har jag ingen brådska. Har hittat hållplatsen en liten bit nerför backen, för återfärd.1 750 steg så här långt.
Testar att ha en progressiva glasögonen, de som jag annars bara använder när jag kör bil. Lite knepigt är det på kort håll. Kanske behöver jag vänja ögon och hjärna vid dem, eller så får de bytas ut när jag kommer hem. Krångligt att hela tiden växla glasögon, eller bara ha solglasögon och se urdåligt på längre håll. Och inte kunna läsa etiketter på det jag handlar. Tror jag tar av dem när jag ska röra på mig.
Hemma igen klockan ett. Åt en god rostad sandwich med skinka och ost, plus liten öl à 3,20 Euro utanför butiken, väntade en stund på bussen. Det blev för soligt, jag gick över gatan och hela vägen hem i hyfsad skugga. Sjöblöt när jag väl var hemma, en fylld dramaten är tung. Framför allt av vatten. Insåg att jag nog kan nöja mig med att handla vatten i lilla butiken nära Casa Canaria. Kortare väg hem. Köpte potatis och potatisskalare, bland annat.
Asia kom och ringde på, pratade om gas och batteri och pip pip pip, jag förstod nog inte riktigt vad det handlade om. Hon talar ingen engelska just, och jag ingen spanska just. Hon kollade att vattnet blev varmt i badrummet, och var nöjd när det blev så. Gillar omtänksamheten. Förmodligen var ett batteri där nere hos dem på upphällningen och larmade.
Köpte två köttbitar i lördags, stekte den ena och blev inte nöjd. Hade glömt att oxkött inte är något jag ska köpa i Spanien, eller bara i form av färsk färs. Nu har jag skurit den andra ”entrecoten” (det stod så på kvittot, tror det var något annat) i små bitar och kokar i grönsaksbuljong med schalottenlök och vitlök och grov svartpeppar. Synd att jag glömde persilja. Får se vad det blir sedan.
Kyckling går bra att inhandla, färsk fisk också (i den mån den finns), kanin finns alltid, men det gillar jag inte. Griskött okej. Tror det blir mera grönt och mindre protein av min gamla vanliga sort framöver.
Har inte hittat någon matbutik som riktigt har det utbud jag söker. Ska ta en tur till Santa Cruz någon dag. Det stora varuhuset, vad det nu heter, som ligger precis vid busstationen, har ”allt”. Lidl finns, men ligger inte precis nästgårds. Jag svälter inte.
En ung man metar nedanför köksfönstret. Han kastar i brödbitar, men det händer inget. Ser inte ut som det gjorde i gamla hamnen häromdagen, när fiskarna hoppade över vattenytan för att få tag på brödbitarna som en man slängde i. Jag skalar potatis med nya skalaren, och får plåstra om tummen. Tacka vet jag min gamla därhemma, kanske vänjer jag mig vid denna också.
Det verkar som om det blir potatismos till middag, med kokta köttbitar och färsk röd paprika, tomater. Spansk ost därefter. Tja. Det gick ner.
Nästan 5 000 steg idag, tillräckligt säger kroppen. Såg fyra halvvuxna kycklingar idag och två små dunbollar igår.
Hemma igen, klockan är halv två. Lätt utmattad efter rejäl promenad även idag (6 900 steg) och buss. Klockan tio fick jag en timmes massage, en rejäl knådning à 38 Euro. Innan jag gick den sista nerförsbacken hem åt jag lapas på Casa Canaria, sega gratinerade snäckor av någon sort. Mättande. Eller så var det den lilla ölen som gjorde att jag kände mig mätt. Asia med make på samma buss som jag även idag. Såg i förbifarten att det är marknad utanför stora köpcentrumet på lördagar. En annan gång.
Det får nog bli en dusch, men jag väntar till kvällen. 28-29 grader ute just nu, mobilen anger 31 till klockan fem… Men, jag kunde inte vänta, duschen var skön. Ingen hårtvätt dock. Jag är inne och det är hyfsat inte svalt, men heller inte så varmt att jag förgås. Ingen AC.
Läser en av mina längesedan nerladdade Kindle-böcker, en fantasy. Gör mig en Dry Martini (hittade hyfsat torr vermouth) med mycket is. Äter en banan. Och en Dumle-kola, medförd hemifrån.
Massagen idag talade om hur hårt spända mina axlar är, något jag förstås vet. Det gjorde ont när hon försökte få spänningarna att släppa. Och det behövs flera massager. Om ett par veckor.
Middagen idag blir nog bröd med spansk skinka, tomater med grovt salt, röd paprika. Känns inte som om jag behöver mera än så. Ser fram emot Helens och Isaacs besök i december, maten Isaac serverar är fantastisk. Och vegansk. Och jag mår bra av den, gläds åt hur den ser ut, hur det smakar. Sörjer lite att jag inte kan laga den själv. Jag är för fast i mina vanor.
Men, jag kan skära en apelsin i klyftor och jag kan äta dem. Igår trodde jag att jag skulle pressa en apelsin. Dumt, de ska ätas. Ljuvligt saftiga.
Tidig sänggång med trött kropp. Ledde till tidigt uppvaknande, har ätit min frukost redan när klockan bara är halv åtta och det fortfarande är mörkt ute. Idag ska jag inte väcka Asia genom att trycka på fel knapp, när jag inte ser att få nyckeln i låset på porten. En larmar henne, en tänder lampan i trappen.
Det är söndag, ska bara ta det lugnt och långsamt idag. Är fortfarande mör efter massagen, i axlarna och nedre delen av ryggen – de delar som ”angreps” kraftfullast.
Hårtvätt senare, massageolja i håret i nacken.
Ännu en mugg te, muggarna är små. Batteriljusen fina. Jag fyller på inköpslistan till i morgon.
Kvart över tio är jag nere i gamla stan, på en parkbänk. Har gått hit, är svettig. Himlen är välsignat disig, och det är mycket fuktigt. Mobilen säger mestadels klart och 22 grader. Tog en cortado efter vägen, på Casa Canaria. Duvorna skrockar bakom ryggen på mig, jag har en bänk för mig själv och på den andra sitter två gubbar. De morsar tvärs över parken på kvinnan som torkar bord utanför pizzerian Don Camilo.
Inte så mycket folk i farten ännu. Jag satt en stund och fortsatte så till gamla hamnen. Två personer fotograferade varandra med och utan mobilstativ, med fåniga leenden i diverse positioner. De badade också, liksom några andra. Badskor på. Undrar hur rent vattnet kan vara där?
Gick så till Alteza och handlade. Lite tyckte jag, men det blev tungt på hemvägen. Solen började ge sig tillkänna, jag gick med kasse och ryggsäcken full. Väntade på bussen en lång stund, i solen. Gick till slut vidare och blev förstås strax omkörd av bussen. Tog mig till Casa Canaria och en ”cerveza grande”. Hem, inga problem med nycklarna. Klockan är kvart över ett och temperaturen anges till 26 grader, av min svett att döma känns det som mera. Nu skönt klädd i min tunna morgonrock, duschen väntar. 8 700 steg idag. I morgon är en ny dag.
Morgon 4 oktober 2024 – varmt redan, blir drygt 30 grader under dagen. Asia visade mig hur gasspisen fungerar, den tänder sig själv när man vrider tillräckligt långt på kranen… Länge sedan jag hade gasspis, ungefär sextio år, på Grevgatan i Stockholm.
Gick igår kväll ner till Tesoros del Mar, restaurangen under mitt köksfönster. Det visade sig att kocken var svensk, ”jajamensann”, och han lagade langoustinos a la plancha, gott. Med ett glas torrt vitt vin kostade kalaset 18 Euro. Värt det. Kan förstås inte gå dit och äta varje kväll, idag ska jag ta dramaten med mig och handla lite middagsmat. Och resten av det jag inte fick med mig hem igår. Om jag alls orkar gå ut, benen är än så länge tämligen ovilliga, jag struttar runt i lägenheten på stela ben.
Asia rättade till skynket över teven, och förklarade att det skulle vara mera tyg över baksidan, för fukten. Okej.
Hittade igår tillbaka till alla mina Kindle-böcker – nu har jag något att läsa (hur det sedan är, är en annan sak, böcker).
Och jag körde igenom artrosprogrammet i morse och blev lite rörligare i benen. Så jag gick upp till Casa Canaria som var öppet idag, och fick mig en cortado. Sedan tvärs över gatan till busshållplatsen som tog mig in till busstationen. Därifrån gick jag ner till gamla stan och letade efter muralmålning med kackerlacka. Massagestället. Jag handlade lite vatten och mat, drack en liten öl, och såg plötsligt den där insekten, mycket större än jag kom ihåg. Nu har jag bokat en tid i morgon, klockan 10 för massage. Ser fram emot det. Tror att jag hittar raka vägen nu också.
Tog mig till busshållplatsen bredvid busstationen, väntade på 381 som kom så småningom. När jag tog mig fram genom bussen blev jag erbjuden sittplats av en kvinna – Asia, min hyresvärd. Hon och hennes man stod, och jag fick sitta. Tacksam, jag var trött efter att ha gått 9 255 steg idag. Hittills totalt i veckan här 31 876 steg… Varje dag flera än jag tror mig orka. 29-30 grader även idag. Svettigt.
Ser ut att bli ännu lite varmare i morgon, och varmt även nästa vecka. Då får jag nog ta mig till Lago Martianez och bada.
Lördag morgon vaknar jag ”hemmatid”, vilket blir för tidigt här. När jag ändå inte kunde somna om, så körde jag igenom artrosprogrammet igen. Har två övningar ofärdiga, steps och sidesteps. De förklarar jag genomförda när jag är hemma igen efter trappgåendet upp och ner gånger två. Massage klockan 10, spansk tid. Nu är klockan halv åtta. Frukost.
Skyltarna jag trodde handlade om att stoppa försäljning på stränderna, handlade om att stoppa avloppstömning i havet – språkförbistring, och slarvig tro att jag förstod! Stranden här nedanför är avstängd för reparation av avloppssystemet.
3 oktober 2024 – tar en cortado vid kyrkan, Casa Canaria är tillbommat och stängt. På många ställen skyltar med ”stop vertidos al mar” – stoppa försäljning på stränderna. Det kan nog jag också tycka vore trevligt, vill inte bli tillfrågad om jag vill köpa färgglada skynken så fort jag närmar mig en strand. Men jag kan ju undra hur försäljarna ska försörja sig…
Sitter i skuggan, har lämnat bordet till nya gäster. Parkbänkarna här står på ett fundament, men är ändå väldigt låga. Knepigt att komma ner och upp, eftersom fundamentet är lite för långt fram. Det går, i solen kan jag inte vara.
Bilar, leveranser av varor, små flugor. Folk, turister och infödda. Gillar spanska äldre kvinnor, som inte bryr sig om att de förlorat figuren utan klär sig i blommiga klänningar som visar allt. Det finns blåhåriga kvinnor också, tror inte de är spanjorskor.
Nu har jag gått i skugga, längre än jag trodde, till en supermercado, ”nära” min bostad. Är sjöblöt av svett, men sitter skönt i en sval stor entré med mjuka fåtöljer. Och lottförsäljare, det köps lotter lite överallt.
Ångrar att jag inte tog min nya dramaten med mig, nu får jag bära det jag kanske hittar i ryggsäcken och min lilla franska minikasse som kan hängas över axeln. Tänker varken gå in och handla eller börja hemfärden än. Det är varmt. Klockan är kvart över elva på förmiddagen.
Har en av Joe´s monogrammade stora mjuka tygnäsdukar i ryggsäcken. Bra att torka droppande svett med. Tror inte jag har svettats som igår och idag på åratal. Skadar förmodligen inte, jag dricker vatten hela tiden och ska köpa mera med mig hem.
En äldre man går förbi, böjd så att överkroppen är parallell med golvet. Han håller två gåstavar och en kasse i ena handen, en kasse i den andra. En man med rullator har siktet inställt på lottförsäljaren.
Det är flera än jag som är svettiga, en kvinna har en praktisk liten frottéhandduk att torka sig med. Jag skänker Joe en bokstavligt varm tanke. Hennes mycket prydlige make kommer tillbaka från toalettbesöket med gylfen öppen. Ingen av dem märker det.
Jag går in för att handla, kommer ut med en stor flaska vatten och några minidonuts. Hittade ingen torr vermouth, ingen diskborste och orkade inte leta efter senap och vad det nu var jag skrivit upp på lappen. Sitter utanför en stund igen, Här är relativt svalt, 3 475 steg hittills. Undrar när jag ska orka genomföra artrosprogrammets övningar, om jag går för mycket och det är för varmt… Klagar inte, bara funderar. Middag ute i kväll? Hittade inget som lockade i butiken här.
Äter en donut till mitt vatten, som tur är har jag förstånd att hålla i munken med en pappersnäsduk. Sötchock, kladdigt. Behöver inte bära hem dem. Siktar in en papperskorg.
Drar mig så småningom hemåt, skuggan är inte lika påtaglig nu. Kommer hem och duschar, omedelbart. Äter en banan till lunch, tar kanske en smörgås också, känner mig lite hungrig. Och har inte lust att göra ännu en omelett i mikron. Har inte sett Asia idag apropå gasspisen. Tur det finns vattenkokare så att jag får mitt morgonte. Och en kopp kaffe på eftermiddagen om jag vill, mjölk i kylen. Nu försöker jag ta igen mig, efter att också idag ha gått många steg, 6 000 ganska precis. Känns i benen. Dricker vatten, äter en smörgås med skinka och ost. Trist bröd, med diverse frön och annat i som kanske gör det aningen nyttigt.
Flera lärdomar idag – om jag ska köpa t ex skinka, säg till att du inte vill ha tunna skivor. Det du får går inte att dela på. En annan icke-lärdom – jag får inte igång gasspisen. Gjorde omelett i mikron, inte bra, mättande, men inte gott. Orkade inte gå ens en trappa ner för att äta på krog. Eller kolla med Asia, vill inte störa vid middagstid.
Tupparna gol längs stora vägen i morse när jag drog ut. Kul stadsinslag. Och stället där jag tänkte kolla efter böcker har ”tillfälligt stängt”. Får väl leta på ett bibliotek.
Möter otroligt hjälpsamma människor – och den andra sorten, de som inte förstår ett ord av vad jag säger, eller som mannen jag bad om hjälp att få in min tunga väska i bussen, han hade dålig rygg, tyvärr. Hans egen väska åkte galant in. Kanske hade han ont i ryggen, kanske ville han bara inte bry sig om en gammal turist. Och vi är ju många, men många äter ute, och handlar diverse. Alla sitter inte på det hyrda rummet och lagar sin egen mat, och dricker billigt vin.
Har ingen aning om i vilken utsträckning turister använder den spanska sjukvården (som lär vara bra). Men, eftersom många av oss är gamla så är vi kanske många där också. Skolor och utbildning är vi kanske, bibli inte konsumenter av? Lokala transporter typ Titsas gau-gaugas (bussar) betalar vi för (stolt att jag lyckades fylla på mitt kort med pengar igår på flygplatsen). Instruktioner på spanska och tyska. Gillar för det mesta bussarna här, utom igår när ”rätt” buss slutade gå strax före sju på kvällen, från flygplatsen till Puerto.
Vad ska jag göra i morgon? Beror nog lite på hur ben och resten känner sig efter frukost – men på lappen står ”böcker, massage, torr vermouth (kan nöja mig med Noilly Prat), bibliotek, senap, servietter och diskborstar. Någon kanske kan utläsa något intressant av de här orden. De kan bli flera, vartefter behov uppstår (heter det vart- eller varefter, hallå syrror?).
En stor tavla av en liten gammaldags fiskebåt här på väggen i vardagsrummet, får mig att fundera på ”åran”. Får för mig att den övre delen sitter fel.
Mitt hår har torkat efter dusch och hårtvätt. Här finns ingen hårtork, och den fick inte plats i packningen. Men jag tror inte jag bryr mig om att köpa någon, det får gå som det kan utan.
Torsdag morgon talar kroppen om för mig att ta det lugnt idag – inga långa promenader. Men ut ska jag i det vackra vädret, 23 grader klockan nio, mitt på dagen säger mobilen att det kan bli 32-33 grader. Då ska jag vara inomhus!
På planet från Oslo till Teneriffa såg jag en ung man som vällustigt åt ett äpple. Han hade hela resan sin mycket lilla baby i bärsele, och gungade barnet, som lyckligt sov. Ibland fick storebror, 3 år ungefär, också plats i pappas armar.
Just hans sätt att äta sitt äpple, stora tuggor så att jag nästan kände hur saften rann även över min haka – det testade jag idag. Först försökte jag skala äpplet, men den skalaren ger jag inte mycket för. Och med skal på blev äpplet lite väl tuggigt, men ändå gott. Tror inte jag såg ut att njuta som den unga pappan.
Nu har jag en banan, ett päron, tre apelsiner och två citroner, ett äpple kvar i fruktskålen. Tack igen, Miguel.
Asias man fick hjälpa mig in idag, när jag kom hem efter dagens utflykt. Jag fick inte upp låset. Nu har jag lärt mig vilken nyckel (den med en liten tråd på) som går i dörren här uppe och vilken som passar i ytterdörren. Någon lärdom varje dag. En annan är att inte gå så länge och så många steg som idag – drygt 11 000 är för mycket för både ben och ork. Glad att jag ändå tog mig hem, med min nya ”dramaten” som var alldeles för dyr, men den enda jag hittade. Kina-butiken hittade jag aldrig trots att jag letade. Kanske kan jag stipulera att den får stå kvar och att jag vill ha den här, även nästa vistelse. Om.
Har talat med god vän i Sverige, som just blivit ”gammelfarmor” hon också. Gott samtal.
Och jag har druckit min choklad och ätit churros, behöver inte göra det igen. En cortado blev det också innan jag gick hemåt, med pauser på lämpliga bänkar. Nu dricker jag ljummen gin tonic, lite gin och mycket tonic. Inget har hunnit bli kallt. Om jag orkar kanske jag går ”en trappa ner” och äter middag senare – doften av stekt fisk sprider sig. Annars blir det en grov smörgås med skinka, och en banan.
Dusch förstås när jag väl kom hem. Och hårtvätt, hade svettats så att håret var blött efter flera timmar ute. Det har varit lite molnigt idag, och det var skönt. Är dålig på att komma ihåg att fotografera, men några muralmålningar blev det. Någon dag ska jag leta efter en stor kackerlacka – nära den finns massagestället jag var så nöjd med för tre år sedan. Om det finns kvar.
Återstår att hitta till ”thriftshopen” och se om de har böcker. Jag har ingenting fysiskt att läsa.
Tidig morgon efter en natts skön sömn. Jag var trött igår efter resandet. Idag ska jag ut på stan, och handla lite förnödenheter, först en ”dramaten”. Har ingen Miguel (mäklare) som bär mina saker uppför trapporna.
Nya blåmärken lite här och där efter allt kånkande igår, de går över liksom tröttheten i kroppen. Ska köra artrosprogrammet senare idag. Har precis ätit frukost med päron, banan och te (Miguels gåvor). Batteriljusen tända. Sitter vid matbordet utanför köket och skriver, men har sett att det står stol och litet skrivbord i ett av de andra rummen. Där ska jag nog ha en skrivplats, tills någon kommer och vill sova där.
Resväskan står i ett hörn vid sidan av garderoberna i mitt sovrum. Den där ”dra-upp-grejen” med handtag så att väskan lätt kan rullas, fick sig en törn i hanteringen på/efter flyget. Går inte att dra upp, rullandet blir problematiskt. Nåja, vi tog oss hit.
Har sovit så gott, vaknade som vanligt ett par gånger, men somnade om utan problem. Sängen lagom hård, inget täcke enbart påslakan, men filtar i garderoben. De behövs inte än, igår var det visst nära 30 grader, idag verkar bli ungefär detsamma. Klockan sju var det 20 grader, mobilen har äntligen hittat rätt. Datorn hävdar Norrtälje-temperatur.
Ikea har inte betalat.
Här är tyst och lugnt, utanför köksfönstret ser jag havet och stranden där det (kanske) går att bada efter reparationer av avloppssystem. Får kolla. Hur som är det härligt att se vågorna, och höra dem när jag öppnar fönstret.
Är glad också åt att min nya dator fungerar här – får byta router när jag kommer hem. Min oro över att inte ha internet med den här lilla lätta laptopen var väldigt onödig. Som oro ofta är. En påminnelse – det som ännu inte hänt gör inte dig någon skada, rimlig oro behövs förstås – men inte den här sortens.
Glad också åt vännen Ingwors tips om batteriljus, hade helt glömt bort att sådana finns. Mysighetsfaktorn duger.
En teve står i ett hörn, täckt av ett skynke. Miguel igår: ”de gör så här”. Jag kommer nog inte att använda teven, gillar inte spanskt sätt att dubba allt. Men jag laddade mobilen i eluttaget efter att ha dragit ur tevesladden. Och laddaren var brännhet efter laddning, inte bra. Ska använda ett annat uttag nästa laddning. Misstänker att elen är lite knepig i ett gammalt hus som detta. Miguel talade om ”helrenovering, hela huset, nästa år”. Min lägenhet är fräsch och renoverad, även om skåp och garderober är furu och bruna. Brödrost och annat är nytt, det känns verkligen bra alltihop. Och mitt Dry Martini-glas höll i transporten, inga ingredienser än dock att hälla i det.
Just nu upptäcker jag två citroner också i det fina fruktfatet som väntade på mig när jag kom.
Har packat om lite, lyckades klämma in några prylar till i stora resväskan, och därmed klarar jag 10 kg handbagage… Om jag blir tvungen att ta med den här laptopen också. Är trött innan jag ens fått in väskorna i bilen.
Syrran kommer hem från London onsdag, inte måndag. Andra syrran korrigerade efter att ha läst min blogg.
Min lilla taffliga kaktus har flera knoppar. Typiskt att den tänker blomma när jag inte är hemma och kan se det. Hoppas knopparna tål flytten till sonen.
Måndag morgon sista dagen i september detta år, minusgrader under natten och svalt i huset. Dimma, och sol som snart jagar bort diset. Har semesterstängt Bokbörsen. Går runt i huset och kollar att elementen står på tio grader. Drar ur sladdar här och där, ställer undan vattenkokaren och den tomma teburken, brödrosten får stå där den står, med sladden ur. Skrivarsladdar i mikron.
Lägger överkast på min säng, kuddarna in i garderoben, och kattkisspåsar ovanpå sängen. Hoppas inga möss hittar dit.
Jag dricker mitt svalnande te och kollar nätet. Har slutat fundera på vad jag packat och inte packat. Stoppar ner tesilen i ryggsäcken.
Det får vara klart nu. Ska duscha och tvätta håret om en stund. Går ut med soppåsen, ställer fram tunnorna. Nu när dimman lättat syns frosten i gräset.
Den grå hägern flyger hem efter en morgontur till sjön. Den flyger lågt och nära, benen dinglar utanför mitt fönster.
Swishar sonens betalning för böcker sålda på Bokbörsen.
Har haft en fin körtur från Addarsnäs till Kimstalund, och äldste sonens hem. Ett par lugna timmar innan sonen kom hem, jag läste Harry McFie, som jag hittade i bokhyllan. När han väl kom lyckades han få igång min nya dator, och ansluta till nätet. Glad. Och tacksam – nu kan jag lämna den tunga laptopen här, och hoppas att den nya vill med Wi-Fi därnere också. Om inte annat blir ryggsäcken mindre tung.
Om en stund kommer barnbarn och barnbarnsbarn hit, min sonhustru lagar middag.
Vi åt en god fisksoppa med saffran, vitlöksbröd och ost. ”Alla” kom, och vi hade några intensiva härliga timmar innan jag gick upp till sängen. Sov ganska ojämnt, men vaknade i tid för frukost ensam i köket, te och ostmackor. Sonen vaknade som han lovat halv fem och då var jag klar. Så körde vi i mörkret, han bar ner min tunga väska – jag glömde ”handväskan” med telefon och pass, och insåg det samtidigt som han nerför trappen igen. Så tacksam att han inte hann åka iväg. Lämnade min tunna jeansjacka hos sonen, insåg att den börjat rämna i sömmarna. Dags att säga tack och adjö till den, efter sisådär tjugo år. Den tunga laptopen får också ta igen sig hemma hos sonen.
Nu sitter jag svettig vid gaten med mina kassar. Kom igenom säkerhetskollen, där mitt vatten fick hällas ur – nytt hittades efter vägen till gaten. Lärdom: Ha inget vatten i din vattenflaska. Hoppas nu bara att det inte blir något krångel vid ombordstigningen p g a min sittdyna…
Ett par framför mig vid väskinlämningen hade två hundar med sig. Hundarna väntade snällt (och vant?) på att allt skulle bli klart. Många golfare med stora väskor, en del har minimalt bagage, andra som jag.
Tre kvart till avgång. Sitter precis framför ingången. Och jag ombord med alltihop, inget krångel. Kort resa, bara lite drygt 40 minuter.
Sitter nu på Gardermoen och väntar på att få veta vilken gate jag ska leta mig fram till. Har anslutit till nätet på flygplatsen, telefonen hade inga problem, men laptopen är lite tveksam. Tycker inte något är säkert nog.
E2, ska ta mig dit. Vi börjar samlas, vi som så småningom ska till Teneriffa. Nyss användes gaten för färd till Köpenhamn, men den avgången är nu stängd. Jag tar upp två stolar, och skäms inte. Än.
Det är lite kul att se alla människor. En vänligt leende kvinna går omkring med plattor där den villiga kan fylla i en flygplatsenkät. Jag är ovillig. Vill inte bli störd. Informationen om gate var sen tycker jag, borde ha synts direkt när planet landade. Men då hade det blivit trångt vid E2, och det vet de förstås. Min plats i planet verkar ha ändrats, jag har hamnat lite längre bak enligt boarding passet. Gör inget. Men oj vad man får gå på flygplatser, här och på Arlanda. 3 500 steg redan idag. I morgon får det bli ett träningspass med ortrosprogrammet igen, och en vända ut för att skaffa en ”dramaten”, så att jag kan handla lite nödvändigheter.
Ännu en avgång till Köpenhamn, sedan kommer min. 11.15. Ännu en stunds väntan när klockan snart är tio.
På planet igen, tur den här gången också, ingen vill sitta i mitten. En läsande man längst in, tomt, och så jag. Det ger mig lite rörelsefrihet när kassar och ryggsäck och sittdyna och jag ska på plats.
En man framför till höger hittar inte knappen på insidan av armstödet, för att fälla upp det. Och den äldre (än jag) kvinnan framför honom spiller ut papper under sitt säte, papper som legat i en plastmapp som halkat ur väskan. Folket framför mig hjälper henne få rätt på sina papper. Två mycket svårrörliga personer ska ut från sina mitten, och längst in, säten och mannen som satt och läste lugnt och fint i sin platta väntar oroligt på att de ska komma tillbaka och klättra in igen. Kvinnan kan nästan inte gå. Och ingen fäller upp armstöden, vilket skulle underlätta förflyttningen. Jag känner mig spänstig jämförelsevis.
Det såg ut som om det är 28 grader på Teneriffa, på skylten vid gaten. Jag tänker inte dra på mig min tröja, även om det kändes lite svalt precis när vi startade.
Ombordvarande småbarn sitter inte i närheten, jag är tacksam.
Tänker beställa en ”tapas tray” med lite ost, lite bröd, lite blandade oliver och lite skinka. Till detta en Gin Tonic (med Harahorn gin, hittills okänt, men bra), någon Dry Martini finns inte. Det är jag nog tacksam för, martini i Spanien brukar vara söt, även om den heter torr. Huruvida Norge har Martini alls vet jag inte.
Den läsande mannen till vänster, bok Jensen Oxen, tar på glasögonen och tittar ut, det finns bara moln att se. Han har flera böcker i sin väska under mittsätet, och har självklart lagt boken som läses i mittsätet, när den inte läses. Manligt?
Pratar med min läsande granne, som åker ner flera gånger om året, är neråt södra delen av ön en månad, åker hem till sin gamla mor, och så ner igen. Köpte lägenhet för elva år sedan när han blev pensionär och Euron stod i lite mer än 7 norska kronor. Låter som en bra affär.
Han handlar tre flaskor rödvin, är inne på andra när jag druckit upp min GT.
”Tapas tray” var den gemensamma nämnaren. Och den var bra. Blir den på hemresan också.
Hans väska är laddad med böcker, vi pratar lite om böcker och om att jag inte har plats för böcker i packningen. Ett ögonblick trodde jag han skulle visa bilder på sin lägenhet, men så var det inte. Han lade enbart sin mobil på bordet mellan oss.
Min fantasi kutar iväg med mig – paret framför mig har börjat prata med varandra igen. Plötsligt en stund blev hon ledsen, och vaksam – han hade gått till toaletten och kommit tillbaka – hade han druckit? Eller något annat? Han ser lite ut som om han skulle kunna vara en ”lurifax”, ler mycket och ser samtidigt lätt stressad ut. Fantasier. Stämningen verkar ha lättat lite efter maten.
Nu läser min granne igen, efter att ha förklarat för mig att Oxen är en del i en serie, där alla böcker bygger på varandra. Och killen som samlar in förpackningar tar enbart sådana som innehållit beställd mat. ”Beklager”.
Nyss blev jag ändå av med skräpet. Försöker ansluta datorn till nätet, men den vill inte. Hoppas oviljan går över.
Sol och vind, fyra grader ute, söndag – känns fint, även om söndagar inte längre skiljer sig från alla andra dagar. Har just vägt mig och det jag ska ha med mig i kabinen – klarar viktgränsen nätt och jämnt, också om jag måste klämma ner den här laptopen i ryggsäcken. Helst vill jag ju lämna den hos sonen. Beror på hur griniga de är. Undrar vart min tanke på ”mindre bagage nästa gång” tog vägen…
Testar nypon-te, ser inte gott ut. Grumligt och mörkt, men kaffet är slut och kamomillen är lite för mesig. Mitt Earl Gray räcker precis i morgon bitti. Så. Nu är det flera timmar sedan jag åt frukost, och dags för påfyllning. Plus en mazarin utan äcklig glasyr.
Plockar, lägger undan, kollar i kylen vad som kan stå kvar och vad som inte kan. Äter Bollnäs-fil med hjortronsylt (det sista) till lunch. Filen räcker till frukost i morgon också. Middag blir pitabröd med tunt skuret revbensspjäll och mosad potatis. Någon sås, kanske med gräddfil, som annars inte kommer till användning.
Det här är en lång dag, en dag som bara känns som väntan. Det är vackert därute, och kallt. Har känt efter, men ska strax ta en promenad till brevlådorna och se till att min är tom. Det var den.
Ogillar att jag får mejl från Norwegian, där det verkar som om jag inte får ha något handbagage till bagagehyllan, enbart under sätet framför – och den incheckade väskan. Det känns som om de vill oroa, och få mig att betala för något jag redan betalt… Försöker att inte bry mig, och förlitar mig på den information mina resehandlingar ger.
Har pratat med äldste sonen som åtar sig att fixa vindrutespaken på något sätt, och se till att bilen också besiktigas. Han är en pärla. Yngste sonen har varit ledig idag, och var på väg att handla något till middag när han ringde. Han verkar lite gladare, och gillar sin nya säng, trots att den inte har några ben än. Han skulle behöva ett par bokhyllor till, för alla böcker som nu ligger i kassar bakom huvudänden på sängen. En senare fråga. Jag kan inte göra något nu.
Begriper inte att det ska kännas så mycket längre att vara borta i sex månader, jämfört med fyra. Men det gör det. Jag kommer förstås att sakna alla. Men vi kan ju prata per ”whatsapp” eller vanliga mobilen, de kan läsa min blogg och se vad jag har för mig. Facebook är också bra i det här sammanhanget. Och när syrran dröjer för länge med att wordfeuda med mig, måste jag ju ringa och kolla att hon mår bra. I morgon kommer andra syrran tillbaka hem från London och döttrarna där. Hoppas hon mår bra, att det inte varit alltför jobbigt med storstad och allt vad därtill hör.
Pitabröd blir inte roliga när de legat i frysen, smular och går sönder. Men jag fick tillräckligt med mat i mig för att bli mätt. Har en rostbrödskiva och ett rutbröd kvar till frukost i morgon. Bra tajmat med åtgång av en del i alla fall.
Nu ett glas viño verde. Och flugjakt, den enda lilla är plötsligt åtminstone tre små. Klockan är halv sex. Diskar.
beskrivarblogg 