beskrivarblogg

Söndag, dimmig sådan. Utomhus. 12 grader klockan sju. Stillsam frukost, Anders sover ännu. Inga lämpliga annonser från Idealista, en sajt som är pålitlig och annonserar ut boenden på Teneriffa. Behöver kanske ändra mina preferenser. Låter Miguel (mäklare) ta igen sig ett tag.

Ägnade någon timme igår åt att leta efter den lilla ficklampa jag vet att jag köpt för att ta med mig till Teneriffa. Hittar den inte. Och någonstans finns den.

Anders och jag har en lugn och skön dag, vi läser, han får ta över mitt ”lässtöd” till plattan, som jag aldrig använder. Det passar perfekt till hans platta. Vid fyratiden åker vi in till Norrtälje, och jag hoppas han får en fin resa hem. Jag går ner till sjön och tar ett dopp, innan jag ordnar med middag. Svalt och skönt idag med.

Sex rådjur i olika storlekar på fältet längs lilla vägen ner till sjön. Inga fiskare inom synhåll. Det är ca 17 grader, molnigt och kanske regn till kvällen. Jag kollar SL-biljetter för att åka buss till Uppsala i morgon och träffa släkten, middag hemma hos syster B.

Vaknar tidigt måndag morgon, det har regnat under natten. Klockan sju är jag redan klar med frukosten, avslutar med en platt persika, paraguayo (?). Klar med wordle och sudoku, syrran leder wordfeud – förstås, när hon startade med ”smördeg” för 60 poäng. Svårt att ta igen.

Läser ibland något av mina gamla blogginlägg, som lockat en läsare idag – och tycker, även det ibland, att texten faktiskt är bra, senast om Barnes´ Den enda historien. Inte för att jag då hade läst boken, och inte för att jag nu ens vet om jag läste den, kommer inte ihåg. Men funderingar kring min historia, mina historier om mig och mitt liv, hela tiden nyskapade. Med inslag av gammalt förstås, ungefär som en trasmatta skapad av gamla avlagda kläder, mina och andras.

En paraguayo som fått mogna hemma i mitt kök är inte god när den börjat skrumpna. Ska kolla om de finns på Teneriffa – vore kul att äta en färsk, mognad på trädet kanske, inte som här, plockad omogen och forslad och förvarad. Nåja, någon vitamin kanske fanns kvar.

Det blåser, 14 grader och molnigt, kanske blir det regn senare under dagen. Ska försöka komma ihåg att ta med mig paraplyet från bilen när jag byter till bussen. Det gjorde jag, och det regnade inte.

Är nu hemma hos syster B efter att ha mött syster K på Vaksala torg. Vi har fikat och ätit goda nybakade bullar och korintkakor, himmelska. B förbereder en taco-middag med allt vad därtill hör, K diskar och jag sitter.

Pratar med Anders som är glad över att jobbmötet idag var ett bra möte – han får börja i mitten av oktober på ett annat ställe inom Samhall, får rimligare arbetstider (och lite kortare restid) 8-17, kanske också lite kortare på de helger han ändå fortfarande ska jobba. Jag är glad å hans vägnar. Och glad att han ringde när han fått besked och lämnat mötet.

Vid femtiden kom gästerna – och vi åt av allt det goda. Nästa gång Anders och Lotta kommer blir det tacos med tillbehör även hemma hos mig. Syster min hade gjort en jättegod cheesecake som efterrätt. Syster K och jag gick hem så småningom, hon ledde sin cykel och jag gick efter, i regnet. Vi var ganska blöta när vi väl var hemma hos henne. Jag hade ett halvdant paraply från bilen med mig och hon hade sin regnjacka. Drygt 8 000 steg blev det, och det kändes.

På tisdagen kollade jag busstider och -biljetter, och Karin följde mig till bussen vid 12-tiden. Lugn och fin resa i en lagom befolkad buss, hemma efter att ha tagit bilen vid Rösa ungefär klockan 2. Solen tittade fram en stund, även om det blåste, så jag gick ner till sjön och tog ett svalt och snabbt dopp. Fortfarande skönt. Bara 1 800 steg idag. Kul att vara borta, fint att vara hemma igen.

Nu mulnar det allt mer. Jag kör en tvättmaskin och hoppas på torkväder i alla fall. Mobilen säger ”regn”, jag får se när tvätten är klar. Kan ju hänga inomhus också, det är bara småtvätt. Den hänger inne, nu regnar det. När jag suttit stilla en stund ska jag kolla blodtrycket. Kokar färska rödbetor till middag, om jag ska ha något mera än Bregott till återstår att se.

Mäklar-Miguel är ”sorry” och har inget att förmedla, bra att han ändå svarar.

Det blev italiensk lufttorkad skinka, flingsalt och Bregott till rödbetorna. Lite Lidlsk blåmögelost och ett färskt fikon på det. Så gott. Jag är både mätt och belåten.

Det blev några över

Så har jag gjort Duolingo-övningarna, utan påminnelse. Fönstren är fortfarande våta, men regnet har upphört och solen kommer fram även om himlen är molnig. Jag har tömt faten under pelargonerna, de behöver inte mera vatten just nu. Sopat altanen, mängder av askens flikiga blad har åkt ner på backen.

Talar med gammal god vän på telefonen, drygt 20 minuter, länge för att vara jag. Mischa har redan hämtat min hög med grenar – och ett antal dito från andra stället inom gården. Stormen igår drog ner mycket av de gamla träden, dock inte något helt träd vad jag vet. Vilket inte är mycket.

När vinden mojnar och solen lyser vill jag (nästan) gå ner till sjön och doppa mig. Klockan är halv ett, jag ska inte hämta Anders i Norrtälje förrän sen eftermiddag, han ringer.

Gick ner till sjön, ser ryggen på en ung man med fiskespö gå in på badbryggan, jag fortsätter dit ändå. Det visar sig att tre unga tjejer också är där, och kastar. När jag kommer drar de sig tillbaka till andra bryggan (den utan stege) och jag kan ta mitt snabba dopp (utan baddräkt). De får en gädda som släpps i igen. Alla nöjda, även gäddan hoppas jag.

Det mulnar igen.

Pratar med Anders som slutar fyra, tar sig till bussen och kanske är här vi fem-halv sex. Slår en signal till syster K som väl har annat för sig just nu. Och syster B har tagit in mitt lilla försprång i wordfeud, så vi ligger nu hack i häl. (Undrar varifrån det uttrycket kommer.) Hittar inget ursprung när jag googlar, bara betydelsen ”tätt bakefter/inpå”. Och det visste jag redan.

Sol bland molnen. Växlande väder idag.

Pratar med syrrorna, vi ringer om varandra. Och syster B tar in på mig i wordfeud. Igen. Sätter in lergrytan i kall ugn (ställd på 100 grader) när jag åker in till Norrtälje efter fyra. Om vi vill ha sås gör jag den när vi är hemma igen, och kokar potatis. Ska lämna en Bokbörsen-bok och handla lite grönt och frukt innan jag möter Anders. Slänga sorterade sopor.

Gjorde ovanstående, och väntade in sonen. Väl hemma fixade jag till middagen och vi åt och pratade, jag gick till sängs strax efter tio. Tror sonen gjorde detsamma. I morgon följer han mig in till Norrtälje, han knallar omkring tills jag är färdig med läkarbesöket.

Lördagen bjuder på vackert väder, 12 grader och strålande sol när klockan är sju. Jag äter frukost och ska duscha. En gråhäger flyger över ån och försvinner, ser antagligen att jag rör mig i köket. Sonen kommer också upp och äter frukost. Nu har vi en timme på oss innan vi åker. Han vill gå till biblioteket när de öppnat klockan elva.

Fortsätter läsa Raban´s Coasting, och hittar ett citat ur The Times. ”The poetry is in the pitilessness.” Klarar inte att översätta det efter förtjänst, och kan bara hålla med.

Sonen hade inga böcker för Bokbörsen den här gången, men väl ett antal DVD-filmer. Kanske lägger jag in dem på Tradera för en femma styck, knappt värt besväret. Annars går de till återbruket.

Som vanligt är jag färdig för tidigt. Så nu sitter jag här och väntar, i stället för att sitta där (på vårdcentralen) och vänta. Har inte tid förrän klockan tio. En timme dit. Gör Duolingo, dag 38 utan att ha hoppat över någon lektion. ”Cansada” betyder trött, men jag är inte trött på den här spanskan.

Nu hemma igen, efter vårdcentral och bibliotek. Jag är mycket glad i min doktor Calle, faktiskt blir jag glad bara jag ser hans leende. Och idag var ett bra möte, jag fick mina frågor besvarade, fick provsvaren utredda – allt var bra. Bra var förstås också att jag tycks svara på rätt sätt på den låga dosen medicin, och att jag inte druckit någon alkohol på tre veckor. Nya prover för att se om resultaten förändras, om jag låter bli mina drajjor och vin under oktober också… Blodtrycket kan ju påverkas av alkohol.

Recept på Canoderm för mina torra ben, genomgång av mina kosttillskott – han menar att jag just inte behöver dem om jag äter varierat och bra, kanske magnesium, kanske Omega 3, selen, zink, D-vitamin kan jag skippa. Så jag gör väl slut på det jag har och låter bli sedan. Mina rödbetstillskott (Flexovital) log han rart åt – jag fortsätter med dem, inbillningens makt är stor och hjälpsam emellanåt.

Nästa besök alldeles innan jag åker till Teneriffa – för det gör jag – ska jag ta med min blodtrycksmätare och kalibrera den med den han använder, i övrigt bör den fungera som den ska. Och får följa med på resan.

Sammantaget – nöjd och tacksam att ha en läkarkontakt som både är proffsig och gör mig glad.

Nu sitter Anders och jag i solen på altanen, äter resten av cheesecake´n, fikar och försöker låta bli att svälja getingar. De försvann när godsakerna var borta. Funderar på att ta mig ett dopp, om en stund.

Jag gick ner och tog mig både i sjön och upp, snabbt, medan männen som fiskade från en båt med elmotor vände ryggen till. Vill ju inte skrämma vare sig gubbar eller fiskar. Svalt och skönt. Hemma på altanen igen, med varierad molnighet. Livet är gott.

Jag ser smått lidande ut, men är det absolut inte – livet är gott, i solen, när jag just badat.

Torsdag 11 september 2025. Ett datum som väcker onda minnen. Här i Roslagen blåser det nu kraftigt, men inte är det någon storm än (som mobilen hävdade häromdagen). Kanske blir det regn, inget bad idag i alla fall.

Har just bestämt att jag till middag idag ska ta en av två ”thai-kuber” från frysen, lätta att värma i mikron. Ris och kyckling någonting. Längtar ibland efter nylagad thaimat. Äter yoghurt med blåbär till lunch, surt.

Någon har läst Anttis bok Fjärrvärme utomhus, under en björk. Fröna hoppar ut ur boken. Jag har läst ut den, läst om alla Ullas funderingar över sig själv och livet i största allmänhet. Känner igen mycket, roas ibland, och blir ledsen ibland över att saker är som de är, i livet och i boken.

Fram på eftermiddagen äter jag min middag, som är trist. Den är trist i jämförelse med hur thaimat kan smaka. Jag blir mätt. Anders ringer och berättar att Lotta stannar hemma i helgen, men att han kommer. Jag gör i ordning fläskkarrén och sätter in lergrytan i kall ugn, tror vi äter den i morgon.

Miguel (mäklaren) tyckte att den annons jag skickade till honom verkade bra – ”is food”, tog en stund innan jag förstod att han avsåg ”good”. Har anmält intresse, men inte hört något tillbaka. Det verkar vara svårt att hitta något vettigt.

Vid halv sex regnar det, en tom soptunna har vält i blåsten, den får ligga tills det slutar regna. Jag har samlat ihop grenar/kvistar som fallit ner från linden. Godissugen, har inget sådant hemma. Jo, glass i frysen. Tar fram en burk med Sias vaniljglass med äkta vaniljstång. Den behöver stå en stund innan jag kan få det jag vill ha.

Efter glassen är jag mer än mätt.

Regnet blåser förbi det ena köksfönstret så att det är så gott som torrt, det andra, som ligger mitt i vindriktningen, är vackert strimmigt av regn. En stor gren har blåst ner från ett av de höga gamla träden nedanför min vedbod. På rätt sida viltstängslet, dvs inte hos mig. Hoppas harar och fasaner hittat skydd mot vind och regn. Och hoppas att ingen grövre gren trillar ner på min bil – eller kanske det vore en chans att få en ny bil?

Vinden har nog vridit sig lite, nu är även det tidigare torra köksfönstret lätt regnmärkt. Klockan är kvart över sex.

Och nu sitter en blöt liten hare med öronen bakfällda på min gräsmatta och äter mitt i skyfallet och blåsten. Det kan inte vara skönt. Hen sitter i alla fall med rumpan mot vinden. Solenergilampan tänds, haren bryr sig inte. Höstrusk är nog ett lämpligt namn på vädret just nu.

Lergrytan har varit i ugnen i fyra timmar, i lite drygt 100 grader. Var ska den tillbringa natten? Törs inte ställa ut den på trappen, den kan locka dit oönskade matgäster. Tror den får stå i ugnen, stänger av värmen.

Idag, fredag, varken regnar det eller blåser, bara en lätt vind som låter linden vila. Jag får gå ut om en stund och plocka grenar och kvistar som ligger på backen. Det är disigt, eller molnigt, runt 16 grader. Men först frukost.

Lergrytan står i kylen sedan mitt i natten. Har tagit mitt piller. Tar fram bröd ur frysen till sonen.

Nu ligger en rejäl hög med kvistar och avbrutna grenar utanför min syrenhäck. Vinden igår och i natt var inte nådig mot gamla träd. Och just nu regnar det så smått, bra att jag var ut dessförinnan. Vinden ökar också. Tror det är dags för fika, utan skorpor. Nej, dusch och tvätta hår först.

Googlade Gerda Antti – hon är 96 år gammal, och kom med sin senaste bok (såvitt jag begriper) för tre år sedan, Alla mina dagar. Kunde vara titeln på mina samlade blogginlägg också…

Sent på onsdagskvällen är e-posten okej några minuter och så fungerar det inte igen. Nu får den vila till i morgon. Har hittat en annons på Idealista, som verkar bra – får se vad responsen blir. Kollar också med Miguel vad han tror. Gör Duolingo-övningarna (efter påminnelse).

Ljus och solenergilampa lyser upp köket tillräckligt för att jag ska se vad jag gör. Någon storm är det inte därute, än så länge bara lätt vind, inget regn. Fortfarande verkar det vara pålitligare att titta ut, än att kolla vädret på mobilen.

Nu behöver jag inte se så länge till, ska nog gå till sängs om en stund. Tror jag såg en blixt nyss, kanske kommer ovädret mobilen varnat för. Om det också åskar hör jag det inte, men när jag öppnar ytterdörren så ser jag att det regnar kraftigt. Jag är inte sömning, klockan är inte nio än, så det får bli en mugg kamomillte. Har läst ett kapitel i Coasting, av Jonathan Raban. God läsning. Regnet verkar sluta efter den där kraftiga skuren.

Inga Bokbörsen-beställningar jagar in mig till Norrtälje i morgon. På fredag kommer Anders och Lotta hit, middagsmaten är färdig i frysen, bara att ta fram och koka pasta till (och komma ihåg att ta fram riven ost också). Köpte en bit benfri fläskkarré idag, kanske lagar jag den i lergrytan till middag på lördag, med morötter, lök, vitlök; bryner den först och späckar den med några torkade plommon. Kokt potatis, stekta kantareller och Karl-Johan, och sallad, till.

Irriterande med krånglet med e-posten. Nu låter jag bli att uppdatera Windows, det har blivit konstigt förr efter uppdatering. Windows vill tvinga in mig i Outlook som e-post, och det vill inte jag.

En medicinbiverkning kan jag konstatera, mina fotleder svullnar lätt mot kvällen. Den vänstra mer än den högra. Beskrivs i bipacksedeln (bland många andra besvär som jag hittills sluppit).

Läser Gerda Antti, Fjärrvärme. Gillar hennes böcker, vet inte om hon fortfarande lever och skriver. Gerda är ett namn jag just aldrig gillat, det är mitt andra namn – familjeskrönorna säger att föräldrarna ville att jag skulle heta Gerd, men just då var det en flicka med det namnet som mördats, så mormor fick igenom tillägget -a. Veterligt finns ingen med något av namnen i släkten, och Gerda är nog bättre än Gerd. Någon Gerd är jag inte och har aldrig varit. Och jag minns att kompisen som numera bor i Tyskland, hans mamma hette Gerda.

Fjärrvärme är läsvärd, tror jag efter några sidor. Tack till bibliotekets omloppshylla. Jag bär dit och jag bär därifrån. Och precis nu kom en beställning igen på Bokbörsen, men leveransen kan vänta till på fredag när jag ändå ska in till Norrtälje. E-posten fungerar för tillfället.

Min mugg med kamomillte är snart tom, jag går till sängs.

På torsdagsmorgonen fungerar e-posten som den ska igen. Det verkar ha regnet ordentligt i natt. Nu ”mestadels klart” och 17 grader, kan regna under förmiddagen. Det blåser. Har tagit mitt piller. Uppe klockan sju för frukost, två färska fikon avslutar. Soptunnorna tömda, nu ska de bara på plats igen.

Mina är inte lika färgglada, och inte har jag en sån vacker vägg heller

Jag vann wordfeud med syrran!! ”Du börjar bli riktigt farlig”, jag citerar min kära syster – tack för de orden. Jag bjuder in till ny match, mycket ovanligt.

Har diskat efter surströmmingsmiddagen. Plockat fram rena lakan till Anders och Lotta, men bädda får de numera göra själva. Nu ska jag bara hitta ett överkast till den ena sängen också, har gjort mig av med de blå som mössen knaprat på. Tror jag har två likadana, och hoppas att det ena är det som nu ligger över ena sängen. Hittade ett annat som får duga så länge.

Mobilen säger ”stormar kommer”, ”oväder sannolikt” onsdag kväll. Det lär märkas, om. Och det är ett dygn kvar till dess. Ett ögonblick trodde jag att det var onsdag idag. Tjugo minuter i åtta tyckte min solenergilampa att det var mörkt nog. Nu lyser den upp mitt köksfönster, samtidigt som jag tänder ljusen i andra änden av mitt stora köksbord.

En varken tjock eller tät, men dock dimma smyger sig fram borta mot skogen. Jag tänder även lampan över diskbänken, bakom min rygg.

Nan Östmans bok Ett slags sällskap var så fin, så välskriven, så ömsint i tonen – önskar att hon hade skrivit många flera böcker för vuxna, önskar att hon kunde fortsätta skriva. Kanske gör hon det i gott sällskap i en himlavärld. Jag njöt av hennes ord några timmar idag.

Onsdagsmorgonen börjar tidigt, vaknar kvart över sex och gör artrosövningarna, i stället för att somna om. Fixar frukost och äter den i lugn och ro, kroppen behövde sprattla lite för att komma igång. Tyvärr märker jag att jag fuskat, dvs inte gjort mina övningar lika ofta som tidigare. Det må bli bättring.

Vädret är fint, även om himlen är molnig. Har fått betalt för Bokbörsen-beställningen, slår in och lämnar böckerna senare idag. Lagerkvists Barabbas och Shakespeare´s Hamlet, intressant blandning.

Har tagit mitt piller. Gjort wordle och sudoku, och lagt ett 30 p ord i wordfeud som syrran och jag just påbörjat. Solen tar sig fram. 16 grader. Drar fram soptunnorna till i morgon, medan jag kommer ihåg det.

Har inte fått någon respons från Miguel, mäklare på Teneriffa. Han hör väl av sig när/om han har något att förmedla, men jag tycker inte om att bara vänta. Annonserna från Idealista är få, med höga hyror. Och mitt i stan.

Klockan är bara halv nio, Mischa klipper gräset på andra sidan vägen. Jag fikar med de sista skorporna.

Fick svar från Miguel, ”I have nothing”. Han fortsätter ha ögonen öppna.

Har någon som läser min blogg någon kompis som hyr ut på Teneriffa? Måste inte vara i Puerto, men på norra sidan. Lägenhet, inte enbart rum, gärna nära havet, maxhyra 900 Euro per månad (inkl internet, el/gas), helst inte höghus.

Just nu mår jag förträffligt, har badat hastigt i sval sjö. Kanske blir det både blött och blåsigt till kvällen och i morgon, men någon storm pratar mobilen inte om idag. Blåser lite redan, och blir allt molnigare.

Plötsligt vid fyratiden kan jag inte komma åt mina mejl. Har Telia problem, eller är det enbart jag? Hänger förmodligen ihop med uppdatering av Windows idag, har nu återställt till före den uppdateringen, men e-posten fungerar ändå inte. Allt annat verkar okej. Har stängt av automatisk uppdatering…

Har badat idag också, även om bilden togs häromdagen

Tisdag, somnade om och vaknade först halv nio. Då är det lite svårt att orientera sig i världen, en stund, innan frukosten landat och jag börjar tro att jag är vaken. De där sista timmarna tung sömn är inte välgörande. Borde ha stigit upp kvart över sex, gjorde det inte.

Solen lyser, dimman har försvunnit – den var tät i morse, inte tjock. Nu har jag ätit tre rostade brödskivor med god ost, druckit en stor mugg te, tagit mitt piller. Ska till och med klä på mig idag, och åka in med en bok samt besöka biblioteket. Behöver läspåfyllning.

Hittar bland annat i omloppshyllan en bok av Nan Östman, Ett slags sällskap. Så bra. Googlar och lär mig att författaren dog för ett tiotal år sedan, 92 år gammal och har skrivit många barn- och ungdomsböcker, och ett par för vuxna läsare. Den här boken är fin, och jag läser snart ut den. Rekommenderas.

När jag kom hem från Norrtälje plockade jag bara undan och gick ner till sjön. Två dopp på samma vända, det kändes lite kallare än igår, men var skönt. Jag piggnade till, känner mig annars trött idag. Lär kunna vara en biverkning av blodtrycksmedicinen – jag har bara ätit den i två veckor än. Kroppen har nog inte vant sig.

Eftersom varken Anders eller Lotta vill ha surströmming, så öppnar jag burken (utomhus, med stängda fönster) idag. Har mjukt tunnbröd, finhackad rödlök, alkoholfri öl och ingen nubbe. De jag har får stå kvar i kylen idag. Kokt, egen potatis, gräddfil om jag vill ha det. Blir middag ute på altanen vid halv fem.

Och, jodå det går att äta surströmmingsklämma ensam, utan nubbe – men det var nog både första och sista gången jag gjorde det. Godare i sällskap, som ostron. Mätt blev jag i alla fall och de filéer som blev över spolade jag ner i toaletten. Burken är ordentligt diskad, och hamnar i ”metallförpackningar” i morgon. Ingen otrevlig lukt någonstans inomhus, och inte så otrevlig ute heller. Minns doften som betydligt mera påträngande.

Måndag 8 september 2025. Morgondimman börjar lättna. I natt lyste fullmånen nästan aggressivt starkt, efter blodmånen. Förstår inte hur det hänger ihop, men jag såg båda.

11 grader när jag steg upp vid sjutiden, nu ett par timmar senare runt 15 grader. Mischa körde just förbi med ett lass hö gömt i vita plastrullar. Jag har ätit frukost och plockat undan. Tagit mitt piller.

Läser lite, kollar nätet, börsen när den öppnar. Ingetdera särdeles fängslande.

Har förstått att ”fästremmar” (som jag fick med Zeeksack´en) är remmar att fästa ryggan vid resväska. Tacksam för väldigt instruktivt mejl från företaget om att packa sin ”organizer” med de 8 kg som är tillåtna i kabin på SAS. (Ni ser att jag fortfarande ”är på väg”.)

Har tvättat fönstren, en del både ute och inne. Nu sitter också en nerramlad fuskspröjs där den (inte) ska – den sitter lite lägre än den på fönstret bredvid. Men det får vara så, den sitter hyfsat rakt i alla fall. Fönstren i vardagsrum och gästrum kommer jag inte åt utomhus, utan att klättra och klänga. Det får vänta till en annan dag.

Fika, klockan är ju kvart över tio. Skorporna är snart slut. Ställer ut en kasse med DVD-filmer att tas med till återbruk på sopstationen nästa gång, eller släng. Inte värt besväret att försöka sälja dem, har kollat på Tradera.

Det körs inplastat hö för vinterförvaring hela förmiddagen. Ibland en kub i taget, ibland hela långa lasset. Borde vara slut där borta nu. En till. Och en till. Ibland tror jag att jag ser dubbelt, men det finns nog två traktorer som ser likadana ut på gården.

Har ont i mitt högra krokiga pekfinger, artros? Jag behöver alla mina fingrar, om inte för annat så för att kunna skriva.

Gör en köttfärssås, med krossade tomater, hackad färsk röd paprika, lök och vitlök. Persilja. Och koreansk chilipasta – tog lite väl mycket sådan. Så nu har jag spätt grytan med vatten, och lagt till sköljda kidneybönor, för att om möjligt mjuka upp det alltför kryddheta. Har kikärter på lut också, om det skulle behövas. Hade helst haft i stora vita bönor, men dem har jag tydligen ätit upp. Lägger i ett par nävar torkade trattkantareller i stället. Det här blir gott. Med nudlar/pasta till kanske en bra middag på fredag när A&L kommer. Plus sallad.

Gör slut på sådant i frys och skafferi, som inte ska stå kvar och tappa bf-datum medan jag är borta i vinter. Gillar att laga mat som utvecklas medan man lagar den, kommer på att det eller det kanske kan passa, och testar.

Ibland läser jag matrecept – cheesecake med mascarpone är ett exempel – men ofta gör jag det jag gjort förr, med lite variation. Gillar ost av alla sorter i maten, eller ovanpå. Numera inte så ofta rött kött, men det händer. Och tyvärr för det mesta djupfryst fisk, den färska är för dyr om jag ska laga till flera än mig själv.

Får besked från 1177 att tiden för läkarbesök på lördag stämmer.

Har provätit min gryta, med äggnudlar som väl inte är någon favorit – men det smakade bra.

Mobilen hävdar att det nu är ”tjock dimma” – jag är benägen att hålla med, även om jag kanske inte kallar dimman för tjock. Vad säger ni? Ogenomtränglig (krångligt ord), tät? Kanske är den tjock ändå, hittar inte rätt ord just nu.

Nu har dimman krupit närmare, klockan är strax halv åtta och det mesta utanför mina (tvättade) fönster är dimmigt. Och mjukt vackert.

Jag försöker mig på att kolla Rapport på SVTplay – men stänger av jäms med reportaget om kyrkovalet. Vet inte vad som gör mig så ovillig att orientera mig bland det som kallas nyheter – kanske det faktum att något som Netanyahus uppmaning i kväll till alla i Gaza att lämna omedelbart, enbart rabblas upp utan någon som helst upprördhet. Orkar inte med så kallad journalistik som tror att opartiskhet uppnås genom att nollställa allt vad känslor och moral heter. Tror Göran Rosenberg alldeles nyligen sade något om att journalister inte kan vara opartiska, men att de bör hålla sig till sanningen. Kan ha blandat ihop saker och ting.

Vill inte släppa in världen av idag i mig, det räcker med det som ändå sipprar in.

Min lilla solenergilampa lyser i köksfönstret, jag har tänt mina ljus på bordet. Jag finns i en bubbla av mörker, dimma och ljus – långt borta från världens krig och svält. Och jag sörjer att vi som är vuxna/gamla nu, har skapat den värld som är – med de makthungriga framför allt män som krigar som om det skulle göra slut på alla krig.

Om det ändrade något skulle jag skämmas, över det jag bidragit till genom mitt icke-politiska långa liv. Bidragit genom att inte bidra. Jag kan inte ändra min egen livshistoria, och jag fortsätter blunda genom att inte ens vilja se eller höra vad som pågår i ett svenskt nyhetsprogram. Jag vill inte ens föreställa mig vad den här världen gör för de mina, barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Ett enda palestinskt barn som fördes till Italien från Gaza väger nu fem kilo, och är kanske lika gammal. Hon överlever för ögonblicket. Det är många som inte gör det. Och N… lägger skulden för deras död på de föräldrar som inte överger Gaza, de som inte ”lämnar omedelbart”. Kvällens attack i Jerusalem fick flera minuters uppmärksamhet i Rapport. N´s uppmaning – och vad den står för – fick bara den tid det tog att säga orden. Kanske kom något mera senare i Rapport, jag stängde av.

Kollar via mejl till vårdcentralen om det verkligen stämmer att jag ska träffa min läkare på lördag. Blir tveksam trots kallelse.

Halv sex är jag inomhus för den här dagen. En skön söndag med två bad och svampplockning, god pyttipanna med egenodlad stekt potatis och lök och blandad svamp. Bacon till, men det kunde jag ha hoppat över. En clementin (tror jag, ganska sur) och några alltför stora björnbär till efterrätt (glad att de är slut, ska inte köpa igen). Spar den bit av cheesecake´n som ligger i frysen tills A&L kommer hit på fredag. Har diskat.

Jag borde ha en ”handla-inte-igen”-lista med mig i matbutiken. Som björnbären ovan, ”fel” kaviar nyligen, de små plommontomaterna, annat som jag just nu inte minns. Sådant som jag inte vill stoppa i mig igen, och sådant som jag redan har i kyl/frys/skafferi. Ibland minns jag att något är på väg att ta slut, men kommer inte ihåg att jag redan köpt ersättning.

Det blir så kallad blodmåne i kväll, månen är röd för att så småningom bli helt mörk. Får se om jag håller mig vaken tills det blir dags. Än är klockan bara sex på kvällen, solen är fortfarande uppe även om det också är lite molnigt. Efter klockan åtta och framåt lär det handla om.

I morgon ska jag nog tvätta fönstren i köket. Får använda ”målarpinnen” som torkförlängare, når inte annars och vill inte längre klättra upp och ner på köksbänken vid fönstret eller hänga ut genom fönstret för att nå det andra fönstret. När solen lyser på fönstren, som nu, ser jag inte bara hur smutsiga rutorna är, jag ser också hur slitna de är. Det får bli tvätt inifrån och utifrån, tror att jag som vanligt struntar i emellan (om det inte visar sig att fönstren är smutsigast där).

Nu har det mörknat så pass att solenergilampan i köksfönstret lyser. Och jag har tänt ljusen på köksbordet. Men någon blodmåne ser jag förstås inte ännu. Vet ju att jag inte brukar se månen här utanför förrän bra mycket senare än nu. Jag lär inte hålla mig vaken tillräckligt länge.

Funderar över hur jag ska packa (max 8 kg i kabin SAS, det får bli Zeeksack´en), vad jag ska ha på mig när jag åker (de tyngsta kläderna och skorna, hörlurarna runt halsen), checkar in den lilla blå väskan, även om jag inte tänkt jag skulle göra det. Fortfarande har jag ingenstans att bo på Teneriffa. Än vägrar jag att misströsta, men nog skulle jag gärna vilja hitta något lämpligt boende snart… Ska kolla med Miguel i morgon igen, han lär bli trött på mig.

När jag tittar ut en gång till så ser jag den, långt borta. Tar bilder, tror man kan ana sig till den röda tonen. God natt.

Söndag morgon, vad det är för temperatur ute vet jag inte. Visaren tycks ha gett upp, trots nya batterier nyligen. Sol är det, ingen vind och känns lagom höstsvalt när jag öppnar ytterdörren. Mobilen säger 15 grader när klockan är kvart över åtta. Lite lägre än igår, strålande sol mitt på dagen.

Har tagit mitt piller. En stor rovfågel går ner på samma ställe ett par gånger, en bit bort, men flyger så mot skogen. Tomhänt.

Har sovit bra, och hostar inte längre som tidigare. Börjar känna igen mig. Duolingo klart för idag. Och wordle och sudoku. Wordfeud väntar, syrran har annat för sig.

Gör övningarna i artrosprogrammet, det känns i kroppen att jag inte gjort det på en dryg vecka. Något som ser ut som små fjällskivlingar växer i backen nära komposten. De får stå. Tror jag ska gå ner till sjön när jag ändå är på gång.

Nu, kvart i tio, har jag badat. Doppat mig och tagit några simtag är en riktigare beskrivning. Svalt och skönt. Hemma igen, på altanen med fika, mobil, dator (!), en bok, ett glas vatten (un vaso de agua), skorpor och en rulle hushållspapper. Om jag skulle känna mig snuvig. Gick dessutom ner till sjön, igår tog jag bilen.

Altanen skuggas ännu av den stora asken (kollar för säkerhets skull att det är en ask, lär mig att den förr hamlades för djurföda). Jag är dålig på att skilja på olika träd, men google hjälper mig. Har en app för växter, men använder den just aldrig. Och när jag tänker på appen, kommer jag ihåg att jag borde ha laddat mobilen innan jag gick ut… Inte för att det är någon kö bland de som ringer.

Jag är priviligierad (många ”i”, ett för mycket) privilegierad. Tror det blev rätt nu. Vad jag vill säga är att jag har det bra, min energi är på väg att återkomma, jag är tillräckligt frisk för att vilja fortsätta med det. Fortsätta leva, vara glad(are) ofta(re). Jag är inte deprimerad, är inte ledsen. Men jag är lite för ensam för att tycka att det är kul, samtidigt som jag inte vill ha sällskap alltid. Knepigt att få det att bli bra – vill och vill inte. Strunt samma, just nu är jag nöjd och stillsamt glad. En sketen förkylning kan få mig att gå i däck, men inte stanna där.

Nu har jag glömt kaffet tillräckligt länge för att det ska vara ljummet och drickbart. Doppar min skorpa, varför var det ”fult” att doppa? Fint folk doppade inte, åtminstone inte hemma hos mormor.

Jag ”hoppas från hatt till galosch” som mannen min skulle sagt. Tankarna far från högt till lågt, ingen påtaglig struktur i funderandet eller skrivandet. När jag gjorde artrosprogrammet i morse fastnade ögonen på några böcker i bokhyllan vid sängen.

Leva sin dröm, en antologi där jag finns med. Min text handlar (såvitt jag minns, har inte kollat) om att skriva, kanske till och med få betalt för att skriva. Och jag inser att jag lever den drömmen (minus få betalt). Jag skriver för det mesta varje dag, jag är inte någon berömd eller välkänd författare, men jag är en skrivande människa (för att använda Bodil Malmstens ord).

Boken står bredvid Free Spin, och det är nog dags att inse att jag inte mäktar översätta den till engelska. Min substack får omfatta andra ord på engelska, kanske korta dagsnotiser. I bokhyllan står också en antologi Älska noveller. Mina ord i den boken är skrivna till och om vår son Mats, som är död.

På bloggen har jag enligt statistiken skrivit 3 312 inlägg, sedan jag började för ungefär femton år sedan. Så nog lever jag min dröm om att skriva. Att bli läst är en annan fråga.

Tar bilen och åker ut mot skogen, stannar lite här och där och plockar svamp. Karl-Johan, små och knubbiga, tegelsopp, liten blodriska, kantareller, små och fina. Har en stav med för stöd när jag måste överkomma diken. En svamptur med minimal gång i skogen, perfekt för mina opålitliga knän. Nu har jag rensat alltsammans och förvällt – sparar en del till helgen då Anders och Lotta kommer hit. Men jag ska äta en del i kväll, tillsammans med stekt potatis, och dito lök. Knaprig bacon vid sidan av.

2 500 steg idag, känns som flera. Är väldigt otränad. Klockan är två, jag har hunnit med mycket idag. Ska nog i sjön en gång till idag, känns som om det behövs efter skogen. Annars får jag duscha, så att inga kryp följer med mig. Jag tog ett dopp igen, per bil. Ben och fötter vill inte gå mycket mera idag.

Nu hänger ett stort mörkt moln ovanför mig. Kanske blir det regn.

Olika stadier

Lördag morgon, efter en natt som antingen var för varm (nytt täcke) eller för sval (inte tillräckligt varm filt). Måste leta fram ett annat täcke ur skrubben. Gick upp vid halv sju, duschade och tvättade håret. Den lätta huvudvärk jag vaknade med försvann efter frukosten. Tagit mitt piller.

Biblioteket öppnar klockan elva på lördagar, jag ska dit.

Fortfarande dimma borta mot skogen, ingen sol. Mobilen hävdar ”mestadels klart”, och 16 grader på morgonen. Regn kan komma.

Läser om ett skådespelarpars sexbiografi, och mannens sjukt många otroheter under tio år, hennes förlåtelse. Mannen hänvisar till efternamn som tydligen behöver levas upp till. Låter mest som behov av uppmärksamhet från båda parter, då och nu. Kommer förmodligen att sälja bra, om inte annat så för den lilla hälsningen från ”kuken” på omslaget. En recensent ”slukar” boken och vill kräkas. Jag tänker varken läsa eller kräkas.

Dimman kryper närmare, omger mig. Vackert, och skönt att vara inomhus.

Byter täcke till det som sonen brukar använda när han är här. Kanske gillar han det nya.

Inga lägenhetserbjudanden från Teneriffa. Gör Duolingo-lektionerna. Och åker in till Norrtälje för diverse ärenden. Hem mitt i en kraftig regnskur, men solen har kommit tillbaka. Lite tveksamt, men får mig ändå att längta efter ett bad, det är för länge sedan.

Någon sättvitlök fick jag inte – kommer om någon vecka – men övrigt fungerade. Har nu fikat med en prinsessbakelse minus det gröna marsipanskalet. Kan nog kallas lunch. Klockan är kvart över ett. Färska räkor till middag, ska koka ett par ägg och göra en riktigt god räkmacka så småningom.

Nu har jag badat, ett snabbt dopp i sjön, som vanligt utan att veta vilken temperatur det är. Svalt och skönt, jag är nog frisk igen. Hoppas Anders är det också. Sitter ute, disigt/molnigt, men just nu inget regn. Kommer det så har jag nära in. En skål med björnbär (onormalt stora, odlade) och ett glas vatten på bordet, Raban´s bok Coasting. En bok som får mig att längta efter att vara ”på sjön”, att segla eller ligga stilla. Smaken på de här björnbären påminner inte alls om de jag plockat vilda på västkusten i Sverige, eller på en hed i England.

När jag googlar författarens namn får jag veta att han dog, i komplikationer efter en allvarlig stroke, för tre år sedan. 80 år. Postumt utgavs Father and Son, som inte finns på svenska. En produktiv författare. En koll på Bokbörsen visar att jag har två ex av Coasting inlagda. Vet att jag läst den tidigare, men kom inte ihåg att jag har två exemplar… Låter det ena inaktiveras ett tag.

Jonathan Raban och Julian Barnes är två författare som jag återvänder till. Barnes´ Känslan av ett slut ligger inom räckhåll från sängen.

Pratar med Anders, som känner sig bättre och skulle gå ut en vända. Jobb igen måndag.

Solen tar sig fram genom molnen, lite försiktigt och inte helt utan att skymmas. Men så pass att det blir varmt och skönt, och får mig att vara tacksam att jag smort in näsan med solskydd. Efter en stund blir det för varmt, jag går in i köket och diskar. Laddar mobilen och laptopen. Äter en ”citrus”, mandarin/clementin/??

Gör två läckra räksmörgåsar med hårdkokt skivat ägg, färsk gurka och gul paprika. Botten är runda tunna rågkakor, den ena med lite överbliven hovmästarsås (egen) och den andra med ett tunt lager majonnäs. Och så färska räkor. Mums, nu skulle jag ha haft ett gott vitt vin till – men det får vänta några veckor.

Stora frysta räkor är nog bra om de är Icas lösviktsräkor – men färska slår dem alla gånger. Gillar dock inte riktigt att färska räkor numera är så små. Gott var det i alla fall, och mätt blev jag.

”Onormala” björnbär

Middag