Ved, igen – och 10-listor

Det fd altanräcket är numera ved, i vedboden. Har kapat och klyvt och staplat igen. Armar och axlar vet om det, men mina ögon gläds åt värmen senare i vinter. Det var skönt att jobba ute idag, bara runt nollstrecket och ingen vind. Kan man redan idag säga ”vinter”? Ett tunt, tunt snölager täcker gräsmattan fläckvis. Är det almanackan eller snön som bestämmer om det är vinter?

Jag är nöjd så länge jag inte behöver skotta och halka mig fram utomhus. Jag tror Minsann delar min uppfattning. Hon har varit med mig ute hela förmiddagen, nu ligger hon på min tröja på matbordet och sover.

Om kvällarna, innan jag somnar och kanske också när jag väl somnat, skriver jag böcker. Flera stycken på en gång, men tyvärr har jag alltid glömt vad de handlade om när det är morgon igen.

Jag tror inte att jag någon gång har upplevt det flyt i skrivandet som andra författare talar om. Kände en aning av det häromdagen när jag skrev ”Döden tänkte jag mig inte så …”. Det var min älskade svärmor som fanns i mitt huvud medan fingrarna gjorde ord, och jag tänkte inte särskilt mycket på hur jag formulerade mig eller vad det blev. Det var lätt att skriva, roligt att skriva – fast det handlade om död, självmordstankar, och sillbullar! Som är det värsta jag själv vet! Näst pölsa.

Skriva 10-listor var en uppmaning häromdagen från skrivcoachen Ann L. Och jag skrev tio förstameningar, varav en blev inledningen till texten om svärmor och döden. Bra idé tydligen, borde kanske pröva andra 10-saker också: tio karaktärer, tio namn, tio slutmeningar, tio baksidestexter, tio dumma saker jag vill ha med, tio bra saker jag vill ha med, tio platser/städer/länder, tio kapitelrubriker, tio hemligheter, tio hinder eller besvärligheter, tio drömmar. Tio titlar på min bok.

Sedan är det meningen att man också skriver sina 10-saker!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s