Eva Cassidy, Pablo Picasso och ”Blott en dag …”

Lördag förmiddag, lyssnar till Eva Cassidy och njuter. Mannen min sitter och river apelsinskal på ett vackert gammalt rivjärn. Han ska baka biscotti med mandlar i stället för nötter. Igår bakade han ett fantastiskt bröd med valnötter, båda recepten Anna Bergenströms.

Minsann är ute och tittar på småfåglarna, hon kommer inte åt dem. Nyss höll hon på att hamna nos mot nos med gårdens gråhund. När jag öppnade dörren för att släppa ut henne stod hunden där, katten försvann snabbt in.

Det är några grader kallt, denna icke-vinter. Det är grått, himlen är tät.

Juholt ska avgå eller så ska han inte avgå. Och den galante kryssningsskepparen halkade ner i livbåten tillsammans med båda sina vice-kaptener. Livet är antagligen inte så kul får någon av dem just nu. Mitt lilla liv är gott, jag har sällskap i mitt hus och skriver därmed nästan inte alls. Kärlek inverkar menligt på skrivandet. Jag ägnar mig åt annat.

Under veckan har ännu en nära, alltför ung människa dött, efter ett liv som de senaste åren var tungt och svårt. Med ung menar jag lika gammal som äldste sonen, yngre än femtio. Ännu en död och ännu ett liv där den egna livsviljan och beslutsamheten inte räckte till, där beroende och missbruk tog över livet. Jag sörjer med hans närmaste, jag tänker också att deras oro och ångest nu kanske släpper sitt grepp över deras liv. Barn ska inte dö före sina föräldrar!

Av någon anledning har jag haft ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder” sjungandes i huvudet de senaste dagarna. De gammeldags orden är så sköna, vem använder idag t ex ordet ”evad”? (Det betyder ”vad som än”.) Sånger, psalmer och visor fastnar och pratar med mig, ibland plågsamt länge. Vissa törs jag inte närma mig ens med första ordet, och nu är det väl kört när jag berättar om det! ”Sju ensamma dagar har sagt du kommer ej”…

Den här inre monologen intresserar mig. Kan man t ex kalla sång monolog? Varifrån kommer den, hur går det till när min hjärna plötsligt kommer ihåg orden till en gammal psalm som jag kanske aldrig sjungit, men lärde mig utantill för drygt 60 år sedan? Och varför kommer jag inte ihåg namnet på den där personen du vet (till mannen min), han som vi träffade …? Ibland kommer jag ihåg efter en stund, ibland får vi båda lägga det icke-ihågkomna minnet på hyllan. Ack ålderdom, och hjärnceller som inte är så alerta som de kanske varit. Dock tyder nylig forskning på att hjärnan är mera kapabel att krya på sig även när den blir riktigt gammal.

Här dyker Pablo Picasso upp. Han lär ha sagt att ”det är aldrig för sent att bli ung”. Det är kanske det jag håller på med när ”Blott en dag” sjunger i mig. Nu väntar jag på att skorporna ska bli klara så att jag kan få kaffe med biscotti!

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Eva Cassidy, Pablo Picasso och ”Blott en dag …”

  1. lena skriver:

    Tack for Blott en dag,jag ger tillbaka med Barnatro!!!!Kram Lena.

    • beskrivarblogg skriver:

      Barnatro. barnatro, till himmelen du är en gyllne bro sjöng Lapplisa! Jag minns den också, tack för läsning och kram på dig därnere i värmen?

      • beskrivarblogg skriver:

        Hoppas vara där någon gång när Vikan sjunger! Ovan där är fin – fast hur det ska gå till när ”vi förstår hans vägar bättre ovan där” begriper jag inte – här! Fin söndag på dig, Minsann har varit ute i snön och gjort spår. Kram

  2. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Vad gäller att minnas gamla slagdängor så är Vikan en mästare på det. Säg första ordet i vilken 50-talsschlager som helst så drar hon igång med hela texten – och har dessutom röst att sjunga den! Sånt är kul. Och om Lena läser detta kan jag bidra med Ovan där………..
    Kram till dig och din man där i ert goa liv!
    Syster B.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s