Gris på vägen

Numera ser jag ofta en livs levande konstifikt olik men ändå gris som promenerar fritt på vägen utanför mina fönster. Alldeles på egen hand. Har dock sett grisen med ”husse” en gång, det är mannen som också har hästar och föl här på gården. Grisen verkar tam och snäll, flyttar på sig när man vill komma förbi – men jag undrar, var sover hon?

Livet på landet har sina poänger.

Läser Karin Englunds blogg, som berättar om bussterminal som planeras sprängas in i Katarina-berget i Stockholm. Ännu ett kortsiktigt, dyrt, miljöskadligt beslut i kommunfullmäktige. Och även denna gång (tidigare handlade det om Slussen) skälls de som protesterar för ”kulturvänster som vill värna om sina sjöglimtar från dyra bostadsrätter på Söder” av Bengt Ohlsson. Han var enligt min och mångas uppfattning förr en klok man och duktig skribent. Idag vill jag inte kalla honom någonting. Hans inlägg finns i papperstidningen DN, den 8 juni, sid 3 ”På Stan”. Läs också Karins välinformerade och -informerande blogg, karinenglund.com.

Livet på landet slipper Bengt O. Däremot är nu gården där jag hyr såld, och värdparet ska flytta i januari. Den nye ägaren lär enligt utsago ska fortsätta driva gården som hittills. Vi får se.

Eventuella förändringar bekymrar mig inte idag, idag skiner solen och världen är vacker och skön. Tvätten torkar fort, ytterligare en maskin väntar på upphängning. Och igår städade vi i källaren så att det nu går att komma in. Det gjorde det just inte tidigare. Ännu har jag inte hittat strilen till vattenkannan dock, det är nästa projekt. Förmodligen ligger den längst in, och dit är det ännu diverse kräftburar, backar med båtlinor, en stor hundbur mm i vägen. Sonens.

Ett sto ligger i solen bredvid de två fölen, ett står och vakar över dem. Fölen ligger med benen rakt ut och har det förhoppningsvis skönt i solskenet. Hundkäx och förgätmigej och aklejor i olika färger. Syrener som fortfarande blommar, och jordärtskockor som börjat dra sig upp mot himlen med godsaker i jorden under sig. Små, små krusbär på de två gamla buskarna – men de brukar fåglarna hinna äta upp innan jag kommer dit. Kaprifol. 

Livet är gott.

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Gris på vägen

  1. Svenarne Jansson skriver:

    Angenäm och behaglig läsning, frånsett Bengt Ohlsson – men det är ju inte första gången han stör… Ha det så gott! / Sa

  2. Karin skriver:

    Vilken fantastisk gullegris! Hoppas den är naturligt fet och inte någon grisvariant på Belgian blue…
    Och föl – det finaste som finns! På landet kan man strunta i dumma Benke-krönikor och hoppas på bättre tider.

    • beskrivarblogg skriver:

      Visst är hon söt – tror hon är naturligt fet … Benke struntar jag i, men tycker ju att han är trist! I morgon åker vi till huset utanför Sala och stannar över midsommar – ännu längre ifrån alla Benkar!

  3. annikabengtsson skriver:

    Det är definitivt ingen gris i motvind.

  4. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Ser ut som en korsning mellan gris och får! Var det inte Bengt Ohlsson som fick en snyting av Ingmar Bergman en gång i tiden? Eller är jag ute o cyklar?

    • beskrivarblogg skriver:

      Kan vara – numera önskar jag att det funnes en Ingmar B att snyta till honom! Kram – grisen är definitivt en gris!

    • Karin skriver:

      Tyckte att Benke verkade lite för ung för det där handgemänget så jag kollade. Det var 1969 och en annan h(n)sson: ”Under en repetition på Dramaten slår Ingmar Bergman ned Dagens Nyheters teaterkritiker Bengt Jahnsson. Dagsböter för ofredande.” Jag vill minnas att Jahnsson hade skrivit något dräpande om Bergman och det gick ju inte an. Vet inte riktigt vem jag hejar på i den fajten, eftersom jag glömt vad den handlade om!

      • beskrivarblogg skriver:

        Bra att du kollade, det var alltså bara Bengt som var rätt. När du påminner så kommer jag också ihåg Jahnsson, men inte vad det handlade om … Hoppas syrran ser detta, annars ska jag försöka komma ihåg!

    • beskrivarblogg skriver:

      Du cyklar – det var Bengt Jahnsson, berättade Karin Englund!

  5. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Jag älskar att cykla! Och håller helt med Fnattan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s