Numera ser jag ofta en livs levande konstifikt olik men ändå gris som promenerar fritt på vägen utanför mina fönster. Alldeles på egen hand. Har dock sett grisen med ”husse” en gång, det är mannen som också har hästar och föl här på gården. Grisen verkar tam och snäll, flyttar på sig när man vill komma förbi – men jag undrar, var sover hon?
Livet på landet har sina poänger.
Läser Karin Englunds blogg, som berättar om bussterminal som planeras sprängas in i Katarina-berget i Stockholm. Ännu ett kortsiktigt, dyrt, miljöskadligt beslut i kommunfullmäktige. Och även denna gång (tidigare handlade det om Slussen) skälls de som protesterar för ”kulturvänster som vill värna om sina sjöglimtar från dyra bostadsrätter på Söder” av Bengt Ohlsson. Han var enligt min och mångas uppfattning förr en klok man och duktig skribent. Idag vill jag inte kalla honom någonting. Hans inlägg finns i papperstidningen DN, den 8 juni, sid 3 ”På Stan”. Läs också Karins välinformerade och -informerande blogg, karinenglund.com.
Livet på landet slipper Bengt O. Däremot är nu gården där jag hyr såld, och värdparet ska flytta i januari. Den nye ägaren lär enligt utsago ska fortsätta driva gården som hittills. Vi får se.
Eventuella förändringar bekymrar mig inte idag, idag skiner solen och världen är vacker och skön. Tvätten torkar fort, ytterligare en maskin väntar på upphängning. Och igår städade vi i källaren så att det nu går att komma in. Det gjorde det just inte tidigare. Ännu har jag inte hittat strilen till vattenkannan dock, det är nästa projekt. Förmodligen ligger den längst in, och dit är det ännu diverse kräftburar, backar med båtlinor, en stor hundbur mm i vägen. Sonens.
Ett sto ligger i solen bredvid de två fölen, ett står och vakar över dem. Fölen ligger med benen rakt ut och har det förhoppningsvis skönt i solskenet. Hundkäx och förgätmigej och aklejor i olika färger. Syrener som fortfarande blommar, och jordärtskockor som börjat dra sig upp mot himlen med godsaker i jorden under sig. Små, små krusbär på de två gamla buskarna – men de brukar fåglarna hinna äta upp innan jag kommer dit. K
aprifol.
Livet är gott.
beskrivarblogg 
Angenäm och behaglig läsning, frånsett Bengt Ohlsson – men det är ju inte första gången han stör… Ha det så gott! / Sa
Tack min vän – hoppas solen lyser även på dig! Kram/M
Vilken fantastisk gullegris! Hoppas den är naturligt fet och inte någon grisvariant på Belgian blue…
Och föl – det finaste som finns! På landet kan man strunta i dumma Benke-krönikor och hoppas på bättre tider.
Visst är hon söt – tror hon är naturligt fet … Benke struntar jag i, men tycker ju att han är trist! I morgon åker vi till huset utanför Sala och stannar över midsommar – ännu längre ifrån alla Benkar!
Det är definitivt ingen gris i motvind.
Det hoppas jag din lilla gris heller inte är! Kram/M
Ser ut som en korsning mellan gris och får! Var det inte Bengt Ohlsson som fick en snyting av Ingmar Bergman en gång i tiden? Eller är jag ute o cyklar?
Kan vara – numera önskar jag att det funnes en Ingmar B att snyta till honom! Kram – grisen är definitivt en gris!
Tyckte att Benke verkade lite för ung för det där handgemänget så jag kollade. Det var 1969 och en annan h(n)sson: ”Under en repetition på Dramaten slår Ingmar Bergman ned Dagens Nyheters teaterkritiker Bengt Jahnsson. Dagsböter för ofredande.” Jag vill minnas att Jahnsson hade skrivit något dräpande om Bergman och det gick ju inte an. Vet inte riktigt vem jag hejar på i den fajten, eftersom jag glömt vad den handlade om!
Bra att du kollade, det var alltså bara Bengt som var rätt. När du påminner så kommer jag också ihåg Jahnsson, men inte vad det handlade om … Hoppas syrran ser detta, annars ska jag försöka komma ihåg!
Du cyklar – det var Bengt Jahnsson, berättade Karin Englund!
Jag älskar att cykla! Och håller helt med Fnattan!
Kram