Linkande katt

Mulet.

Minsann gjorde sig illa i ett ben igår. Hon låg inne hela dagen, idag äter hon och rör sig försiktigt, men hon tillåter inte att jag tar i höger bakben. Hoppas det går fort över, det är inte kul att se en katt röra sig som hon gör nu. Jag vet inte vad hon råkat ut för.

Nu har hon vågat sig ut, sakta och med möda.

Antingen sitter hon på, eller under, altanen – där känner hon sig trygg.

Vi äter frukost och läser om översvämningar i Småland. Här regnar det inte ens. Gårdskarlen slår ”mina” gräskanter mot vägen, han jobbar med lie och det klarar inte jag. Sonen har en stor röjgrunka i källaren, den klarar jag inte heller. För tung. Gå med gräsklipparen däremot, det ska jag nu.

Nästan hela gräsmattan är någorlunda klippt – körde på en osynlig stubbe när det bara var en liten bit kvar. Det  började regna samtidigt, så jag tyckte det var lämpligt att avbryta klippandet där …

Nyduschad, igen. Minsann rör sig i huset, men går inte gärna ut. Hon drar benet lite efter sig, ont har hon men inte så att hon gnyr.

Min syster kommer på besök med nybakta bullar – vi fikar och spelar canasta, som vanligt förlorar jag. Mannen min hävdar att åtminstone hans vinst beror på skicklighet, jag kallar det tur.

Minsann har legat inomhus och vilat kroppen hela dagen. Nu sitter hon på berget och tittar på världen med en aning intresse. Jag vill inbilla mig att hon rör sig ledigare efter att ha tagit igen sig hela dagen.

 

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Linkande katt

  1. Wikki skriver:

    Men varför tar ni inte katten till veterinär? Hon kan få milt smärtstillande och slipper ha ont! Jag fattar inte varför man tvekar – hennes skada kan ju vara mer plågsam än ni uppfattar för katter är experter på att dölja sina svagheter! Krya på dig Minsann!
    NosPuss Wikki

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack för din omtanke Wikki – jag ser av din blogg att ditt hjärta klappar för katter! Jag kan glädja dig (och mig) med att Minsann igår kväll var ute, och sprang över gräset. När hon väl kom in för natten låg hon sedan i min säng, och på mig – vi har sovit gott. Idag får jag ta i henne utan att hon väjer undan, hon äter och verkar faktiskt må som vanligt! Hon visste väl att hon behövde vila tidigare. Åka till veterinären har jag inte råd med om det inte verkar absolut nödvändigt, då gör även jag det! Kram på dig, också från Minsann

  2. annikabengtsson skriver:

    Åh så skönt att höra att Minsann mår bättre. Hon kan ha fått en smäll på benet, men håll koll så att hon inte varit i slagsmål. Då kan hon ha fått ett sår som inte gör ont längre men bildar en varböld om några dagar. Ja, om du läst Cayenneboken vet du. Jag har varit där många gånger.

    • beskrivarblogg skriver:

      Jodå, Annika – jag vet att du varit med om en hel del i slagsmålsvägen när det gäller Cayenne! Jag håller ögonen på Minsann och kollar, men har inte hittat något sår.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s