Nu har jag läst ännu en Vulkan-bok, “Antonis & Pia” av Dimitrios Solarides.
Som gammal korrekturläsare har jag svårt att stå ut med rena korrekturfel. På baksidan står tyvärr i sista meningen ordet ”Slutlingen”, vilket i och för sig är ett fantasieggande ord, men fel. Och några sidor in i boken blir ”servicen” servisen …
Det här är en bok som jag uppfattar skulle mått bra av en lektör och hård redigering. Upplägget är inte fel, men borde ha bearbetats mera. Storyn blir seg.
Utformningen av sidorna, med i mina ögon för stort radavstånd och text över hela sidan, ger ett oproffsigt intryck. Kommatering, eller snarare brist på kommatering, stör mig också. Grekisk artighet, att titulera sin arbetsgivare med ”herr Nikos” blir påfrestande.
Hur gärna jag än skulle vilja kan jag inte rekommendera den här boken till läsning. Jag hoppas Dimitrios fortsätter skriva, jag beundrar den som ens försöker skriva på ett språk som jag förmodar inte är hans modersmål? Jag önskar att han med nästa manus tar kostnaden att engagera en duktig lektör, och någon som läser korrektur. Här har det gått för fort …
beskrivarblogg 
Bra att säga som det är. Den här recensionen har jag läst förut men den pluppade opp här hos mig just nu.
🙂
GillaGilla
Jag tycker att man som kritiker i första hand ska se till en boks förtjänster, inte dess brister. Här missar du grovt, genom att inte ens berätta vad boken handlar om. Min erfarenhet är att inga missade kommatecken, inga språkfel, om än aldrig så allvarliga, kan döda en berättelse. Det kommer ut hundratals romaner varje år som inte innehåller ett enda grammatiskt fel och de är ändå stendöda. Antonis & Pia är ju en modern Romeo och Julia. Synd att du missade det.
GillaGilla
Jag är glad att du tydligen läst boken och tyckt den var bra. Jag gjorde inte det, hur mycket det än må kallas ”en modern Romeo och Julia”. Håller med dig om att korrekt grammatik inte ger liv åt en stendöd bok.
GillaGilla