I morse skrev jag om tacksamhet och om att prata med Gud. Just nu försöker jag vara tacksam att min käre fd make är på sjukhus och får den vård han behöver för den stroke han haft pågående några dagar. Jag ber och jag pratar inombords, och jag tänker tillbaka på vårt långa liv tillsammans. Inte vill jag att det ska ta slut här och nu!
Det verkar inte som om man kan göra särskilt mycket mera än att ha honom under uppsikt. Han lär ha en lätt ansiktsförlamning och dito på ena sidan – enligt sonen som har kontakten med läkaren. Min fantasi svämmar över, jag kan lätt föreställa mig hans rädsla innan han kom sig för med att ringa efter en ambulans. Han var ute på landet. Jag kan inte göra mera än prata med alla makter som finns – och be att de tar hand om honom.
Mitt i rädslan är jag fascinerad av hur saker och ting fungerar. Det var inte så svårt att skriva om att prata med Gud i morse. Jag måste medge att jag inte tänkt igenom saken ordentligt, jag hade inte tänkt mig att jag några timmar senare skulle sitta och stamma innanför munnen, be så att jag får ont i huvudet.
Här är vi alltså nu, och vi vet mindre än någonsin om framtiden. Alla frågor som inte går att få svar på, all oro som inte hjälper någon. Sönerna har kontakt med varandra, och äldste sonen åker till sjukhuset i morgon efter jobbet. Jag får nöja mig med det.
beskrivarblogg 
Tycker synd om dig och dina. Hoppas att ansiktsförlamningen avtar och det inte blir några andra men av stroken. Det stämmer. Vi vet inte så mycket om framtiden hur mycket vi än planerar. Rädslan och paniken när man drabbas måste vara hemsk. Helst om man är ensam. Det är ju så oerhört viktigt att man får behandling i tid. Sköt om dig. Med risk för att verka tjatig. Skriva kan du i alla fall fortfarande. Bra dessutom. Det där med nysandet är du inte precis ensam om i din ålder. Själv har jag samma problem som du. Det envisas med att komma ut skäggstrån hela tiden på hakan. Kram.
GillaGilla
Kram vännen!
GillaGilla
Hej min vän!
Inte alls roligt att höra. Förstår din oro och prata med Gud du, för det är det vi gör när vi är i riktig nöd. Kanske ber vi mest när det är en annan som är drabbad eller att vi vill andra mera väl än den egna personen. Tror säkert att det skulle vara lika om förhållandet vore tvärs emot. Det är rätt fint att veta, eller hur? Många skulle be för dig om det hände dig något. Tänk du…. t.o.m. jag, ateisten;)
Kram Varm Kram
GillaGilla
Tack.
GillaGilla
Som, numera, trogen kyrkohängare – ber jag för er!
Kram
GillaGilla
Tack kära kyrkohängare! Vet inte om jag känner någon sådan mer än du – men uppskattar kontakten! Tack.
GillaGilla
Tänker på dig Margareta! Jag förstår hur orolig du måste vara. Hoppas att det ändå går bra med allt och att din ex-man piggnar till. Jag är inte ateist, men Guds hela väsen förstår sig nog ingen människa på och det behöver vi inte heller göra! Jag brukar också ”anlita” honom-henne ibland!
Må så gott du kan och ta det bara lugnt! Kram
GillaGilla
Dina tankar och ord värmer, Rose-Marie – tack. Idag är en ny dag, sonen besöker sin far i eftermiddag och då får jag en rapport. Jag kommer med säkerhet att prata med Gud även idag – och framöver – utan att begripa det. Kram på dig
GillaGilla
Jag är också en trogen och aktiv kyrkobesökare … Det är klokt och bra att prata med Gud i både det svåra och i tacksamhet. Man ber gärna i sin nöd och det är inget fel i det. Den högre makten har större kraft än vi anar. Den får vi ta del av genom samtal och bön. Vi bör också komma ihåg att tacka ibland …
Jag tänker på dig och de dina i den oro ni känner. Ni får överlämna allt till sjukvården och till Gud som är den store läkaren. Ta hand om dig själv också.
En varm kram från mig till dig
GillaGilla
Skrivmoster dina ord tröstar mig i min oro. Jag har också pratat med en sköterska idag och ”kvarstående symtom” finns det, men han satt i en fåtölj och tittade på TV när jag ringde. Datortomografin såg bra ut – så jag försöker överlåta honom till Gud och sjukvården. Min oro gör bara mig själv illa – kram på dig, det gör gott att ha sådana vänner som du (och andra) som jag aldrig träffat i den sk verkligheten! Stor tacksam kram
GillaGilla
Ahh. Nu lider jag med dig. Jag ber och för dig och din fd make. Att ni ändå skall vara trygga i det som sker och att det skall gå er väl. En kram till dig från mig.
GillaGilla
Tack, dina ord värmer gott! Stor kram/Margareta
GillaGilla
Sa skont att det verkar ga framat.Ta vara pa dagen,om morgondagen vet vi inget.Stor kram Lena.
GillaGilla
Tack kära vän – hoppas du har det bra hemma hos dig! Stor kram till dig/M
GillaGilla