Bordet är för högt, axlarna värker. Vädret är för blött, fötterna för slaskiga i snögloppet. Kvällen är för mörk. Julblommorna för halvvissna, såsen till fiskgratängen blev för tjock, vinet är för slut. Allt är för fel. Just nu. Jag är för felgnällig, för splittrad, för obeslutsam, för velig, för gammal och för trött i själen. Men jag lipar inte så det hörs eller syns, bara inombords.
Eller så är alltihop en rimlig reaktion på de senaste veckornas oro för mannen min. Den oron har inte försvunnit, men den har fått hanterliga proportioner genom att han idag träffade en bra läkare. Just nu är det inte alls säkert att vi kommer iväg på vår planerade resa – men det struntar jag i. Det kanske var någon mening med att namnet på de bokade biljetterna blev fel, och vi därmed inte kunde använda dem, eller betala dem. Nu får vi vänta och se vad ”makterna” vill med oss.
Jag skrev om passion (andras) häromdagen. Själv är jag allt annat än passionerad för tillfället. Leta efter det som jag brinner för ändå, säger en vän. När det inte finns en endaste liten flämtande passionerad låga är det banne mig inte lätt att hitta ens lusten att leta. Ska jag ändå säga något bara för att ha något att säga, blir det att skrivandet är min passion. Hur tafflig och nästanborta den än är ibland.
Det blir fiskgratäng trots den tjocka såsen idag, torskrygg, hemlagat potatismos och riven ost och räkor i sista minuten ovanpå det hela. Med vatten till.
Du är så härlig Margareta som får med så mycket i det du skriver. Sen skriver du helt underbart med ord som ”är bara du” och jag älskar det! Strunt samma – såsen blev som den blev och er resa blir om det är tänkt så. Varför ska vi alltid oroa oss? Jag förlorar energi – det är som att elda för kråkorna. Ändå gör jag det …
Vi har just ätit potatispannkaka som är en norrländsk delikatess. Jag är proppmätt och vi har suttit och suckat över ”så gott det var” … Ha en fin kväll! Kram!
Härliga Skrivmoster – vad är potatispannkaka? Berätta – det låter gott! Du gör mig gott – tack för att du läser – och ha en fin kväll/kram
Vatten lär vara den bästa dryck att släcka törst med. Passion för ord har du. Det kan ingen ta ifrån dig. Får ingen ta ifrån dig och OSS som läsare.
Jag tror också att du kommit fram till rätt självdiagnos. En reaktion på allt trist elände.
Tack Bosse – vatten är en gudadryck, det med! Fiskgratängen var god – trots allt, och just nu mår vi bra/Margareta