Offerkofta

Vilken skitdag.

Postbilen sålde inte frimärken, alltså fick jag inte iväg alla böcker.

Några bokhyllor från flyttgubbarna i stora huset har jag inte sett till.

Och mannen min undrade för andra gången om jag ville följa med till födelsedagsfest för hans kusin. Det ville jag inte, men jag ville heller inte att han inte skulle vilja att jag följde med. Blev det begripligt?

Jag avskyr skvallerbyttorna i hans släkt, vill inte träffa dem – men hörde tyvärr på hans fråga och röst att han heller inte ville ha mig med. Mitt rykte i de kretsarna är inte gott efter mitt spelmissbruk. Hur man/jag än vänder mig har jag ändan bak!

Han försökte hävda att det var mitt beslut – och det var det, fast inte. Frostigt avslut på telefonsamtalet.

Offerkofta på. Det är kallt inomhus dessutom, emellanåt glömmer jag att stoppa ved i spisen och den slocknar. Den här sortens kofta värmer dock inte, den förlamar och deprimerar och suddar ut glädjen. Som dagens promenad ändå gav lite av, i solen. Som nu är på väg ner. Den också. Sammanfattningsvis, skitmåndag.

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Offerkofta

  1. A-Lott skriver:

    Vännen min, jag måste skratta. Du kan då verkligen fabulera så jag hänger med in i minsta skrymsle av din värld just denna dag. Skitmåndagen den 14 januari 2013.

    Jag för min del kom precis hem från frissan på ett strålande humör för jag är så snygg. Häftigt snygg för att vara 65. Och hemma har jag en jänta som är hur go som helst. Hennes efterdyningar kommer att göra de kommande dagarna till energiska, fast hon är bortflugen inom några timmar och krusidullerna i håret sannolikt har faddelerat all världens väg i morrn bitti.

    Hon ger mig energi och jag sade just till henne att om man har bottendagar så ska man utnyttja de vänner man har som ger energi – inte alls umgås med de som suger. Och jag tycker att din brevbärare gott kunde ha lite frimärken med sig. De väger ju inte så många gram. Men det är paragrafsverige som styr och frimärken betraktas väl som kontanter. Jösses.

    Mannen din ska ska jag inte göra någon kommentar om för det är mellan er. Men brevbäraren… ja den kan vi raljera om.

    Kram till hon i offerkoftan från nyfrissad A-Lott (så länge det varar;)

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack tack – jag ser ditt tjusiga jag för mig – och ger f-n i att titta mig själv i spegeln. En kofta räcker! Du gläder mig som vanligt, jag sitter här och flinar – ibland räcker det med att få ur sig ski -en men idag hjälper även du till – kram på dig du vackra, gläds åt din doter och ha en fin kväll! Själv tänker jag småningom ta ett glas vin till kålpuddingen!

  2. Yheela skriver:

    Jag förstår precis.
    Hoppas dagen bättrar sig!

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack Yheela – den har bättrat sig såtillvida att jag fått två bokhyllor med hyllor, men utan ”pluppar” att hålla fast hyllorna – kanske kommer de i morgon!? Kram på dig

  3. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Jag tycker du ska sticka dig en finare kofta än den där du haft på dig idag……….:)
    Kram
    B.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s