Prata med en röd traktor

Mannen min läser tidningen Skriva och hittar ”prata med en röd traktor” som ett tips när skrivkrampen sätter in. Det var igår, idag föreslår han en grön traktor. Han skulle klara det, jag gör det klent. Nyss höll jag på att skriva ”skrivkampen”…

Ibland känns det som en kamp, detta att få sig att skriva. Huvudet är segt och fyllt av tankar som jag inte vill skriva ner. Tomt är det inte. Minsann hoppar omkring på köksbordet och vill helst sitta på tangentbordet, medan jag försöker få något ur mig. Jag är inte strukturerad, jag har inte planerat, har ingen synopsis eller några karaktärer samlade i något dokument, har inte gjort research, eller drömt varken början, mitten eller slut. Inte är jag särdeles bra på att gestalta heller. Dialogskrivande ska vi tala tyst om.

Jag läser i Skriva en intervju med Viveca Sten, och tänker på Katarina som just nu redigerar sin Zebraskatan. Två mycket välsorterade kvinnor, som dessutom båda skriver både spännande och bra böcker. Och har flera på gång samtidigt, plus en massa idéer, och skrivlust. Jag blir imponerad. Och tyst. Fingrarna tycker sig bara upprepa det jag redan skrivit, tankegångarna tar inga nya vägar. Kan gångar ta vägar? Oavsett vilket, så är mina repetitiva.

En sak har jag i alla fall lyckats med, jag har (med hjälp av goda kamrater) fått till en ”manusmall” med indrag på rätt ställen – eller i alla fall indrag. Det översta tar jag bort för hand. Nu ska jag bara skriva boken också.

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i litteratur och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Prata med en röd traktor

  1. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Boken din ligger där inne i vindlarna och väntar på att få komma fram. Under tiden tycker jag att du kan släppa fram dina haiku (plural??) och annat poetiskt som också finns i dig! Däremot kan karln din prata med olikfärgade traktorer själv, det tror jag också att han är bra på! 🙂 🙂
    (De där sista tecknen betyder att jag fnissar/skrattar och de blir till leende ansikten (gula smileys) på vissa datorer) Ha det så gott o hälsa o krama!
    B/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s