Full måne

Månen är full. I den svarta kvällen här på landet, utan stadens alla ljus, lyser den upp snön och träden. Om jag släcker lamporna ser även jag i mörkret.

Syrran tycker att jag ska skriva haiku – vad heter det i pluralis? – eller dikter, ”som jag också har i mig”. Jag har ingen diktskrivarlust för närvarande, inte mycket annan skrivlust heller. Jag gör ett ryck och skriver ett par eller flera blogginlägg en och samma dag – och det syns i antalet visningar. Sedan kan det gå flera dagar utan något skrivande, och det syns också i antalet visningar.

Häromdagen fick jag veta att en svensk kvinna i Singapore går in och läser emellanåt, jag hade undrat vem det var som kartan hänvisade till. Fortfarande vet jag inte vem ”Åland Islands” är, men tror mig veta att USA är Maranne, kanske Joe. Cypern är Lena, god vän till mina systrar från vår uppväxt i Avesta, numera också kär läsare långt borta. Frankrike är nog Philippe. Spanien ?. Det är ganska roligt att fundera över de där statistikkartorna. Och ganska fantastiskt att någon över huvud taget läser det jag klämmer ur mig.

Jag går inte med någon håv, det är faktiskt ett jäkla klämmande ibland. Det märks, är jag övertygad om.

Just nu distraheras jag av en njutande katt på fönsterbordet, rakt över elementet i köket, med en springa i. Det betyder att Minsann har en varm luftström (eller så) rakt upp på magen och det är lätt att se hur hon ligger där och mår gott. Ena tassen hänger ner en aning, totalt avslappnad. Resten av katten är bortanför min varseblivning, men jag är ganska säker på att hon vet var hon är och vad som händer om något händer. Önskar att jag vore lika härligt borta OCH medveten som hon.

För övrigt instämmer jag i Bodil Malmstens och Torbjörn Fälldins protester mot att Härnösands universitet (möjligen högskola) ska läggas ner av tokekonomiska skäl. Jag har ingen doktorshatt eller –ring att kasta bort – men gör det imaginärt!

 

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i debatt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Full måne

  1. Jag tycker också det är roligt att ibland gå in och titta på kartan. Fortfarande är det vitt på hela Afrika och på Grönland på min statistik. Jag är nyfiken på om det är svenskar som bor utomlands som läser min blogg eller om det är slumpen via mina ”taggord” som för dem dit som sedan översätts på ett lustigt sätt till deras landsspråk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s