Två färgade (politiskt korrekt benämning?) män, bärande på hopknäppta längdskidor och stavar, går förbi. De stannar och tittar ut över gropen och det forsande vattnet ur alla rören, pekar och gestikulerar. Och vinkar glatt till mig när jag tänder islyktorna på trappen. Så parkerar de skidorna mot en gallergrind och går vidare in mot gården och gubbarna som jobbar därinne, även en söndag. Vilka de är och varför de är här vet jag ingenting om.

Byggentreprenören har problem med allt vatten som tidigare var en å. Det svämmar över nere vid åkern, och det grävs nya kanaler för att avlasta. Oklart om det blir lägre vattenstånd någonstans. Änderna bryr sig inte, de har vant sig vid rörelse och väsen, och är nöjda bara de får sin mat någorlunda regelbundet.

Och jag har ingen skrivro.