Tack för kärleken
Tack för sorgen
Kärleken dog, sorgen lever
About beskrivarblogg
Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i
Uncategorized. Bokmärk
permalänken.
Ja, den tål dagsljus… / Sa
GillaGilla
Tack
GillaGilla
Förstås! Och sorgen kommer också att blekna, inte dö men sakta dra sig in i fjärran dunkel precis som det är med er kärlek. Inte är den död, men den har väl bleknat den med?
GillaGilla
Tack kära syster – nog är det som du säger, inte heldöd, aldrig heldöd, men blek och kraftlös
GillaGilla
Jag gillar din blogg. Surfat runt lite och läst! Du kommer dig vidare eftersom du bearbetar ! 🙂
GillaGilla
Tack Tove, jag knegar på.
GillaGilla