Nu sitter jag så att jag ser när postbilen kommer. Eftersom han åker längst bort efter vägen först och vänder, så hinner jag ut med det som ska postas. Några böcker för Bokbörsen, en del av bästa vännens avlagda kläder som jag inte kunde ha och har sålt på Tradera.
Vaknade för tidigt, dagen blir lång. Mina snurriga öron gör varje uppstigning ur sängen till ett äventyr. Sitta still, invänta det ögonblick när världen snurrat färdigt, kliva upp. Då går jag inte gärna och lägger mig igen, eftersom samma yrsel uppstår då. Detta har pågått sedan strax före jul, lite till och från.
Det sista bröd du bakade här åt jag till frukost i morse. Det räcker i morgon också. Sedan får jag baka själv. Du finns fortfarande kvar i form av gösfiléer i frysen, dina sniglar skickade jag med dig. Inget jag äter utan gott sällskap.
Jag borde ägna mig åt alla mina redan skrivna ord, inte sitta här och försöka dra ur mig o-skrivna. Ser på Facebook att Åsa Hellberg jublar av lycka över att kunna ägna veckan åt att redigera sin femte?) bok. Det lär dröja innan jag jublar över att redigera och än längre bort i en fjärran framtid finns min femte bok. Den första må komma först.
På köksbordet ligger Bodil Malmstens ”Så gör jag” och Stephen Kings ”Att skriva”. Plockade nyss fram ”Tasha Tudors trädgård” enbart därför att hon är så vacker, den är så vacker. Önskar att jag hade hennes bukett med luktärter just nu, kan nästan känna doften när jag ser bilden. Minns pappas blommor. Här har några små gula krokus och ett par lila dykt upp, runt trädet utanför trappen och nära komposten. Lite glad blir jag. Ordet patetisk surrar i huvudet, överbliven, ensam vorden. Vilket vackert ord, vorden. Ser ni hur det kan bli när jag drar i de o-skrivna orden?
Kära ordtrollande syster, stryk orden ”patetisk” och ”överbliven” i slutet av din text, tycker jag. Ensam vorden, ja, men inte det andra! ”Ensam” är dessutom ett relativt begrepp. Kul att du blir glad av våren och blommorna! Det blir jag också! Puss o kram!
B/
GillaGilla
OK då syrran!
GillaGilla
Vorden är ett vackert ord! Tack för den upptäckten! Om jag fattat det hela rätt så är du i en separation och” o-skrivet är mycket”? Jag tänker du tar dig genom, bit för bit, brödet bli uppätet. Ensam vorden. Patetisk och överbliven, din syster vill du stryker dessa Du stryker de. Men känslan är ju där, men fastna inte i den. O-skrivet är ny orientering, så småningom! kommer hit och läser mer!
GillaGilla
Tack Tove – glad att du läser både skrivet och o-skrivet. Kram på dig!
GillaGilla
Så härligt med en postbil med en rutt. Det ser man inte i mitt område. Nästan alla brevlådor är borta numera. Det är en utmaning att skicka brev.
GillaGilla
Det är väldigt praktiskt, och killen stannar snällt om jag står utanför grindhålet och viftar. God service. Kul att du läste/Margareta
GillaGilla
Gillar ordet vorden. Gillar inte din yrsel. Låter som kristallsjukan. Du behöver i så fall gå till en duktig sjukgymnast och få ett träningsprogram. Använd nu dina dagar till att jobba med bok ett. Ta skrivpauser och gå ut i naturen. Kör bara inte fast i något du inte kan göra något åt. På tal om en annan bok. Kärleksboken. Jag är inte så himla säker på att sista kapitlet är skrivet i den. Jag har varit med förr… 🙂 Kram Bosse
GillaGilla
Kram Bosse – kristallsjukan är det säkert, och jag gör de övningar man ska och fungerar några dagar och så är det tillbaka… Kärleken sover om inte annat just nu djupt, och trist. Jag tar några sidor i taget av alla orden, och är ute i solen däremellan – fungerar hyfsat. Som alltid, tack för att du läser.
GillaGilla