Ska det här bli första dagen jag fegar ur #blogg100 inläggen? Nej. Men jag har inte mycket till tankeskapande påfyllnad härute på landet, i molnigt solsken och kalla vindar.
Läser med glädje lite här och där i Bodil Malmstens ”Så gör jag”. Hon skriver ungefär ”skriv aldrig medan du lider, det blir bara skval”. Så det är kanske skvalar jag gör, om jag nu lider.
Ibland tror jag ju att jag faktiskt måste må dåligt för att skriva med någon sorts berörande energi i orden. Ibland tror jag att jag lider också.
Det är snart eftermiddag, jag har tagit in mera ved, spisen sprakar. Ingen näver att tända med, inga tidningar och kravlig hantering av späntyxan har fått mig att gå lös på fågelfrösäcken i toalettrummet. Får flytta fröna till en papperskasse snart.
För ögonblicket skvalar jag inte, lider inte nämnvärt heller. Men har ack så tråkigt.
Var har du gömt stickorna??? Du kan alltid sticka en lång remsa om inte annat! Terapi!
Kram.
GillaGilla
I garderoben, inte terapi för mig… Kram/M
GillaGilla
Skvalskriv på lessen lidande botten; visst kan det vara så. Jag har en liten bild på en kvinna som sitter och har tråkigt, en akvarell av Laila Wikström, och text av optimistkonsult Ingalill Enbom: Förebygg tråkighet. Uppmuntringstanke till dig 🙂
GillaGilla
Ingalill Enbom minns jag, hon var/är bra – gillar din inledning på kommentaren.
GillaGilla