Den ljusa, som kikar på mig, är Rossi, Eriks hund.
Framför honom ligger Rösti, Mats hund. Båda hjälper oss just nu få dagarna att gå – en vecka är de här, sedan kommer Rossis husse och familj hem igen. Och Rösti bor där tills vidare…
Mats är inte där, och han är inte här, Han är ”inte fjärran, men bortom nära” – tack Svenarne.
About beskrivarblogg
Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i
Uncategorized. Bokmärk
permalänken.
Den ljusa, som kikar på mig, är Rossi, Eriks hund.
beskrivarblogg 
Tänker på er …
GillaGilla
Tack – jag vill använda din dikt Tid vid Mats begravning. Den passar.
GillaGilla