Nytt tomt – så heter det här skrivutrymmet…

Och tomt är det och tom är jag. Min son är gravsatt, hans urna med födelsedatum och dödsdatum ligger i ett hål i marken på kyrkogården. Övertäckt idag, med en vissen solros och tre dito röda rosor kanske ovanpå, kanske i. Jag hittar dit igen. Det gör vi allihop som vill. Och jag är tom. Ont i bröstet/hjärtat igår, idag lugn. Men fortfarande så jävla ledsen. Så arg, så skrikande förbannad, så uppgivet tårfylld. Vet inte riktigt vad jag är arg på. Vet att jag är lättad också, för att hans elände är över.

Försökte skrika för mig själv igår kväll, gick taffligt. Lät bara dumt., jag trodde inte på mina skrik. Drömmer vildsint i stället.

Idag kom syrran och vi löste korsord och spelade canasta – tack för att du kom. Vi röjde lite i källaren så att gubbarna kommer åt när de ska försöka lokalisera avloppslukten i huset, i veckan. Tog in tvätten. Åt god middag innan du for hem till ditt. Och jag är tom. Har tänt ljus för mig och dig och alla som behöver ljus i sitt liv eller sin död. Och försöker inse att jag lever, och att jag ska leva idag och i morgon och ”alla andra dagar. För en dag ska jag också dö.” Fritt efter P-O Enqvist.

När jag ser dagens datum ser jag också att min kusin fyller år idag – grattis… Och att min pappa dog i morgon för så många år sedan att jag inte törs visa att jag inte kan räkna dem…