Hon lånade Montaignes ”Essays” på biblioteket och glömde den hos fd maken, lånetiden går ut om två veckor så det ordnar sig. Det är inget verk hon tar sig rakt igenom i ett svep, kräver närvaro och funderande, men är konstigt spännande. Två delar till finns, detta är den första i nyöversättning. Originalet är från ”mars 1580” anger Wikipedia, det vill säga de skrevs för 435 år sedan.
Nyss läste hon en artikel i dagstidningen om en annan bok, om hur ”the winner takes it all” i det nya digitaliserade samhälle och den kultur vi skapar just nu (Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee om digitaliseringens effekter i ”Den andra maskinåldern”, övers: Joel Nordqvist, Daidalos). Skillnaderna mellan rika och fattiga ökar, det blir allt längre mellan människor över huvud taget. Finns det utrymme för Michel de Montaigne om några år, eller försvinner även han i mediebruset (datorn tycker jag ska stava ordet så, jag trodde mediabruset…)?
Hon tänker igen att hon borde smörja in sina torra händer. Och nu gör hon det. När hon ändå rest på sig stoppar hon in några vedpinnar i spisen och släpper ut katten. Igen. Hunden får vänta en stund på sin mitt-på-dagen-promenad.
