Söndagen före måndagen

Hon försöker läsa James Joyce´s Odysseus, men ger upp när hon bläddrat i boken och konstaterat att de sista sidorna bara är ord staplade på varandra utan nya stycken eller avbrott. Så hon kommer att fortsätta sväva i ovisshet om Stephen Dedalus´ och Bloom´s öden.

Därefter plockar hon ut Proux´ Postcards ur bokhyllan, men även den läggs åt sidan på grund av för liten grad, 10 punkter klarar hon inte att läsa ens med brillorna på. En vacker liten bok annars. Hon får botanisera vidare, för ögonblicket är bokläsarlusten liten.

Kallt, grått, regn. Tre ord som sammanfattar dagens väder. Som gjort för melankoliska tankar tyckte någon på Facebook. Sant. Vid hennes fötter ligger Rösti, sonens hund. I morgon ska de åka till veterinären, det är dags för hunden att sluta sitt liv efter nära fjorton år. Grannfrun kom in en vända innan hon åkte hem till sitt, för att säga adjö. Och sonens dotter är här, följer med till djurkliniken.

Häromdagen var det ett år sedan hans husse dog, nu är det Röstis tur att avsluta sitt fjortonåriga liv. Rösti har gjort det här året uthärdligt, han har tvingat ut mig på promenader när jag inte ville gå ur sängen, han har krävt mat och klappar och borstning och städning efter alla hundhår och inköp av hundmat och allt som hör ett 2015-01-04 12.43.20hundliv till. Jag är tacksam mot livet och döden som gav oss det här året. I morgon tar det slut.

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Söndagen före måndagen

  1. Viveka Seborn Roger skriver:

    Oj vad sorgligt och tråkigt att ta farväl av sin trogne vän. Känner med dig. 😢 . Jag läser allt du skriver o är både rörd och berörd. Kram Margareta

  2. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Ge Rösti en sista kram från mig också! Sorgligt, men han har haft det goda i sitt liv. Kram till dig också min fina storasyster!

  3. bergalott skriver:

    Bedrövad är jag över det som är på gång. Ett år i tacksamhet till en vän som kunnat trösta och ge dig lite (t)ro. Hur ska det nu bli? Bävar inför de känslor som genomsyrar din tillvaro. Käraste Margareta… vad kan jag göra för att underlätta?

    • beskrivarblogg skriver:

      Kära vännen min – det du kan göra gör du redan, du finns här för mig och delar mina känslor, vare sig de är upp eller ner… Rösti har det bra nu, de sista två veckorna syntes det att han behövde få komma till ro. Det gick bra hos veterinären, Mats dotter och jag var där och vi klappade honom och pratade med honom och han somnade så fint. Kram på dig, hoppas ni mår bra allihop!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s