Det hon skriver i stället för det hon skulle ha skrivit

Vad gör ”man” när man inte orkar läsa en enda av alla de böcker som finns i huset eller på datorn? Det finns onekligen ett antal som hon ännu inte läst. Hon började igår på Amy Bloom´s ”Lyckligt lottad”, men orkar inte riktigt med den idag, trots att hon tycker om hur språket flyter.

Då återstår kanske bara att skriva själv. Inte för att läsa, men för att just skriva. Det går trögt. Och spisen behöver passas, ved fyllas på. Den har redan slocknat flera gånger under dagen. När det blåser som i kväll känns vinden i köket, trots att alla fönsterhakar är fastsatta. Ljuslågorna fladdrar lätt i draget.

Hon har diskat efter middagen, så det kan hon inte förklara sitt icke-skrivande med. Och datorn har inte gått sönder, det är bara hon själv som undrar vad hon håller på med – och kanske vad hon ska fortsätta hålla på med så länge hon lever och har åtminstone teoretisk möjlighet att välja.

Pelargonerna i fönstren är otidsenligt fulla av knoppar, kanske är det som hon tror sig ha hört, att de blommar som aldrig förr innan de går i vinterdvala. Möjligen är det lite för varmt trots allt i köket, kanske för ljust också även om det är svårt att tro en grå novemberdag och svart kväll.

IMG_0261

Igår sysselsatte hon sig med att städa skafferiskåpen, torka ur, slänga gamla havregryn och dito rågmjöl, och sortera bort plastburkar som det varit både kräftor och pepparkakor i. Hon behöver inte sådana burkar längre, nu väntar de i en papperskasse på att hamna i sopsorteringen. En ful adventsstjärna i tunt trä (tänkt att locka någon loppisköpare) hänger nu i fönstret mot vägen, den lyser och hon undviker att titta på den. Den förra, vackra vita stjärnan, åkte trasig i soporna i fjol kom hon ihåg när hon bara hittade en lampa med sladd i en låda. Mera adventspyntande än så blir det nog inte.

I morse hade hon ännu en liten mus i fällan i skrubben. Eftersom de inte kommer in där utifrån den lilla hallen måste de ha ett hål därinne – kanske ska hon ta sig samman och tömma skrubben på allt som lämpats in där, i morgon. Det lär ta större delen av dagen, och innebära att hon inte skriver då heller. Döda möss lämpas över altanstaketet, hon tvättar händerna noga efter att ha tömt fällan. Någonstans läste hon om en otäck, tämligen ovanlig, sjukdom som kunde spridas av råttors urin, gäller förmodligen även möss.

Eftersom katten tillbringar större delen av natten i hennes rymliga säng sover hon utan tankar på möss i sovrummet. När hon sover. Oftast vaknar hon runt 2-3-tiden, går på toa och försöker sedan somna om. Lyckas inte alltid, i alla fall känns det som om hon ligger vaken i timmar.

Hon har kollat på Pinterest (vad gör man med det, utom att överväldigas av allt vackert och alla yogabilder och alla tips om både det ena och det andra)? Hon har tröttnat för idag på Facebook. Att SD har taggtråd runt konferensanläggningen där de har landsmöte verkar lämpligt, men nu är hon innerligt trött på allt hat och allt elände som nätet kan rapportera om. Romson grät eller grät inte – jag skulle också ha gråtit om jag varit med om att fatta regeringens senaste (?) beslut om flyktingar. Att åldersbestämma barn och ungdomar via röntgen låter som gångna tiders rasbiologers skallmätningar. Vad håller beslutsfattarna på med? Tappar fattningen totalt låter det som.

Det har jag också lust att göra just nu, tappa fattningen. Rymma till ett varmare land, stanna borta några månader, inbilla mig att där skulle jag skriva. Praktikaliteter sätter hinder i vägen, ekonomi till exempel. Förväntad treårig elräkning (som ännu inte influtit) gör att det mesta som kostar något måste skjutas på framtiden.

Så, det återstår väl bara att skriva här hemma då, i svarta november som snart är svarta december. Svart fredag struntar jag i, ett dumt påfund i stil med mors och fars dag, också om jag hade pengar att konsumera för. Idag vill jag hellre göra mig av med prylar och pinaler än att skaffa nya.

Någon gång kommer snön som åtminstone gör världen lite ljusare och vackrare. Och halkigare, men nu har bilen jag disponerar dubbdäcken på. Jag får se till att hålla hastighetsbegränsningarna, och avståndet till framförvarande bil framöver. På motorvägen hit ut är det alltför lätt att köra för fort.

 

 

 

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Det hon skriver i stället för det hon skulle ha skrivit

  1. bergalott skriver:

    Det blir otroligt effektfullt när du skriver i hon-form. Kallas inte detta för gestaltning av något slag. Jag ser dig och hör nästan brasans knaster och kan känna vinddraget från fönstret. Häftigt är det. Upptakten till en fortsättning på vad hon ska utsättas för den där hon.
    Kram på dig kära vän där uti stugan ❤

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack kära vän, jag tror inte jag vet vad gestaltning riktigt innebär… Anna-Lisa och Gunvor får vila lite till, hade inte läst ordentligt, det kostade 1200 att lägga in manus. Läst är det dock, även om jag ska ta det en vända till. Hoppas du får många besökare på din vernissage! Och många julklappsköpare! Kram på dig/Margareta

      • bergalott skriver:

        Jag tar in på gungorna vad jag förlorar på karusellen 😀 Det blir storkovan på torsdag och söndag. Hihihhiii… håll tummarna för det, så skickar vi in det. Jag betalar! Vi delar sen när det rullar in kulor på utgivningen. För det är ju klart som korvspad att vi kan sälja en dråplig och ganska tänkvärd bok. Japp! Så de så!
        Kraaaaaaaaaaaam på dig bästaste vän och skrivarvän.

      • beskrivarblogg skriver:

        Håller tummarna utan att begripa för vad, jo nu fattar jag, din tavelförsäljning! Håller alla tummar jag har, kram på dig vännen min!

  2. Jag vill också rymma iväg till ett varmare land för att skriva och njuta av livet. Sedan återkommer jag gärna till april när rapsfälten blommar. Det är bara de där trista pengarna som fattas.
    Kram Bosse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s