Fredag. Pelargonerna blommar som om ingenting hänt. Och ingenting har hänt. Du är bara död, borta, ingenting. Jag lyfter ut en stor spindel som tyckte att diskhon var ett bra ställe. Eldar också denna morgon.
Och så, när jag sitter här och ömkar mig, skickar den ena (fd) svärdottern mejl om att man kan kolla annonser på familjesidan.se. Och den andra sänder mms med två fina bilder på Ulf, visserligen kan min gamla telefon inte visa mms – men efter diverse manipulerande kan jag se och spara bilderna. Jag blir glad, glad så jag gråter. Tack Teija och tack Lotta.
Det här är en bild typisk för Ulf, med egenhändigt tillverkad tofs på mössan och nerfällbara gröna glasögon. Saknar dig.

Dina texter berör. Så vackert du uttrycker din förtvivlan över att mannen din är död. Vilken go bild på honom i tofskepsen. Väldigt charmig och full av humor. Kram Margareta o tack för att du berättar.
GillaGilla
Tack Viveka – jag blir glad när jag läser det du säger – gillar också bilden, den är så levande.
GillaGilla