Tre tacksamheter

Agnes kom hem från skogen, svettig. En trattkantarell plus några små kantareller, det var allt. För torrt, marken är stenhård. Hon fick motion i alla fall, en timme ungefär. Nu sitter hon i sin stol igen, Vimsan ligger på sin dyna och fd maken läser bok i soffan. Söndagsro, även i Agnes själ.

Någon rekommenderade ett enkelt sätt att bli av med eventuell depression – tänk på tre saker du är tacksam för, varje dag, i tre veckor – och vips är depressionen borta. Skadar inte att prova, även om Agnes inte är helsänkt ännu, det brukar hon bli i november. Tre saker, antagligen bör man hitta nya saker varje dag?

Idag är hon tacksam för själva livet, för att hon faktiskt skriver någonting idag, och hon är tacksam för att hon fick låna ”mannen hennes” de år och den kärlek – och svårigheter – de hade tillsammans. I morgon är en ny dag.

Att tankarna har stor del i skapandet av ens liv är Agnes övertygad om. Ändå kan hon inte alltid styra över dem, det är som om de lever ett eget liv, i henne, men bortom hennes kontroll. Det är då hon brukar kunna börja fundera över om hon faktiskt gillar att vara deprimerad, om det finns någon pervers trygghet i det gamla vanliga illamåendet. Ibland hjälper det, hon kan göra sig lite gladare, i alla fall om hon samtidigt kan få sig utanför dörren och ut i naturen. En lång promenad, eller en stilla stund vid vattnet på den gamla stolen någon glömt därnere vid badbryggan. Musik. Dans alldeles ensam, sång även om rösten inte varken bär eller är tonsäker, alla gamla schlagers, alla barnvisor, allt som finns där i huvudet, ut med det. Prata högt med sig själv kan också vara hjälpsamt – det är bra att höra vad man tänker.

Den bästa tanken är att nu alltid är något annat, nu och nu och nu. Om och om igen. Det måste inte vara en upprepning av det som redan är nyss. Det måste inte kännas likadant, se ut som om det vore samma. Det kan trösta Agnes.

2012-10-07-12-47-04

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tre tacksamheter

  1. barhoppan skriver:

    Varför kan jag inte skriva som du,ja alla har inte den förmågan det vet jag. Just i dag skulle jag också behöva en Agnes. Rubriker har jag hur många som helst,exempelvis alkoholism, medberoende,spelmissbruk, sorg,arg, sorgsen,barnbarn,vänskap. Jag vet dett här är en vimsig kommentar men din blogg ger mig nånting jag inte kan förklara…insikt,hopp och värme

    • beskrivarblogg skriver:

      Kära okända vän – glad om det jag skriver ger dig någonting, dina rubriker känner jag igen… Agnes är bra, hon låter mig skriva om det mesta. Önskar dig en god måndag, och tack för att du gjorde mig glad. Margareta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s