Klockan är halv två, fd maken har lagt sig en stund, i stället för att sitta på stolen och halvsova… Han är trött.

Det blåser och snöar, småfåglarna är annanstans. Fröautomaterna är påfyllda. Ved intagen. Skönt att jag kom iväg tidigt i förmiddags in till Norrtälje för att handla lite, skicka Bokbörsen-böcker och låna på biblioteket. Nu klarar jag min eventuella läslust ett par dagar. Molly är just nu också nöjd med att vara inomhus. Vedspisen brinner. Middagens lasagne är förberedd.

Egentligen borde jag ägna mig åt att redigera ett kundmanus, men det får vänta till i morgon. Vill ha en paus från andras ord.

Så jag saknar dig och dina ord. Inte för att de var speciellt spirituella, eller kloka, eller unika – men för att de var dina. Tramsade du så log jag eller skrattade. Det gör jag numera sällan, eftersom just ingen tramsar med mig. Och när vi spelade canasta var du segerviss redan innan vi kommit igång. Med all rätt, du vann nästan varje gång. Saknar det också. Visste inte förut att jag skulle sakna att förlora i canasta. Mycket jag inte visste. Mycket jag nog aldrig vetat, eller förstått. Trots att jag länge tyckte att jag var tämligen förnuftig…

Så mycket blir annorlunda utan någon att utbyta tankar och ord med. Eller hålla i handen innan jag somnar. Eller älska med. Eller.