Avgnagda ben och annat

Nu har Agnes läst annans manus, plockat kvistar och smärre grenar från tomten närmast huset, tagit in ved, lagat en kycklinggryta som lovar gott till middagen. Det doftar i köket. En aning curry (Raijahs, den bästa, svårfunnen) ger färg åt kycklinglårbitarna. Kastanjechampinjoner, vitlök, gul lök, röd paprika, grädde. Tvättat en tvätt, inte en maskin…

Sovit gott också större delen av natten, somnade om fram mot morgonen och vaknade av en mardröm där pappa förlorat sina skor och vi skulle med en färja, var försenade när vi hittade skorna storlek 43 (han hade ganska små fötter) och precis kom ombord och började leta efter resten av familjen… Svettigt uppvaknande.

Nu dags att göra något annat. Skriva kanske. Började på en essä igår, om att överraskas långsamt av åldrandet. Så läste Agnes en förklaring av vad en essä är, och kände sig klart oförmögen. Tänker nog fortsätta ändå och se vart texten tar vägen.

286 visningar av bloggen igår, någon rusar igenom inläggen i förmodat rasande fart. Vore kul att veta vem och varför. De allra flesta från Sverige, men Thailand (syrran), Cypern (Lena) och Irland (Klara?) Kram på er allihop vilka ni än är.

En underbar dag, nästanvår. Småfåglar och sol, ingen blåst idag. Fick lust att ställa in snöskyffeln och ta fram räfsan i stället, men min mera pessimistiska sida lät skyffeln stå kvar på trappen. Räfsan får vänta. Molly är otroligt skitig när hon glatt stormar in efter att ha varit Agnes vet inte var. Dum som Agnes ibland är har hon en vit skjorta på sig idag. Den är inte vit längre, men går att tvätta. Igår kom Molly stolt hem med ett avgnagt ben, förmodligen slaktavfall från hjort. Det gillar Agnes inte, men Molly gör det. Ändå protesterar hon inte när Agnes slänger det i soporna. Hon är förlåtande. Och vacker för det mesta.

20190217_151740.jpg

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s