”Idag har jag slängt din tandborste.”

Ord på papperet överst i högen av ord om mannen min och hans död. Jag har lyckats glömma hans telefonnummer också, men inte hans artiga röst i telefonsvararen. Inte hans röst annars heller. Och inte hans händer, hans smekningar, hans mun.

Just nu ryms han inte riktigt i mig, men jag tar med mig alla papperen och alla orden när jag far hem till mitt i nästa vecka. När sonen och hans hustru kommer hit till före detta maken och Molly. Kanske kan jag om inte annat slänga en del, kanske skriva ut annat. Se var jag hamnar.

Ringde för att boka tid hos frissan idag, hon har (välförtjänt) sommarledigt ett par veckor till. Så mitt sommarhår får frodas. Ska mejla en vän som vill bli av med böcker, och se om det passar att jag kommer dit i stället på måndag. Det gjorde det.

Nu har vi ätit middag ute, och före detta maken ser på teve. Molly ligger bakom min stol, inte i sin bädd. Och jag sitter här och kan inte annat. Vet inte vad jag annars skulle göra. Vill helst gå till sängs redan, men eftersom klockan bara är kvart i åtta så skulle det innebära att jag vaknar vid fyra  i morgon bitti. Kanske gör jag det ändå, gör ofta det, men vill helst inte bidra medvetet till så tidigt vaknande.

Har läst och redigerat lite åt en vän, dito åt en kund under dagen. Fortsätter med vännens manus i morgon. Mitt eget vilar så länge jag inte hör något från förlaget… Nu ett glas vin som knappast gör mig piggare.

Photo by Adrianna Calvo on Pexels.com