Onsdag eftermiddag 27 maj 2020 – Jan lägger sig på sängen för andra gången idag, ”jag känner mig trött”. Oroar mig. Oljudet utifrån gör ingenting bättre. Mina hörapparater får sitta i öronen, ifall distriktssköterskan ringer. Utan dem hör jag ingenting. Ett glädjeämne, den okände farbrorn i huset mitt emot som jag inte sett de få gånger vi varit i Sundbyberg, han visade sig på balkongen idag. Honom oroade jag mig också för…

Har skickat sms till kvinnan som hittat våra nycklar, kanske kan jag gå till grannhuset och hämta dem i kväll. Ännu en kontakt att vänta på. Ingen tvättstuga i Sundbyberg den här gången, men väl en maskin därhemma innan vi åkte hit. Har postat Bokbörsen-böcker.

Nu verkar det som om Molly kommer till helgen, har fått sms från ”lillmatte”.

Det här med att inte få träffa dem man hör ihop med, som ”barn och barnbarn” (alla vuxna), det gör något med en. Inte därför att vi träffas så ofta eller regelbundet annars heller, men nu bör vi inte träffas. För allas vår skull. Men Tegnell menar att vi får ”en hyfsad sommar”. Och en expertgubbe (eller enbart generaldirektör) säger tillåtande att ”krocket är okej” – bara det sker utomhus. (Det senare min elaka kommentar.) Så obegripligt löjligt att tro att vi gamlingar i diverse riskgrupper skulle bli glada och förmodligen tacksamma för att få spela krocket.

Nej, den här skiten tar kål på oss, utan att vi därför varit smittade av corona eller sjuka. Och ändå, uppfostrat lydiga som många av oss äldreäldre, kanske även de som är äldre, är – så lyder vi. Håller oss för oss själva så gott vi kan, handlar i smyg på tider då förhoppningsvis inte så många andra kommit på samma tankar. Beställer vårt vin etc från systembolaget, köper vad som köpas kan på nätet. Tvättar händerna. Om och om igen. Men banne mig om jag tänker börja snusa! Där går en markerad gräns, hur möjligt hjälpsamt snus än må vara mot corona.

Vad innebär en ”hyfsad sommar”. Kan Jan och jag åka ut till hans ställe på Djurö, utan att förorsaka grannosämja? Förmodligen, huset ligger ju i ett område med sommarhus, inte alla är bofasta, inte alla har större ”rätt” än vi att vistas där. Det skulle vara det där med ålderdomen då, tänk om vi belastar vårdcentralen i Djurhamn, eller Gustavsberg? Det har vi gjort förr om åren. Numera är Jan listad i Sundbyberg och jag i Norrtälje. Jag vill dit ut, om inte annat så för att slänga döda pelargoner från i fjol. De må nu har försmäktat, även om de stått inomhus under vintern. Ingen har vattnat dem på månader. Huset behöver ses till, takpappen har blåst loss och någon gång får väl äldste sonen lov att klättra upp och lägga nytt tak. Hans två söner får bistå. Potatisarna jag börjat gro kanske kan hamna i det gamla landet nedanför stugan. Den där hålgörande masken borde vara död vid det här laget, men brännässlorna har säkert frodats i vår bortovaro.

Små och större bekymmer. Mina affärer med Avanza har hur som helst gått med hela 7 kronor plus i år. Jag fortsätter spara där. Och nu har vi ätit varsin fiskgratäng. Räk- och dillsås. Dillen såg vi, räkorna hittade vi inte. Fisk (av obekant sort) var det i botten, och potatismos klickat runt om. Inte oätligt, inte gott, men salt. Hemköp – ta inte hem flera sådana! Västkustfilé AB i Kungshamn, familjeföretag sedan x år. Tycker ni kan lägga ner. Lättlagat dock, in i ugnen en halvtimme.

Photo by Skitterphoto on Pexels.com