12 oktober 2021 – disigt, blåsigt. Har lämnat Bokbörsen-böcker och kommer hem till ännu en beställning. Den får vänta på leverans. Handlade ingenting, känner mig nästan stolt. Just nu har jag vad jag behöver här hemma vad gäller livsmedel.
Sov halvknackigt, låg vaken ett par timmar och somnade slutligen om för att inte vakna förrän halv tio. Tungt att komma igång. Nu är det eftermiddag, klockan är två, lax och spenat framtaget ur frysen. En seg fluga lever farligt på köksfönstret, jag är inte snäll mot flugor. Spindlar bär jag ut, bin försöker jag lura ut, getingar njaa. Mygg slår jag reflexmässigt ihjäl, när jag hinner på dem.
Har läst ut Greiders Barndomsbrunnen. En fin bok.
Kaktusknopparna slår snart ut. Och pelargonerna blommar snällt, liksom krasse och ringblommor utanför fönstret.
Sen eftermiddag känner jag mig fortfarande inte riktigt vaken. Är seg och ovillig, grusig i ögonen. Har just ingen läslust heller, så Fiskarna har inga fötter får ligga där den ligger ett tag. En promenad till brevlådan kanske får mig att piggna till.
Sim-kortet från Hallon kom redan idag. Halebop tar en månad på sig att avsluta mitt abonnemang. Dessutom hade en diabetesorganisation skickat julkort – så himla onödigt, de åker direkt i soptunnan. (Tror att jag lärt mig stava till abonnemang nu. Men abborre har dubbelt upp av både b och r, tror jag och stavningskollen i programmet.)
Tandborsten står och blinkar på nattduksbordet. När är den färdigladdad? Tar den ur laddaren till kvällen hur som helst, vill inte ha blinkandet över natten – och ska ju borsta tänderna. Om två veckor ska jag till tandläkaren igen, förhoppningsvis för att avsluta rotfyllningen.
Jag lyckas trycka på någon funktionstangent och ta bort delar av det jag skrivit – tur det finns den där ångra-pilen så att jag kan återbörda skriverierna dit de hör hemma. Om jag inte hunnit skriva något annat dessförinnan…
Nu ska jag riva muskotnöt över spenaten, och steka laxbiten lite lagom lätt. Bon appetit.

Den där ’ångertangenten’ är jag fortfarande tacksam för, tänkte just häromdan, att den är en av de bästa utvecklingarna inom textbehandling! Säger en som levde före datorernas intåg och då IBMs ’bollmaskin’ med korrigeringstangent var det finaste man kunde tänka sig… kopieringsmaskinerna gjorde intåg, men användes sparsamt och det tog sin tid före de helt ersatte kalkerpappret… Även incidenten för ca 45 år sedan på min första ’riktiga’ arbetsplats, då jag skulle skriva ett dokument i fem exemplar med just kalkerpapper emellan. Det skulle skrivas på ’officiellt’ papper (vikt ark med 4 A4 sidor) och jag på fjärde sidan hade lagt kalkerpappret fel åt. Det hjälpte inte annat än börja om från början…
GillaGilla
Känner igen alltihop, utom det officiella vikta papperet – onekligen är det enklare att skriva idag! Ha en fin onsdag
GillaGilla