Gungor och karuseller

Onsdag, tänkte först ta buss någonstans men tröttnade på att vänta. Gick i stället ner till havet, baddräkten var på, jag kom i och plaskade runt lite. Och tog mig upp, alldeles tomt på folk. Varmt och skönt. Insåg när jag dragit min långa klänning över huvudet och fått av mig baddräkten, att jag glömt ta med trosor.

Sitter nu på en bänk, har lagt handduk och baddräkt lite till tork. Ankan var på stranden idag också, utan husse. Är nog en anka som tappat bort sig, och vant sig vid att få vatten och mat av folk på stranden. Och den har inte svart huvud, utan mera vitt/grått.

Såg nyss en spansk vråk, ingen hök att döma av den breda stjärten med svart yttre kant. Den första jag sett här. Väldigt få småfåglar, pilfinkar tror jag, och duvor som ilar över himlen i flockar. Katter i alla färger, idag en vit och svart och rödfläckig liten en på ett tak. Den tittade nyfiket över takkanten när jag passerade och pratade lite med den.

Klockan är kvart över tolv, är människorna hemma och äter? Eller har siesta? Inga surfare heller idag, inga paragliders. Havet är lugnt.

Läser om en 70-årig influencer, som visar upp sina kläder, sparade i mer än fyrtio år. På Instagram. ”Det är roligt att åldras”. Hon är välbevarad, och snyggt sminkad, kanske lite ifylld här och där. Tja, kom igen om tio år säger jag bara. Så kul är det inte, men väl så roligt som man gör sig. Läser också om ”passionärer” som börjar med loppis och annat nytt (för dem) efter pensionen. Bra. Gillar passionärer mera än influencers.

Och Unni Drougge tycker att hon (med flera) varit så dumma som lagt pengar på att fixa till ansiktet. Håller med, men hon skriver bra om hur vi alla skapat de rynkor vi har. Hon har tagit bort de flesta, och ser inte vackrare ut därmed. Det kanske är svårare att vara kändis och ”bli ful”, vilket flera kändisar vittnar om numera.

Inte mycket att göra något åt, det har aldrig fallit mig in att spruta i fillers eller slipa bort det ovackra. Har för all del inte haft den ekonomin heller. Det kanske har bidragit till min avhållsamhet.

Tänkte sitta en stund på tapasstället, men personalen verkade vara upptagen av annat, viktigare än mig som kund. Gick vidare hemåt och fikar nu här i stället. Med trosor på. Köpte cerat med aloe vera på apoteket efter vägen. Klockan är bara halv två. Jag behöver inte fundera på middagen, soppan från igår räcker idag också, ska bara hacka lite mera färsk spenat att fylla på med. Kikärtorna får vänta till en annan gång.

3 500 steg, två och en halv kilometer, hittills idag. Lär inte gå ut igen.

Bokar hemresa den 2 april kl 17 ungefär från Tenerife Sur med Norwegian. Den här gången ska jag checka in bagaget (dra-maten) så att jag slipper krånglet med max 10 kg. En lättare kabinväska får jag lätt upp i bagagehyllan. Får komma ihåg att flytta namnlappen från kabinväskan till den som ska checkas in. Hoppas ”någon” kan hämta mig på Arlanda strax före midnatt en lördagskväll…

Nu har jag resehandlingarna både på laptopen och i telefonen, har ingen skrivare här, så inga pappersutskrifter.

Städar lite på mitt röriga skrivbord.

Syrran hade ingen bra källa för sin stavning av räsche – men, ”hur skulle det se ut om jag stavade ussj i stället för usch?” – jag svarade med ”hässja”. ”Mög” föreslår någon som alternativ.

Har kollat på en grupp för aktiesparande och kvinnor på Facebook. Börsen gick aningen bättre idag än igår. Och någonstans jämnar det mesta ut sig – årets totala ökning av pensionen är ungefär samma summa som årets (hittills) samlade förlust på börsen. Nu har ju året bara precis kommit igång, så saker och ting kan ändra sig rejält. ”Pensionsåret” ligger förmodligen fast, börsåret gör det inte.

Klockan är kvart i åtta, det är mörkt därute, i några fönster syns teveblänk. Jag ska lägga mig och läsa någon av alla böcker jag laddat ner från Storytel.

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s