Molnig måndag, 6 700 steg innan jag var hemma igen vid halv två. Nu fika. Luftfuktighet 81 procent, ”några få skurar” i eftermiddag. 21 grader nu. Artrosträningen får vänta till i morgon. Frostar av den lilla frysen, det tar en stund. Och läser lite mer i The Gates of Rome. Här har visst varit jordbävning, jag märkte inget – är tydligen ganska vanligt med lätta skalv.

Det blåser, och vågorna drar långt upp på stranden. Inga badande just nu. Jag får nog köpa en ny julstjärna innan mina vänner kommer på lördag kväll. Den jag har börjar tappa blad…

Värmer kycklinggryta med tillägg av ett par potatisar i tärningar. Blir nog bra, och förmodligen för mycket mat för mig. En gång till. Nåja, champinjonerna från kylen hamnar också i grytan.

”Frukt och bröd” är vad jag behöver ha hemma, när mina veganska vänner anländer. Och det kan jag kanske klara, övrig mat får de själva ordna med så småningom. Det får bli mandariner, bananer, avocados, kanske en papaya, och färskt bröd.

Tisdagen börjar molnigt, kanske någon regnskur mitt på förmiddagen. 18 grader och vind som ger stora vågor nedanför köksfönstret. Jag äter en långsam frukost medan jag kollar nätet. Lätt städning (sopat) av golven, och lite plocka undan. Lätt att sprida ut pinaler lite överallt när man är ensam. Nu en vända ut i blåsten, tror att det är varmt nog utan tröja, men den får åka med i ryggsäcken.

Fick en cortado och bar hem två dunkar med vatten. När jag så gick ut igen för min promenad, regnade det. En kraftig skur, jag gick upp igen. Paraply har jag inget, och det skulle inte fungera i vinden. Regnjacka, ja – men jag väntar ett tag och ser om regnet försvinner. Går ut igen.

Det kom inget mera regn, åtminstone inte medan jag var ute. 7 400 steg, nöjd. Köpte avocados som kan behöva ligga några dagar, tomater och mandariner. Ett bröd och en kaka hos det närmaste en bagare jag hittat, nere vid gamla hamnen. Kakan är kanske en mallorkinsk mandelkaka, vad vet jag. Smakar mandel och är uthärdligt söt.

Vinkade åt Martti som liksom jag var på väg hem, han åt andra hållet. Tror jag såg honom sitta inomhus i serveringen när jag gick ut. Nu är klockan kvart över två, jag fortsätter läsa om romarna. Boken tog slut när Gaius blev Julius Caesar, och Marcus Brutus…

Börjar bli lite tveksamt bland böckerna jag fortfarande inte läst, men Lee Child och Jack Reacher går kanske an, Midnattslinjen. Föredrar att läsa böckerna på engelska.

Middag idag, färsk pasta och köttfärssås ur frysen, hemmariven spansk hårdost. Tomater. Blir nog bra, senare. Det blev bra, jag är både nöjd och mätt. Belåten kanske, svärmor tyckte att man skulle säga ”belåten” i stället för ”mätt”, som jag lärt mig hemma i Dalarna. Långt från Göteborg. Vi lärde oss att älska varandra ändå till slut, olikheter till trots.

Läser Child´s bok, förstrött. Den är skickligt hopkommen, och jag tycker den är rätt ointressant. Det är länge sedan jag tyckte att thrillers, och detektivromaner, var spännande och kul läsning. Numera har jag lättare att bli intresserad av relationsromaner, och fantasy – knäppa historier om magiska drakar och annat konstigt. Så otroligt att jag gärna läser om det. Mera troliga, och hemska, berättelser om nutid gör ont. På fel sätt. Läsning må göra ont, men då ska det ändå vara någon mening med det onda. Påhittade fasor är ofta för verkliga för min del.

Jag har tänt mina batteriljus, blockljuset står borta framför den oanvända teven, och två ljus i stakarna som jag tog med hemifrån, på bordet bakom datorn. Att jag dessutom har en bordslampa tänd bakom ryggen gör inget, ljusen är fina. Gillar att de fladdrar lite, hur det nu går till. De får definitivt följa med på nästa resa. Däremot behöver jag inte ta med värmeljus och Ikea-hållare till dem – de får stanna här, jag använder dem inte.

Har sms-at syster B som fått kontakt med sin läkare. Hon behöver inte operera den skadade senan i ryggslutet, men träna. Kan ta tid. Skönt att höra, tyckte vi båda. Kanske gjorde hon sig illa när hon föll i skogen för något år sedan. Gamla ben är inte pålitliga, det kan jag känna varje dag jag går så långt jag orkar. Emellanåt ”loggar ett knä ut”, vill inte det jag vill, släpper taget. Och så går det bra igen, hittills har jag kommit hem varje dag.

I natt vaknade jag av att jag hade ont i knäna, båda två. Bytte ställning, och det gick över så småningom. Vill inte ta smärtstillande. Tror kortisonet i vänster knä har gjort sitt, det är ungefär tre månader sedan jag fick det. Och höger knä fick aldrig någon spruta. Ska försöka boka tid tills jag är hemma i april för ny spruta, i båda knäna om doktor Calle vill.

Och förstås fortsätta träna, smet idag – i morgon är en ny dag. Syrran hävdar att jag är ett föredöme på artrosträningsområdet, får försöka leva upp till det. Hon är ett föredöme, sedan några år, när det gäller att inte dricka någon alkohol. Där är jag inte. Än.

Innan det blev mörkt såg jag regnbågen bortåt ”stan” till. Här och där gluggar i molntäcket. Nu, kvart i sju, mörkt därute.