Söndag eftermiddag, jag har suttit ute i sol och vind så länge det var skönt. Nu inomhus när klockan snart är fyra. Värmer något ur frysen till middag, med pasta till. Och mozzarella. Ändrar mig och river lite (alltför dyr) Gruyère i stället, lagrad tolv månader. Smaken slår låtsasparmesan med hästlängder. Plus lite hot green curry paste. Det blir bra. Spar de bruna champinjonerna till lammlevern jag ska laga i morgon, kanske. När jag köpt lite grädde.

Om en stund ska jag koka pasta och värma det jag har i kastrullen, ser ut som kyckling i sås med curry. Och någon gång ska jag kanske lära mig att etikettera det jag stoppar i frysen.

Planera sällan och gör det möjligt att ändra dina planer – livet lär mig hela tiden detta. Eller snarare, talar om – lär är nog att ta i. Min skrivkamrats make har hamnat på sjukhus, deras tillvaro är i kaos, vi hade planerat in ett möte på tisdag. Nu har hon annat att ägna sig åt.

När jag tänker på min egen tillvaro så har jag kanske faktiskt lärt mig att inte luta mig alltför hårt mot mina vaga planer – det händer för det mesta något annat än det jag tänkt. Och jag blir inte längre besviken när livet tar en annan väg. Det underlättar att jag är ensam och enbart har mig själv att tänka på.

Nu har jag äggklockan framför mig på bordet, medan pastan kokar. Två minuter kvar. Halv sex, lite tidigt för middag, men okej. Den var duglig, jag är mätt. Och har diskat. Tomaterna blev över.

Läser lite i Sveablot, men börjar tröttna på allt blod och alla onaturliga varelser. Har inte många sidor kvar i första delen.

Den krysantemum som började med att vara mörkröd har nu sakta övergått till smutsgul. Ungefär som icke-vackert grånande hår – den har tappat den ursprungliga färgen, men inte hittat någon ny som är fin. Den får stå kvar på mitt köksbord, liksom den tufsiga vita släktingen. Inte vacker den heller, men levande och gammal. Som jag, ett tag till.

Nu är jag så där nästan desperat längtande efter godis, gärna tandfarlig smörsmakande kola. Har ingen. Har bara gammal glass i frysen, kanske duger det som ersättning. Mörk choklad i kylen, men den är bara köpt för att den sägs vara nyttigare än annan, inte för att jag tycker den är god. Den får ligga där.

Sias vaniljglass med hemkokt drottningsylt på, gott. Och glassen hade utgångsdatum först nästa år.

Solen och vinden fortsätter därute. När jag var upp natten till idag låg dimman tät över allt här omkring. Blir det så igen? Jag vet inte varifrån dimman kommer, eller vart den tar vägen när den försvinner. Syns något i förväg, i så fall vad?

Läste ut första delen av Sveablot, somnade innan jag hann börja på del 2.

Måndagsmorgon, dusch tidigt, rena lakan i sängen – eller än så länge på sängen. Har inte bäddat om ännu, har lite kallt te kvar i muggen. Nu är klockan kvart över nio. Laddar hörapparaterna inför besök hos audionomen. Höger verkar ladda ur fortare än vänster.

11 grader och sannolikt regn till kvällen. Nu halvklart. Och vind, syns på lindens grenar som är min vindmätare.

Ringer Rehab vid Norrtälje sjukhus för att kolla om jag kan få en ny sittdyna. Väntar i kö, plats nummer ett efter fem minuter. Plus några minuter till, men sedan ett givande samtal – i morgon klockan 10 kan jag träffa Christer på plan 3 i gamla sjukhuset och få en ny kudde. Glad!

Fikar. Bäddar sängen. Mischa harvar fältet på andra sidan vägen, där vildsvinen bökat. Det dammar, glad att min bil inte står här. Samtal från Rehab, klockan nio i morgon och Malin i stället för Christer. Okej.

Hemma igen efter att ha betalat mina nya hörapparater, och ökat hemförsäkringen till att också omfatta dem. Inget regionbidrag, 9 000 kronor fattigare. Försäkringskostnaden blir plus tusen kronor per år, ungefär. Chattade med IF, efter att först ha försökt få besked av chatbooten Fia. Värdelöst, levande Sanna i chatten var bra. Jag hade ”vanlig” hemförsäkring, nu har jag ”stor” (om jag fattade rätt). Har fått nytt försäkringsbrev att läsa när jag ids.

Jag såsade runt på Ica före audionombesöket, kom på det när jag hade tio minuter på mig att ta mig dit. Olycka eller övning på bron över ån gjorde att trafiken inte riktigt flöt som den brukar, men jag hann med ett par minuter tillgodo. Pust, tror jag kom ihåg att ställa de frågor jag hade. (Såg senare på Facebook att tre bilar lyckats kollidera, utan just några personskador.)

Nöjd med dagens göranden.

Nu steker jag champinjoner, vitlök och schalottenlök. Det blir lammlever till middag i kväll. Har köpt grädde. När jag skriver ”steker” avser jag att svamp och lök får svettas ihop, ingen hårdstekning. Glömde köpa ricotta-ost när jag handlade, men eftersom jag också glömt vad jag trodde att jag skulle ha den till, så gör det inget. Annars kom det som stod på lappen – som låg kvar på köksbordet – med hem.

Med hörapparaterna i öronen och musikapparaten på nya stället i sovrummet, så fick jag in FM utan ny antenn. Den väntar jag lite med att köpa därmed.

Snart är klockan halv fem. Den här dagen har gått fort. Mina knivar blev bra, när jag vågade slipa lite mera. Märkte det nu när jag skar lammlevern i skivor. För 22 kronor får jag två måltider, 62 kronor per kilo. Okej, lök, potatis och svamp, lite grädde tillkommer – men gott blir det. Nu får hälften av levern ta igen sig i frysen.