Söndag, inte lika varmt som igår och mera vind. Lånar en av Anders T-tröjor som fanns hemma hos Lotta, har inga kläder att byta med. Idag ska jag inte göra något speciellt, försöka att inte oroa mig för bilen – jag får ändå inga besked förrän tidigast i morgon.

Har bok med mig, datorn och mobilen, och pengar att handla för om så behövs. Kylen här är full med den mat jag skulle ha lagat färdig igår, gör det idag i stället. Och jag kan få mig en GT till kvällen även denna söndag.

Har just tagit mitt blodtryckspiller och hoppas att det inte var nummer två för idag – minns inte. När de vanliga rutinerna förändras hänger jag inte alltid med.

Sov och somnade om till kvart i nio då jag blev varse att Anders klädde på sig, Lotta åt redan frukost i köket. Och jag kunde försäkra henne att jag sovit gott på soffan – hon hade oroat sig för att den var så hård. Jag råkar gilla en hård säng. Borstat tänderna med en tandborste jag fick av Lotta – allt sånt var kvar hemma. Lånar Anders hårborste och en av hand T-tröjor, mina var påspillda.  Skulle behöva min pincett till ett par skäggstrån som börjar uppstå på hakan, men det får vänta. Tills jag kommer hem på något sätt.

Klockan är snart tolv, och jag har inget jag kan sysselsätta mig med i ett främmande hem. Sitter vid köksbordet och hör att Anders och Lotta pratar, men inte vad de säger. Och det är bra.

Så jag kollar hit och dit på nätet, läser om Trump´s galenskaper och förvirrade, lögnfyllda meddelanden nätterna igenom (the Muslim Republic of Japan är bara ett exempel), bränder i Spanien och Frankrike som kostar människor livet. Tacksam trots allt för Sverige och vädret här.

Nu ska jag göra mig en kopp kaffe, Lotta har just handlat. De äter lunch om en stund, jag äter några köttbullar och hoppar över pastan.

27 juli börjar A&L sin semester, och den 8 augusti har de en vecka i Grisslehamn – hoppas jag har en bil så att jag kan skjutsa och hämta. De är välkomna till mig dessförinnan.

Och nu har jag just tittat på en SVT-playfilm, som heter Spårviddshinder. Så det nya ordet från igår var fel, detta är vad det handlar om. Filmen är några år, och visar att många fler än jag fastnat i den där gropen – så varför är den fortfarande där? Varför inte stoppa all biltrafik just där i stället – så skulle bilförare slippa kostnader och ändrade planer, och de som roar sig med att stå där och glo få ingenting för det. Vad sysslar någon som kanske är ansvarig för trafikskyltar i Stockholm, med? Ta bort, sätt upp ”enkelriktat” eller något som talar om för bilarna att de inte är välkomna där. För det är väl inte staden som tjänar något på att vi kör fast? Eländet skulle tas bort 2019, men det finns fortfarande. Jag vet.

Nog om detta. Vi äter goda jordgubbar som eftermiddagsmellanmål, och om någon timme ska jag sätta på ugnen och rosta grön- och rotsaker, plus stekta champinjoner, till den redan färdiglagade fläskkarrén. Den åker ovanpå alltihop när det är nästan färdigt, för att bli lite varm. Det blir nog ätbart. Anders ritar, Lotta färglägger eller stickar, och jag skriver. Vi fungerar ihop, det är jag tacksam för.

Vi åt en god middag så småningom, och jag sov sedan gott, . Vaknade till en vacker måndagsmorgon, lite blåsig men sol. Försöker få kontakt med Mekonomen, som just nu ”inte kan ta emot ditt samtal, men ringer upp”… Klockan är kvart över nio, Lotta har gått till sitt jobb och Anders går om någon timme. Jag har fått låna en nyckel av Lotta så att jag kan låsa när jag går. Just nu väntar jag på Mekonomen. Och lyssnar till slammer från stambytes-jobbarna i huset mitt emot. Är avvand från stadens alla ljud hela tiden, som tur är har jag de gamla hörapparaterna med mig, en av de nya vill inte ansluta trots att den är laddad – och några nya filter har jag inte här (om det nu är det som är bekymret, det är något hela tiden, mycket besvär för nära tio tusen kronor).

Kaffe.

En timme senare har Mekonomen fortfarande inte ringt tillbaka. Varför ange telefonnummer om ingen tar samtalen, annat än en kvittrande växelröst som säger ”välkommen… vi tar snart emot ert samtal” – och efter en stund kompletterar med ”personen ni söker kan inte ta samalet just nu”. Jag ringer igen, samma icke-respons. Och jag vill inte leta mig dit innan jag får kontakt med dem.

Assistansbolaget har hälsat mig välkommen som kund. Tror jag väntar med att registrera mig där. Behöver veta vad min bilförsäkring säger – men de har inte heller kommit tillbaka med de besked jag behöver efter den skadeanmälan jag gjorde i lördags.

Och så irriterar jag mig på att banker, all elektronik till trots, inte fungerar lördag-söndag. Jag gjorde en överföring i lördags, men den registreras inte förrän idag måndag, och genomförs först i morgon. Det är ingen brådska, jag klarar mig – men det är lite obegripligt. Handlar förmodligen om bankens intresse av att behålla pengarna så länge som möjligt. Kundvänligt, nej. Banker är inte särskilt intresserade av sina kunder, bara deras pengar.

Det är sammanfattningsvis en ganska sur gammal tanta som sitter här vid Lottas köksbord – men glad ändå att hon är här.

Skickar SMS till Mekonomen, som säger att de har öppet idag till halv fem på hemsidan. Skulle inte förvåna mig om de har semesterstängt. Mejlar försäkringsbolaget också, för att få info om eventuell ”lånebil”.

Kunde vara jag just nu…