fortfarande valoklart

Det regnar rejält, och det är väl bra. Jag håller mig inomhus idag. Just nu fika med äppelkaka, som jag inte tröttnat på.

Före regnskuren bar jag ut en nyckelpiga, en bruntonad sådan. Har inte sett många i sommar, varken röda eller andra.

Såg någonstans att McEnroe, fd tennischampion, skrattade lite åt Björn Borgs vana, som han fann märklig. Borg lär ”promenera inomhus” – och det tycker jag är en utomordentligt bra idé. Att gå de steg man behöver, utan att gå ut – som nu i hällande regn – är smart. Om jag hade fickor i alla kläder skulle min mobil följa mig också när jag rör mig i huset – det bör bli en hel del steg utan att jag tänker på det.

Kollar min leverans av (betalda) läsglasögon från Eyekeeper, de är fortfarande ”på väg” sedan 18 augusti…

Jag går ner till sjön, och idag är den sig lik igen – inget vackert konstigt grönt mönster på vattenytan. Och härhemma bär jag nu mobilen i skjortfickan. Hoppas jag kommer ihåg den om jag böjer mig ner…

Får Icas tidning och förleds att kolla Apotek Hjärtats produkter – försöker lägga in den bonuskod man gör reklam för – men lyckas tydligen inte hitta de produkter som koden gäller för. Otydliga anvisningar, klantig kärring, vad vet jag – ger upp, det blir inget handlande där idag.

Jag kokar tjocka revben med lök, vitlök, morötter, grönsaksbuljong, enbär, svartpepparkorn och timjan, för att griljera senare i ugn. Skummar buljongen, den får bli grönsakssoppa till middag. Rödbetor kokar jag separat. Det blir nog gott. Har för första gången i livet (sic!) skalat rödbetorna innan jag kokar dem. Avskyr att skala heta rödbetor när de väl är kokta – får se hur detta fungerar.

Sol in i köket, så pass att jag drar ner rullgardinen en bit.

Flyttar mobilen till min lilla kaninväska, den ligger säkrare där än i fickan på skjortan, som jag nu tagit av mig. Det blev för varmt. Tur ingen ser mig, jag ser nog lite rolig ut med syrrans tunna randiga brallor, dito ärvd tisha, och en tygväska i form av kanin tvärs över bröstet. Väskan är en gåva från Ulf, han köpte den när vi var i Helsingfors/Åbo en gång för länge sedan. Vet inte vad som fått mig att använda den nu, den har hittills mest hängt som en väggdekoration innanför ytterdörren. Kanske är jag så gammal att jag inte bryr mig om vem som undrar vad jag har för väska?

Lägger det förkokta spjället att kallna, och kokar rödbetorna. De tar lång tid att koka.

Kollar antalet steg i mobilen. Ingen registrering av stegen inomhus. Så jag lägger min väska och min mobil åt sidan, och bryr mig inte. Jag vet att jag går, också inne i huset, när jag inte går därute…

Solen kommer och går, molnen gör detsamma. Och middagen blev tidig, när rödbetorna var färdiga – gott alltihop. Spjället styckades och ligger nu i frysen för senare konsumtion. Köpte en rostbiff också häromdagen, ska nog lägga även den i frysen, och göra tjälknöl när det passar. Har ett gammalt DN-recept som jag minns var bra, marinerar tjälknölen när den är klar.

Två beställningar på Bokbörsen, paketerar böckerna för inlämning i morgon.

På kvällen verkar det som om valresultatet är säkert – Magdalena Andersson är ny regeringschef och statsminister, när hon väl fått ihop en regering… Jag går till sängs, utan drömmar om vad som kan bli resultatet av det jobb och de förhandlingar hon har framför sig.

Torsdagens himmel varierar, sol ena stunden, moln andra. Jag har varit fram och tillbaka till Norrtälje och lämnat böcker, handlat Pellegrino och fläskytterfilé (49 kr/kg), små tomater. Nu hemma och har suttit ute en stund med fika och äppelkaka. Har köpt ett Tai chi-program på nätet, skrivit ut de första övningarna, försökt göra dem. Behöver göra det sista igen. Knäna knakade…

En valkrets återstår visst att räkna, men det verkar som om allt är klart. C-ledar antyder att hen kan tänka sig en ren socialdemokratisk regering (=utan V?, med Mp och C?) – tror inte jag begriper alla signaler som nu återges i media. Det lär dröja innan vi får veta mera.

Goda ögon kan nog urskilja snoken som fick bråttom ner i strandkanten när jag kom

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar