Lördagskväll

Lördag, molnigt, blåsigt, 14 grader, kanske regn till kvällen. Får mig inte att längta ut.

Sitter fortfarande vid köksbordet med en mugg te, har ätit frukost. Och kollat nätet, inga påtagliga regeringsförhandlingar ännu, verkar tämligen låst. Enligt talmannen har Magdalena ungefär tio dagar på sig att få ihop det.

Klarar wordle, leder wordfeud när det är syrrans tur, vi har precis börjat.

Har inget program för dagen. Kan vänta med Bokbörsen-boken till efter helgen.

Försökte komma på vad det var för speciellt med det här datumet – och inser att det är pappas dödsdag, dagen efter att hans yngre bror dött. Året var 1978. Snart femtio år sedan. Så konstigt.

I morse, pyttelite creatin och övriga tillskott som vanligt. Inga svullna fötter eller ben. Sitter nu i soffan med fötterna en aning högt ”för säkerhets skull” – men drar nog slutsatsen att creatinet var orsaken till de senaste dagarnas svullna ben och fötter. Bra att ”veta”.

Åkte in med Bokbörsen-boken trots allt, slängde sorterade sopor och handlade lite. Middagen idag blir gårdagens räksallad, med ägg och lite mera sallad och tomater etc. Har diskat vinägerflaskan så att den förmodligen går att öppna idag – därmed blir det väl olivolja och en droppe balsamvinäger på salladen. Men än är det inte dags.

Har gått 1 400 steg idag, utan att ”promenera”. Bara till och från bilen som parkerats uppe vid magasinet, och i butiken/sopstationen. I övrigt ingen gymnstik, i morgon bitti kanske artrosträning.

Less på alla skribenter (och andra) som talar om hur omöjligt det är att få till en fungerande regering. Och förre statsministern sägs försöka locka C tillbaka till Tidö-fållan. Han borde ge upp. Och C borde ge upp sin motvilja mot V, som borde få tillträde av S, som borde ge upp sin motvilja mot V. Om och var Mp kommer in i den här ovilliga röran vet jag inget om.

Vad är viktigast? Att få en fungerande regering, eller fortsätta vårda sina gamla motsättningar? En fråga till samtliga involverade.

Jag fortsätter läsa Sacred games av Vikram Chandra. Det kräver viss fokusering, mängden av främmande ord och detaljer om indiskt polisväsende och brottslighet – och allt annat – gör att jag inte orkar många sidor i taget. En fascinerande bok, så full av för mig tack och lov okänd verklighet. Jag läser vidare, men blandar läsandet med mera lättkonsumerat sådant – The Getaway, av Nicola Martin. Tacksam att ha tillgång till ett bibliotek med alla sorters böcker. Måtte ingen politisk makt någonsin förstöra det.

Jag har ätit min sallad förstärkt med löjrom från frysen – den ska inte ligga där tills jag kommer tillbaka efter min Teneriffa-vistelse. Gör allt för att få mig att tro att jag ska hitta bra boende…

Gott var det, med några klickar crème fraîche till.

Klockan är halv sju. Jag har tagit in den engelska (eller var det årets pelargon?) pelargonen från trappen, kanske kan den stå inomhus och fortsätta blomma. Ett tag i alla fall.

Det här behövde mina fötter och ben igår kväll, idag är de som de ska vara igen

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar