Midsomrig trasmatta på köksgolvet, fällda blomblad på bordet, en slurk gubbröra kvar i kylen, sillen är uppäten. Regnet hänger kvar i de mörka molnen och vinden vilar sig idag.

Jag skriver ändå. Men jag låter mig lätt störas av sådant jag ”måste göra” – hänga på tork den matta som just är färdig i tvättmaskinen, dammsuga i vardagsrummet och puffa upp kuddarna i soffan, byta matta på golvet även där, plocka undan böcker och annat som spritt ut sig överallt. Jag blir trött av att skriva om det.

Nu regnar det, mattan får ligga kvar och vänta på torkväder. Det inte bara regnar, himlen öppnar sig och det vräker ner. Läsdags.

Eftermiddag, ömsom sol och ömsom mörka skyar och hällregn. Mattan hänger därute och blir blötare. Jag har läst, en icke minnesvärd bok av Fanny Flagg, ”I still dream about you”, ätit lite lunch,druckit kaffe och förberett middag.

Om det är min dator eller uppkopplingen som är ovanligt seg vet jag inte, men långsamt går det. Kanske är datorer väderkänsliga, som min mamma som alltid fick huvudvärk när det hotade att bli lågtryck och åskväder. Jag är också seg, har svårt att vilja skriva, tuggar mig fram, tittar ut genom fönstret, släpper ut en fluga, tråkar ner ett ord till. Idag blir det ingen träningsvärk i fingrar och axlar av att skriva för mycket.

Det irriterar mig att jag inte vet hur jag lägger in en länk i min text – som flera på skrivsajten kan – så att det mitt i texten står ”läs mera här” och så kommer man till min blogg när man klickar där. Jag har inte heller lyckats klara att lägga in en länk till 1av3.se i min blogg, har kopierat länken, men får inte dit den!

Jag har berättat för min fd man att jag skriver, både på en skrivsajt och i min blogg. Han har inte undrat vad jag skriver, eller om han får läsa. Så var det med det, och då får det vara så. Yngste sonen som också är här just nu är inte heller nyfiken, han läser och tecknar i stället för att kolla vad jag håller på med. Eftersom jag skrev detta alldeles efter stycket om sådant jag irriterar mig på och inte klarar av,  är jag förmodligen åtminstone småsur på deras ointresse! I morgon åker båda två tillbaka till stan, och jag hoppas hitta lite mera skrivlust när jag är ensam.

Eller så börjar jag spackla alla hål i väggarna här, det har jag pratat om länge. Nu har jag både spackel och sandpapper, så det är bara att flytta på allt som står i vägen och sätta igång. Och om jag har spackelfläckar över alla väggar kanske jag får mig till att prata med hyresvärdinnan igen och tycka att hon kan stå för färgen om jag jobbar! Nu är det faktiskt fyra veckor sedan vi talade om saken och hon skulle kolla med Olle, mannen. Sedan har jag inget hört, men för all del, heller inte frågat igen. Apropå irritationsmöjligheter!

Glädjeämnen? Tak över huvudet när det regnar, fullt i kyl och frys, låg elräkning denna månad, inga pengar att spela bort på mitt bankkonto, fortfarande inget bankkort, inget nytt spelkonto öppnat, är frisk  i kroppen och hyfsat i resten. Livet är lite ovant gott för ögonblicket.

Häromnatten fastnade några ord i mitt huvud och var kvar när jag vaknade, ”sorgen är ljus idag”. Jag vet inte riktigt vad jag menade, om jag menade något, men jag tolkar det som att sorgen min inte är nattsvart längre, den är ljusare och lättare att härbärgera. Snart kanske den är så ljus att den försvinner eller nästan inte känns alls.