Somnade småningom, vaknade vid 6-tiden, somnade tungt om och drömde.
Om ett hus som skulle tömmas på allt som lätt kunde bäras därifrån. Jag hittade en korg att bära i och där hamnade saris och flamencokjolar i de mest skimrande och dramatiska färger, små ringar, herrtröjor, en badrock som åkte ur efter att jag sett att den var fläckig. Pälsar och hattar var tyvärr sönderbitna av råttor, inget att ha.
Överlastad insåg jag att jag ju skulle åka buss till landet – så jag fick lämna kvar det mest skrymmande. Inte mycket kvar.
Där var människor jag kände igen, bl a min döda väninna och jag tänkte att jag måste berätta att de har fel, de som sade att hon är död. Här är hon ju och hon är sig alldeles lik. Kvar i drömmens tyngd. Nu frukost.
beskrivarblogg 
For mig en tydlig dromm,huset-du.Du gor dig av med det flackiga o behaller de skimrande kladerna en underbar dromm,Keep on dreaming.Kram Lena.
GillaGilla
Lena – vad jag tycker om din tolkning! Tack för den – jag tar den till mig och fortsätter drömma, Kram Margareta
GillaGilla
Innan jag gick in för att kolla vem som hade kommenterat tänkte jag att det måste vara Lena. Yes! Så var det. Heja Lena – heja Magga! Drömmar är så viktiga och säger oss så mycket även om vi inte direkt förstår vad. Men allt det där vet ju ni.
Glada B-kramar
GillaGilla