Leva sin dröm

När solen går i moln ser jag den tomma skärmen. Eller snarare det tomma dokumentet på skärmen. Om en stund står där åtminstone några ord, det är faktiskt spännande att inte veta vilka. Jag tittar ut på ett gammalt hönshus och en ladugård som båda behöver kalkas och lappas under de faluröda brädorna och taket. Fönstren i ladugården duger fortfarande, resten är visserligen pittoreskt, men ser lite för trasigt ut numera.

Här i närheten finns ett munkkloster och där lär finnas en munk som är duktig på att slamma gamla ladugårdsgrunder. Han ska vidtalas, kanske kan någon av alla våra söner komma hit och hantlanga. Annars får vi väl göra det. Vedhögen bakom ladugården klarar jag ännu av att få in under tak, men inte förrän den legat och torkat över sommaren, enligt bonden som levererat.

När jag ser efter vad mannen min har för sig står han mitt på vägen och skjuter prick på något med en slangbella. Han har roligt. Nyss högtryckstvättade han sin nyreparerade stol. Vi får se hur den ser ut när den torkat, om den ska målas eller inte. Jag tycker inte, han tycker att.

Nu har jag, mannen och bilen baxat ut en gammal järnsak, någonsorts sädeskvarn (kanske använd för att tugga halm eller säd till gröpe) som kändes som om den vägde 100 kg minst. Vi nyttjade en tjock kätting fäst vid dragkroken och medelst bult fastsatt i grunkan – och fick ut den ur magasinet. Bonden ska lämna skrot till avhämtning och kan möjligen ta den här mojängen i sin traktorskopa till samma container.

Annars lär den få ligga där den nu ligger, på kant utanför magasinet. Kanske är det ett museiföremål, men det bryr vi oss just nu inte om. Förra ägaren var tacksam att hon slapp försöka få iväg den, så den har stått där den stod i ingen vet hur många år. Nu ligger den ute. Dragkroken sitter fortfarande fast i bilen. Bulten höll.

Har gått in och ser skärmen. Solen försvann in i molnen och det blev kallt. Minsann jagar kopparormar och åtminstone deras stjärtar lever farligt. En skata tycks ha flyttat hit och hon och Minsann leker med varandra. De lockar och lurar, skatan hoppar alldeles framför nosen på Minsann som tror att nu …! Men icke. Skatan skuttar undan och Minsann ser snopen ut. De tycks ha ömsesidigt roligt.

En novelltävling på temat ”Leva sin dröm” har författarcoachen Ann Ljungberg just utlyst. Ett lockande projekt, jag har lagt in info på 1av3.se och talar om det här nu också. Kopierat ur Anns mejl.

 

 

Novelltävling

Skriv en novell på temat LEVA SIN DRÖM!

Förstapristagaren vinner skrivarkurs och boende i Las Palmas, samt ett resebidrag på 1500 kr. (värde 10000 kr) De 20 bästa bidragen vinner en plats i antologin ”Leva sin Dröm” som kommer ut i december och författarna får möjlighet att köpa 10 böcker var till tryckpris + frakt (= julklapparna räddade)!

Temat för novelltävlingen är alltså att leva sin dröm. Novellerna kan vara självbiografiska eller helt påhittade. Lev ut dina fantasier eller låt en karaktär leva ut. Huvudsaken är att det är berättelser som spritter av livsglädje och inspiration. Max 10000 ord.

Tävlingsinstruktioner:

1. Berätta för omvärlden om tävlingen! Blogga, facebooka, twittra, youtuba – eller något annat som syns – den här länken. (det blir ett FINT bonuspris för alla som har kreativa sätt att sprida tävlingen  – även om du inte skickar in någon novell.

Låt mig veta vad du gjort för att sprida informationen -senast 1 augusti. (bidrag som inte delat informationen hamnar tyvärr utom tävlan) Använd gärna hashtag #levasindröm i sociala medier

2. Skicka ditt bidrag till novelltävlingen senast 15 augusti till novell@annljungberg.se – i PDF, rtf eller Word-format

 

 

 

 

Inte vet jag om jag just nu lever min dröm, men kanske är det så – jag har några månader på mig att fundera över den saken, och kanske skriva om det. Om jag ska berätta vidare om detta måste jag ta reda på hur man använder hashtag och får väl börja med att försöka förstå vad det är! #levasindröm på er!

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Leva sin dröm

  1. #levasindröm – använder du på Twitter. Hashtagen (# och ordet) sorterar ämnet och gör att man kan ”lyssna” till ett enskilt ämne, i alla den ström av korta kommentarer som finns där. /A..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s