Har jag gått in i en dörr? Nej. Har jag varit i midsommarslagsmål? Nej. Har jag cyklat omkull på grusväg och landat på glasögonen och näsan? Ja.
Varken glasögon eller näsa är sig lika. Glasögonen höll men går inte att använda, jag får vara tacksam att näsan fungerar som den ska. Men den är större än vanligt, och rödare än vanligt. Skrubbad. Liksom kinden och överläppen. Inte mycket blodvite, jag ser ändå alldeles hemsk ut!
Häromdagen skrev jag om hur ”vägen svängde, men inte mannen min”. Igår var det min tur,fast jag svängd lite för mycket i gruset. Cykeln lade sig och jag med den. Men festen med grannarna var trevlig, maten var god och drycken likaså. Kanske lite för god …
Oj, stackare … Kram! Men jag vet: Du reser dig igen. Som alltid. ängtar efter din bok!
GillaGilla
Taack Jack – jag behövde lite hjälp av mannen min den här gången, och tittar mig helst inte i spegeln. Men reste mig gjorde jag även igår! Kram
GillaGilla
AJ!
GillaGilla
Yes!
GillaGilla
Det gäller att inte vara i zig när vägen går i zag.Snart dags att ta ner flaggan igen. Ännu en midsommar är över. Vart har alla de tidigare tagit vägen?
GillaGilla
Tror det var zig och zag samtidigt och dubblerat här! Flaggan nedtagen. Nu är det sängen som gäller.
GillaGilla