Nu är jag i stan igen och har internet som fungerar! Alltså ingenting att skylla på om jag inte lägger in texter i bloggen t ex … Har redan fått förklara mitt intressanta ansikte (och då hade jag ändå solbrillorna på) för grannen – han så lätt förskräckt ut.

Minsann sover i sin favoritfåtölj (tillika mannens). Jag sitter vid datorn, lätt mörbultad. Har just stämt träff med en vän på torsdag, hoppas jag ser något bättre ut då.

Lyssnade idag till en härlig kvinna, ”batteridrottningen från Dalarna” som någon tidning döpt henne till. Hela programmet – sommarpratarprogrammet – var en njutning, talet på dalmål, innehållet som gav bilder från hennes intressanta liv både som liten, ung och numera runt de 40 och egen företagare med Boston Power. Musikvalet var superbt, förklaras förmodligen av att hon själv både är körledare och cellist. Doktorerat har hon, och har hunnit få två barn dessutom. Oj! Hon vill verka och använda sitt liv för att förbättra resurser som vatten och energi – och det bestämde hon sig för för länge sedan. Hon lever verkligen sin dröm.

Lite avundsjuk blir jag av sådan målmedvetenhet och förmåga, men också så glad över hennes glada röst och chosefria berättande. Hon gjorde bilresan från Sala till Stockholm i hällregn till en njutning. Det ni!

Nu tror jag att jag ska göra som Minsann, ta mig en liten lur. Mannen min ligger redan och blir nog glad om jag kryper ner bredvid honom.