Jag är färdig

Jag sitter här och kollar min nya dator – som inte ville koppla in det mobila bredbandet, utan pratar om hemgrupper och konstigheter som jag inte begriper. När jag stängde av och startade om fungerade allt som det skulle igen. Ungefär som vanligt alltså – lite krångel och lite OK.

Nu vill den dessutom att jag ska säkerhetskopiera grundinställningarna till skiva, men det kan jag inte just nu. Har ingen skiva här nämligen, vet knappt om jag har någon där heller.

Varje gång jag vill ha nytt stycke kör jag två snäpp (som förut), men här behövs bara ett.

Min rygg talar om för mig att jag städat. Innan jag går i säng ska jag lägga mig i badkaret och låta varmvattnet mjuka upp mig. Om mannen min kommer hem hyfsat tidigt i morgon kan vi åka ut och klippa gräset innan det börjar regna igen. Så att tomten inte ser så djäklig ut till garden partyt på gården … Väderutsikterna för lördagen lovar regn.

Jag måste göra reklam för Cicaplast igen – min näsa är visserligen fortfarande ganska röd, men sårskorpor och annat otyg är borta. Såren har läkt, det ovanför munnen ser också hyfsat ut. Blågrönröd är jag fortfarande runt ögonen, men det kan jag gömma bakom solglasögonen. Ingen har stirrat ut mig de här två dagarna när jag åkt tunnelbana.

Däremot stirrade jag själv på en fantastisk gammal kvinna – hon hade en röd liten rund hatt med svart band och flor, någon sorts cape/sjal svept runt överkroppen, rak svart kjol och svarta strumpor, högklackade skor. Pärlarmband. Käpp, eftersom hon hade svårt att gå. Så vackert klädd, hur hon egentligen såg ut såg man inte, man/jag såg bara allt det andra. Och hon tog sig av tåget vid Hötorget. Där skildes våra vägar, jag åkte vidare till Thorildsplan.

Vad var det som hände i mig? Jag tror att jag blev glad och imponerad av den energi den här gamla kvinnan måste ha för att bry sig så, innan hon skulle till Hötorget och handla. Hoppas jag kommer ihåg det nästa gång jag nätt och jämnt orkar dra hårborsten igenom håret innan jag går ut.

Minsann, katt, ligger bredvid mig och datorn. Hon vill vara nära, nu när hon varit ensam två långa dagar. Det är inte kul att vara inomhus i stan, när man är van att vara ute och jaga kopparormar, fånga flugor och annat som far nosen förbi. I en lägenhet kan man möjligen roa sig med att hoppa ner i badkaret och kissa. Hur hon nu kommit på att det är nästan OK. Kattlådan används tacknämligt nog för annat.

Hur kan en katt veta att, om hon nu inte har lust att kissa i sin därför avsedda  kattlåda, badkaret är ett alternativ som är bättre än golvet någonstans, t ex? Oj, vilken krånglig mening det blev. Ni fattar vad jag menar.

I morgon bitti ska jag ligga och dra mig, läsa tidningen i sängen. Om ”gud vill och tygen håller”, kanske snarare om Minsann vill och inte trakasserar mig genom att kliva omkring på mig. Jag återkommer.

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jag är färdig

  1. Här kommer en liten hälsning från mig som ”läst ikapp” och ser att du ”vurpat”… Så kan det gå och jag är livrädd ibland att jag ska göra nåt tokigt på cykeln. Men har man varit på fest så … lite svinn får man ta för att det var gott och kul! Skämt åsido så hoppas jag att du snart är ditt forna jag och att du går på garden-partyt i stora solbrillor och ser ”intressant” ut! Hoppas också att ni hinner fixa tomten så det blir frid och fröjd.

    Ha det så gott kära vän! Kul att du har en ny dator! En dag hoppas jag med ha det …
    Varm kram

    • beskrivarblogg skriver:

      Kära Signhild! Kul att du läser ikapp – det gillar jag. Jodå, lite svinn får man räkna med, här blev det ju ett par nya glasögon och lite skinn – men nu är jag som ny igen. Vi har på garden party och tittade på fina folket, åt och drack gott, och promenerade de få stegen hem till mitt hus! Gräset hann jag klippa, och madame var nöjd … Ny dator är jättekul, och lite besvärligt – att t ex få över det man vill från den gamla. De problemen har jag inte löst ännu, tar ett i taget. Ha en skön avslutning på helgen, hoppas ni är i stugan och har det skönt och att solen skiner på dig som den gör på mig just nu – kram Margareta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s