Aldrig och alltid

Ett år och en vecka – så länge har jag varit spelfri.

Det är ord som tarvar sin egen rad, de ska inte trängas med andra bokstäver – bara stå där och lysa mig i ögonen. Påminna mig om att jag kan. Berätta för mig och världen att jag aldrig mera vill gå in på ett internetcasino (eller något annat) och spela bort mina pengar. Jag noterar att jag tvekar en aning inför ordet ”aldrig” – det är ett så ovillkorligt ord, så stort och sällan hållbart. Jag har ofta sagt att jag undviker ord som ”aldrig” och ”alltid” just för att de inte riktigt säger sanningen. Hm.

Alltid spelfri. Alltid fri. Alltid jag. Jag som jag gömde undan de där förlorade åren. Nu är Margareta här igen, och jag är lugnt glad för det. Fortfarande behöver jag påminnelser som ovan, fortfarande kan lusten att chansa på att vinna (=säkert förlora) dyka upp. Frestelserna kommer i form av mejl från okända casinon eller avsändare med ”normala” svenska namn – de här mejlen är samtidigt bra träning av min beslutsamhet. Än håller den. Alltid.

I morse var det skönt att sitta ute på altanen och äta frukost. Nu har solen ångrat sig och gömmer sig i moln som snart täcker hela himlen. Och det blåser. Visserligen torkar tvätten fort – den tvätt som stannar kvar på strecket. En del fick jag hämta nästan i kohagen nedanför, och hänga igen, med flera klädnypor. Vi har gått inomhus igen.

Till middag idag blir det fläskkarré, först tillagad hel i låg ungstemperatur några timmar, sedan skivad och grillad. Halloumi och färskpotatis till. ”Vi far inte illa” brukar mannen min säga. Det är sant.

En syster åker med kompis till Turkiet idag, för att väl där åka buss och se mera av landet. Min andra syster är just hemkommen från England där en av hennes döttrar just blivit mamma till en liten pojke, Casper. Jag flackar mellan Sala och Norrtälje. Och hoppas fortfarande ha råd att åka till Thailand på nyåret.

Här utanför väntar ett lass med rivningsplankor på kap och klyv. Det får nog vänta till imorgon, idag är det städning inne som gäller. Mannen min fröjdar mitt språköra med högläsning av väl valda meningar ur ”Röde Orm”, han vill läsa den före mig. Och det får han gärna, för honom är det första gången de träffas.

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Aldrig och alltid

  1. Jag håller tummarna för att du aldrig spelar igen. Hårt! Alltid spelfri! /A..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s